Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan medieförtroende och nyhetskonsumtion bland polisstudenter gällande Sveriges fyra nationella tidningars hemsidor. Undersökningen utfördes i form av en gruppenkät där vi undersökte deras medievanor och förtroende, samt hur de upplever det etablerade och långlivade förhållandet mellan polis och media. I vår undersökning kom vi fram till att polisstudenterna inte bara hade ett lågt förtroende för de fyra nationella tidningarnas hemsidor, utan också visade på en negativ inställning till media överlag. Vad gäller relationen mellan polis och media ansåg de flesta studenter att detta var ett viktigt samarbete, om än sekundärt i förhållande till polisens närvaro på sociala medier. Resultatet av vår analys visar också hur dessa komponenter tillsammans bidrar till en bild där frågorna som dyker upp slutligen kan komma att handla om demokratifrågor. Detta eftersom alla moderna demokratier är beroende av ett hälsosamt förhållande mellan media, institutioner och medborgare.

I denna studie undersöks polisstudenters och yrkesverksamma polisers bruk av evalueringar i avrapporterings-pm. Evalueringar är språkhandlingar som värderar, bedömer, uttrycker känslor eller ståndpunkter. Förekomsten av evalueringar har undersökts genom en Appraisal­analys, som är en form av textanalys. Materialet består av tio yrkestexter och tio studenttexter. Evalueringarna beskrivs och ställs i relation till de krav på objektivitet som finns i Rikspolisstyrelsens riktlinjer för skrivande (2011). Resultaten antyder att Rikspolis­styrelsens riktlinjer är svåra att leva upp till. Både yrkespoliser och polisstudenter använder evaluerande språk i sina pm, men studenttexterna innehåller fler evalueringar och en större andel subjektiva bedömningar. Resultatet är värt att uppmärksamma eftersom attitydbärande evalueringar kan äventyra objektiviteten i texterna, vilket i förlängningen skulle kunna påverka rättsprocessen.

Empatisk förmåga är viktig i yrken där möten med andra människor utgör en stor del av arbetet, såsom vårdgivande yrken och polisyrket. Tidigare studier kring vårdyrken har dock visat att inställningen till betydelsen av empati i yrkesrelaterade situationer kan sjunka med utbildning eller erfarenheter. Liknande studier kring polisyrket saknas. Syftet med denna studie var därmed att undersöka inställningen till betydelsen av empati i relation till polisyrket hos polisstudenter och poliser. Med hjälp av ett självskattningsformulär, baserat på Jefferson Scale of Physician Empathy Student version och anpassat till polisyrket, undersöktes två frågeställningar relaterat till syftet. Utifrån studiens första frågeställning undersöktes huruvida det fanns någon skillnad mellan polisstudenter tidigt i utbildningen och polisstudenter sent i utbildningen, samt yrkesverksamma poliser avseende inställning till betydelsen av empati. Utifrån den andra frågeställningen undersöktes huruvida det fanns en könsskillnad avseende inställning till betydelsen av empati. Studiens deltagare bestod av 219 deltagare från tre grupper: polisstudenter i termin 1 (n=73) och termin 5 (n=65), samt yrkesverksamma poliser (n=81). En tvåvägs-ANOVA tillämpades för att besvara frågeställningarna. Resultatet visade på en signifikant skillnad i inställning till betydelsen av empati i relation till polisyrket mellan termin 1 och termin 5 samt termin 1 och poliser. Polisstuderande som gick första terminen skattade högre än de som gick sista terminen och yrkesverksamma poliser. Lite oväntat, och inte i linje med tidigare studier, upptäcktes ingen signifikant skillnad i inställning till betydelsen av empati mellan män och kvinnor. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att inställningen till betydelsen av empati i yrkesrelaterade situationer sjunker under polisutbildningen på ett liknande sätt som i vårdutbildningar. / An empathic ability has been proven to be of great importance in professions where contact with other people constitutes a large part of the work, such as in caregiving professions and in police work. However, previous studies of caregiving professions have shown that empathy or attitudes towards the importance of empathy in occupational situations can decline with education or experience. No such studies have been found regarding police work. Therefore, the aim of this study was to investigate attitudes towards the importance of empathy among police students and police officers. Using a self-report questionnaire inspired by Jefferson Scale of Physician Empathy Student version (JSPE-S) and modified to fit a police context, two research questions were formulated, related to the aim. The first research question was whether there is a difference between police students in the beginning and in the end of their education, and also police officers, regarding their attitudes towards the importance of empathy. The second research question was whether there are gender differences regarding attitudes towards the importance of empathy. The sample of the study consisted of 219 participants from three groups: police students in term one (n=73) and term five (n=65), and police officers (n=81). A two-way ANOVA was used to answer the research questions. Police students in first term rated higher than those in last term as well as police officers. A bit unexpected, and not in accordance with previous studies, no significant difference in attitudes towards the importance of empathy was found between men and women. In summary, the result indicates that attitudes towards the importance of empathy in occupational situations may decrease during police education in a similar way as in education of caregiving professions.

No description available.

I tidigare forskning som gjorts inom ämnet dirty work osynliggörs mentala förberedelser för individer som ska äntra ett sådant yrke. Därtill osynliggörs också i forskning kring polisstudenter och våld i relation till polisyrket hur polisstudenter själva reflekterar och känner inför att kanske bruka och utsättas för våld i sitt framtida yrke. Syftet med denna uppsats har därför varit att belysa hur polisstudenter, som står inför en karriär inom ett dirty work, reflekterar över att de kan komma att bruka och själva utsättas för våld i framtiden, samt hur de upplever att de förbereds inför detta. Studien är gjord genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Sex polisstudenter har intervjuats, samtliga vid två tillfällen. Resultatet visar att polisstudenterna socialiseras till att kunna bruka våld, dels genom lärare, men också genom sina kurskamrater. Att våld kan komma att bli en stor del av deras yrkesvardag är de mycket medvetna om, även om våld, menar polisstudenterna, inte är att prioritera framför kommunikation. Genom att anta en roll kan polisstudenterna härleda ett möjligt våldsamt ingripande till organisationen. Detta skapar en risk för distans till ett handlande. I samband med våldsamma situationer finns känslor som inte är önskvärda att visa upp då de kan leda till en presentation av yrkesrollen som inte är till en polis fördel. Polisstudenterna visar till största del en trygghet inför sina arbetsuppgifter som många gånger innefattar våldsamma ingripanden. Utbildningen verkar där med, på ett bra sätt, förbereda sina studenter inför polisyrkets eventuella våldsanvändning.

Sammanfattning Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att undersöka om polisstudenter på Linnéuniversitetet i Växjö har ett högre genomsnittligt värde av känsla av sammanhang ( Kasam) i jämförelse med en slumpmässig tillfrågad kontrollgrupp av studenter på Linnéuniversitetet i Växjö. Det sekundära syftet var att utröna om det föreligger några könskillnader. Studenterna fick besvara 29 frågor på en Likertskala 1-7, i livsfrågeformuläret Kasam-29. Resultatet visade på att polisstudenter har en högre genomsnittlig grad av Kasam, men att kön inte har någon betydelse. Antalet tillfrågade respondenter var sammanlagt 92, fördelat på 54 polisstudenter varav 37 var män och 17 var kvinnor. Kontrollgruppen bestod av   38 slumpmässigt tillfrågade studenter, 16 män och 22 kvinnor. Det ojämna antalet respondenter mellan grupperna och könsfördelningen hade ingen signifikant påverkan. / Abstract The main purpose of this quantitative survey was to investigate if police students at Linné University of Växjö would have a higher degree of Sense of Coherence (SOC) in comparison to a random control group of other students at Linné University. The secondary purpose was to determine if there are any gender differences. The students answered 29 questions on the Likert scale 1-7 from the Kasam-29 questionnaire. The result showed that police students had an average higher degree of Sense of Coherence, but that gender had no effect. The total of respondents was 92, distributed on 54 police students; 37 men and 17 women. The control group consisted of  38 randomly chosen students, 16 men and 22 women. The uneven quantity of respondents between the groups and genders did not have any significant influence.

I början av år 2020 var ca en fjärdedel av platserna på polisutbildningen i Sverige vakanta. Förutom att det har varit svårt att fylla utbildningsplatserna med lämpliga sökande, förekommer det avhopp från utbildningen. Det finns få svenska studier som undersöker varför polisstudenter hoppar av utbildningen. Med hjälp av kvalitativ ansats var syftet att nå en ökad förståelse för hur polisutbildningen vid ett lärosäte i Sverige upplevs av polisstudenterna själva och vilka bakomliggande faktorer till avhopp inom utbildningen som kan finnas. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes via videolänk på deltagare som avslutat eller har tankar på att avsluta sina studier i förtid. Materialet analyserades genom tematisk analys och resulterade i tre huvudteman; studentrollen, polisrollen och yttre påverkan. Resultaten diskuteras utifrån att det finns polisstudenter som upplever inre konflikter under studierna. De beskriver svårigheter att hitta sin plats i rollen som student och i rollen som polis. / In the beginning of 2020, approximately a quarter of the spots at the police education in Sweden were vacant. Apart from the fact that it has been difficult to recruit suitable applicants, there is also a high number of dropouts from the education. There are few Swedish studies investigating why police students drop out. With the help of qualitative approach, this essay aims to give a greater understanding of how the police students at a university in Sweden experience the education and what the underlying factors for the numbers of dropouts within the education may be. Eight semi-structured interviews were conducted by video link with participants who have ended, or had thoughts of ending, their studies prematurely. The material was analyzed by thematic analysis and resulted in three main themes; student role, police role and external influence. The results are discussed on the basis that there are police students who experience internal conflicts during their studies. They describe difficulties in finding their place, both in the role of a student and in the role of a police officer.

I vår kommande yrkesroll kommer vi att möta människor som var och en har en unik livsberättelse. Vi har i vår studie fått ta del av fyra personers beskrivningar av just deras unika vägar in i polisutbildningen. De här berättelserna utgör stommen i vår studie.Vi har intervjuat fyra studenter vid polisutbildningen för att sedan analysera deras berättelser och söka svar på frågor som är aktuella i vägledningsperspektiv. Vad gjorde att de valde just polisutbildningen? Vad har de för bakgrund? Vad har de för självbild?Uppsatsen vill sätta fokus på olika vägar till polisyrket. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod och sedan analyserat polisstudenternas berättelser utifrån två utvalda karriärteorier. Donald E Supers teori om livsförlopp, livsrum och självbild och S Gottfredsons teori om avgränsningar, kompromisser och skapandet av självet. Karriärteorier är viktiga redskap i arbetet med studie och yrkesvägledning, de hjälper oss förstå människors livsberättelser och kunna sätta dem in ett sammanhang som har betydelse för deras framtida karriärutveckling.Resultatet visar att för de här personerna har vägarna till polisyrket inte varit spikrak. Det är ingen av intervjupersonerna som haft polis som ett drömyrke sedan barnsben, utan det är något som utvecklats i vuxen ålder. Vägen till polisyrket skiljer sig åt och även hur intresset väckts. Viljan att pröva något nytt, kompisar som tipsat och uppmuntrat samt tidigare arbete som varit i nära kontakt med polisyrket. Vi har sett att den variation yrket erbjuder är en viktig faktor för samtliga i valsituationen. De talar alla om att det är ett flexibelt arbete, det händer ständigt nya saker, den ena dagen är inte den andra lik.Vi har även sett att den bild studenterna har av en bra polis återkommer när de berättar om deras självbild.

Internationell forskning har visat att poliser har mer negativa attityder än andra grupper mot romer, dock är svensk forskning inom området begränsad. Föreliggande studie syftade att undersöka om attityder till etniska grupper (särskilt romer) skiljer sig mellan polisstudenter och en kontrollgrupp samt mellan kvinnor och män. Därefter testades faktorerna social dominansorientering (SDO), intern och extern motivation till att uttrycka sig fördomsfritt (IM & EM) och gruppidentifikation (GI) som prediktorer för negativa attityder till romer bland polisstudenter. I studien deltog 166 personer som besvarade en enkät som mätte attityder till romer, SDO, IM, EM och GI. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad mellan polisstudenter och kontrollgrupp. Däremot uttryckte kvinnor mindre negativa attityder mot romer än män. En regressionsanalys baserat på polisstudenternas svar visade att SDO och IM predicerade negativa attityder mot romer. Bakomliggande variabler, begränsningar med urval och social önskvärdhet diskuterades som möjliga förklaringar till resultaten.

Bakgrund: Då antagningskraven till polisutbildningen i Sverige förändrats under de senaste åren, har det medialt ofta vinklats som att kraven på de sökande sänkts och de antagna därmed presterar sämre testresultat i dagsläget än tidigare år. Fysiken har betydelse för en yrkesverksam polis och därför utför polisutbildningen vid Linnéuniversitetet i Växjö fysiska tester under utbildningen för att studenterna skall få insikt i sin egen fysiska profil samt den kravbild som finns. Syfte: Syftet med den retrospektiva studien var att kartlägga de blivande polisernas fysiska profil för att upptäcka en eventuell förändring över tid. Fokus låg på att jämföra resultaten av de fysiska testerna i termin 1 hos de studerande vid polisutbildningen i Växjö under tidsperioden 2007 - 2016. Metod: Data samlades in från protokoll för de fysiska tester som utförs på polisutbildningen i Växjö. En digitalisering utfördes av protokollen i pappersform för möjligheten att utföra statistiska analyser. Statistiska analyser utfördes i statistikprogrammet SPSS gällande jämförelse av genomsnittlig ålder, BMI, kondition (BEEP-test), styrka i överkropp (handgreppstest) och styrka i underkropp (stående längdhopp). Resultat: En envägs ANOVA påvisade inga signifikanta resultat, dock förekom det i Post hoc test på gruppnivå utan hänsyn till kön, signifikanta skillnader i BEEP-test och handgreppstest. I BEEP-test förelåg skillnad mellan grupperna 2014 och 2016 (p=0,043) där gruppen 2014 har ett högre VO2max. I handgreppstest förelåg skillnader mellan grupperna 2007 och 2013 (p=0,024), samt 2007 och 2016 (p=0,048) där gruppen 2007 är starkare än både 2013 och 2016. Vid hänsyn till kön påvisades för männen endast en skillnad gällande medelvärde mellan år 2007 och 2016 för handgreppstest (p=0,034), där gruppen 2007 var starkare. Bland kvinnornas testresultat återfanns ingen signifikant skillnad. Slutsats: Jämförelsen av de fysiska testerna utförda under termin 1 vid polisutbildningen i Växjö indikerar att den genomsnittliga polisstudentens resultat i huvudsak inte har förändrats under tidsperioden 2007-2016.