Arbetet handlar om hur skolorna och andra aktörer inom kommunen arbetar med elever som vill göra avhopp från gymnasiet och samt hur kommunala aktivitetsansvaret fungerar och hur studie- och yrkesvägledare arbetar runt problematiken. Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring avhopp, vilka metoder används för att motverka avhopp och hur det kommunala aktivitetsansvaret fungerar. Det här arbetet använder sig av en kvalitativ metod. Undersökningen visar brist på lagarna och styrdokumenten runt avhopp. Det belyser att studie- och yrkesvägledare har fått mycket ansvar kring arbetet men inga riktlinjer att arbeta efter. Undersökning belyser att det är ett problem med tiden och vetskap om hur man bör arbeta med problemet. Främsta arbetsmetoden Studie- och yrkesvägledare använder sig av är samtal med eleven, där karriärteorier används. Studie- och yrkesvägledare arbetar inte med uppföljningen. Det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar mellan 16-20 år har flyttas från skolorna till andra aktörer inom kommunen, såsom Ungkraft och Ungdomstorget. Riskerna som arbetet belyser är att ungdomarna kan hamna i socialt utanförskap och inte lyckas etablera sig i arbetsmarknaden om övergången mellan skolorna och Ungdomstorget och Ungkraft.

Vägledning kan ske på livets alla plan. I professionell vägledning används verktyg för att strukturera upp och hjälpa den sökande i deras behov. En utbildning som leder till vägledarkompetens är studie- och yrkesvägledarprogrammet. Denna studie har syftat till att försöka förstå hur utbildade studie- och yrkesvägledare arbetar med metoder, modeller, karriärteorier och samtalsfärdigheter som de fått utbildning i. Studien har även avsett att analysera utsträckningen av användandet utifrån ett retroperspektiv från deras utbildningstid. Den teoretiska utgångpunkten för studien har varit Svedbergs (2007) Läranderum med fyra lärandedimensioner. För att söka förståelse för hur vägledningsverktygen används har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sju utbildade studie- och yrkesvägledare inom högskolan. I studien framkom det att vägledarna främst uttryckte att de använder sig av Egans samtalsmodell och samtalsfärdigheter i vägledning. Karrärteorier och övriga metoder och modeller används inte i samma utsträckning. Enligt studien är orsaken bakom detta att Egans samtalsmodell lärdes ut på ett sätt som bidragit till att alla dimensioner i läranderummet blev tillgodosedda i motsats till de övriga verktygen som tolkats ha haft ett kollapsat läranderum under inlärningen.

I vår kommande yrkesroll kommer vi att möta människor som var och en har en unik livsberättelse. Vi har i vår studie fått ta del av fyra personers beskrivningar av just deras unika vägar in i polisutbildningen. De här berättelserna utgör stommen i vår studie.Vi har intervjuat fyra studenter vid polisutbildningen för att sedan analysera deras berättelser och söka svar på frågor som är aktuella i vägledningsperspektiv. Vad gjorde att de valde just polisutbildningen? Vad har de för bakgrund? Vad har de för självbild?Uppsatsen vill sätta fokus på olika vägar till polisyrket. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod och sedan analyserat polisstudenternas berättelser utifrån två utvalda karriärteorier. Donald E Supers teori om livsförlopp, livsrum och självbild och S Gottfredsons teori om avgränsningar, kompromisser och skapandet av självet. Karriärteorier är viktiga redskap i arbetet med studie och yrkesvägledning, de hjälper oss förstå människors livsberättelser och kunna sätta dem in ett sammanhang som har betydelse för deras framtida karriärutveckling.Resultatet visar att för de här personerna har vägarna till polisyrket inte varit spikrak. Det är ingen av intervjupersonerna som haft polis som ett drömyrke sedan barnsben, utan det är något som utvecklats i vuxen ålder. Vägen till polisyrket skiljer sig åt och även hur intresset väckts. Viljan att pröva något nytt, kompisar som tipsat och uppmuntrat samt tidigare arbete som varit i nära kontakt med polisyrket. Vi har sett att den variation yrket erbjuder är en viktig faktor för samtliga i valsituationen. De talar alla om att det är ett flexibelt arbete, det händer ständigt nya saker, den ena dagen är inte den andra lik.Vi har även sett att den bild studenterna har av en bra polis återkommer när de berättar om deras självbild.

För att studie- och yrkesvägledare på ett professionellt vis ska kunna hjälpa individer att fatta välgrundade beslut krävs specifika kompetenser såsom att kunna förstå och tillämpa karriärteorier i praktiken. Forskning har visat att övergången för studie- och yrkesvägledare från utbildning till yrkesliv är relativt utmanande och att karriärteorier inte värderas högt inom professionen. Syftet med föreliggande studie har därför varit att bilda kunskap om hur studie- och yrkesvägledare tillämpar karriärteorier i yrkeslivet. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta verksamma vägledare som vid olika årtal tagit examen från Umeå universitet, därefter gjordes en tematisk analys av resultatet. De mest centrala slutsatserna är att studie- och yrkesvägledarna ofta omedvetet tillämpar karriärteorier. Utbildningen till studie- och yrkesvägledare har bidragit till en grundläggande kunskap om karriärteorier men att ytterligare praktisk övning hade behövts för att bättre förbereda studie- och yrkesvägledarna att använda teorierna som verktyg i yrkeslivet. Härutöver identifierades tidsbrist som en betydande utmaning för kompetensutveckling inom professionen. Karriärteorier anses utgöra grunden i vägledningssamtal men är inte den viktigaste kompetensen i yrket. Betydelsen av karriärteorier tenderar att minska med ökad yrkeserfarenhet. Nyare examenstagare värderar och tillämpar karriärteorier mer aktivt än de med äldre tagen examen. Avslutningsvis föreslås att vidare forskning behövs för att undersöka utbildningsanordnares syn på tillämpning av karriärteorier under utbildningen, samt om en sådan syn skiljer sig åt mellan de tre universitet i Sverige som erbjuder Studie- och yrkesvägledarprogrammet.

Studie- och yrkesvägledarutbildningen ger möjligheten till att kunna vägleda och stödja andra att finna karriärvägar. Däremot motsvarar inte utbildningen specifika inriktningar, såsom hur en studie- och yrkesvägledare kan arbeta med kriminella målgrupper. Med detta examensarbete har vi undersökt vilka kompetenser en studie- och yrkesvägledare har för att stödja och vägleda individer med kriminell bakgrund, för att återintegrera sig i samhället. Dessutom syftar undersökningen till att uppnå en ökad förståelse för hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta på ett förebyggande sätt med hjälp av lämpliga karriärteorier. Vår frågeställning lyder så här: vilka kompetenser är betydelsefulla för en studie-och yrkesvägledare att ha för att på ett konstruktivt sätt kunna vägleda tidigare kriminella?  Teoriförankringen för undersökningen inkluderar System Theory Framework (STF) av Patton & McMahon, Social Cognitive Career Theory (SCCT) av Brown och Careership: a sociological theory of career decision making av Hodkinson och Sparks. En kvalitativ metod har använts i denna undersökning, där vi har intervjuat sex studie- och yrkesvägledare som har erfarenhet av att vägleda tidigare kriminella.  Med hjälp av de semistrukturerade intervjufrågorna har resultaten visat att det är betydelsefullt att studier- och yrkesvägledaren visar en djup förståelse för de behov och utmaningar som tidigare kriminella ställs inför när de söker arbete eller utbildning. Undersökningens resultat visade även vikten av att skapa en god relation mellan den sökande och studie- och yrkesvägledare för att skapa en trygg och effektiv miljö samt för att stärka individens självkänsla. Fördomsfrihet, empati, och användningen av karriärteorier som Careership, STF-modellen och SCCT visade sig vara centrala kompetenser för att erbjuda individanpassad vägledning.

Arbetslösheten i Sverige har ökat och långtidsarbetslösheten bedöms vara den stora utmaningen i samhället de närmsta åren samtidigt som undersökningar visar att insatser inte har eller har haft önskvärd effektivitet. Undersökningar visar att en fördjupad vägledning skulle vara mer effektiv för långtidsarbetslösa, samt att fokus på insatser bör ligga på ett stöttande av humankapital före utlärandet av jobbsökningsfärdigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra studie- och yrkesvägledarnas syn på vilka metoder de ansåg vara effektiva i vägledningsarbetet för långtidsarbetslösa, på vilka grunder metoder valdes, hur de såg på utmaningarna hos långtidsarbetslösa och hur de ansåg att dessa skulle adresseras. Studien var en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar med eller har arbetat med långtidsarbetslösa. Studien utfördes utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Tematiska analyser av materialet har genomförts. Resultaten blev att många olika metoder framkom och några mer frekvent men utan stora skillnader mellan dessa. Bakom valet av metoder framkom teorier i ett eklektiskt synsätt direkt eller indirekt utifrån individen och dennes situation. De ofta förekommande utmaningarna för långtidsarbetslösa som framkom var bland annat dåligt självförtroende och låg motivation. För hanterandet av dessa framkom ett fokus på styrkor och ett stöttande motivationsarbete i vägledningen. Några slutsatser ur studien är att kunskap om många metoder ökar möjligheterna för ett individanpassat val för ökad effektivitet i vägledningen. Att utmaningar hanterades genom ett fokus på individen och att denne äger lösningarna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och på vilket sätt studie- och yrkesvägledare använder sig av karriärteorier i praktiken. Syftet har lett till följande frågeställning; På vilket sätt och i vilken utsträckning använder sig studie- och yrkesvägledare av karriärteorier i praktiken inom skolväsendet? För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ undersökning med sex stycken semistrukturerade intervjuer där respondenterna har varit yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Malmö kommun. Respondenterna är verksamma på två olika institutioner, grundskola och gymnasiet. Resultatet av den insamlade empirin analyserades med hjälp av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som har varit Gerard Egans Trestegsmodell (2010), Anders Lovens Karriärvägledning (2015) och Mitchell, K. E., Levin, S., & Krumboltz, J. D. Planerad händelse (1999). Resultatet i studien visar att utbildade och verksamma studie- och yrkesvägledare använder sig av diverse karriärteorier men implementerar dessa på så vis som passar dem. Det vill säga studie- och yrkesvägledare anpassar teorierna till sitt arbete efter vad den sökande behöver. Respondenterna påpekar att det krävs att man som vägledare har förmågan att ändra och tillämpa teorierna till varje elev och att dela upp teorierna till vad som behövs för specifikt det enskilda vägledningssamtalet.

Syftet med detta arbete är att belysa situationen för sju långtidssjukskrivna kvinnor, och att lyfta fram hur de har upplevt och upplever att de blivit/blir bemötta av samhället och människor i sin omgivning. Utifrån detta syfta lyfter vi fram två frågeställningar, dessa är:1. Hur upplever den långtidssjukskrivne mötet med samhällets institutioner? 2. Hur påverkas individens identitetsskapande av att stå utanför arbetsmarknaden? Vår förhoppning är att vi genom vår frågeställning ska kunna bli mer lämpade i vårt bemötande av långtidssjukskrivna inom yrket som studie- och karriärvägledare i avseendet att kunna stärka, entusiasmera och motivera. Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi utför djupintervjuer med sju stycken långtidssjukskrivna kvinnor, och som teoretiska utgångspunkter har vi dels valt, sociologiska teorier om identitetsskapande, och dels några karriärteorier för att kunna se om dessa i kombination med vårt resultat kan hjälpa oss i vår förhoppning att bli bättre rustade för att möta långtidssjukrivna.I undersökningen kommer vi fram till att de långtidssjukskrivna kvinnorna ofta blir dåligt bemötta av samhällets institutioner, och att detta tillsammans med att de känner sig utanför samhället, då deras personliga utvecklingsmöjligheter inskränks på grund av detta. Vi kan också se att vi som studie- och karriärvägledare kan ta lärdom av detta, för att bättre kunna bemöta den här gruppen av människor.

Denna studie syftar till att undersöka studie- och yrkesvägledares syn på sin kompetens utifrån utbildning och erfarenhet. Studien utgår från frågeställningarna om hur studie- och yrkesvägledarna ser på utbildningen vad gäller erfarenheter och kunskaper, hur deras teoretiska kunskaper tillämpas i det studie- och yrkesvägledande arbetet och hur studie- och yrkesvägledarna upplever sina kompetenser inom yrket. Studien bygger på intervjuer av åtta studie- och yrkesvägledare som är yrkesverksamma på gymnasium, högskola, vuxenutbildning och stöd/matchning. Forskningsresultatet visar att studie- och yrkesvägledare besitter en bred kompetens som kommer från både utbildning och arbetslivserfarenhet. Den mest framträdande kompetensen som studie- och yrkesvägledarna har är samtalsmetodiken och de har även en bred teoretisk grund att stå på. Samtidigt så framkommer det i studien att det råder en viss osäkerhet när det gäller kunskaper om karriärteorier. Studien visar att det finns utvecklingsmöjligheter inom studie- och yrkesvägledarproffessionen inom Sverige men även i samarbete med övriga Europa. / The aim of this study was to examine how the graduated career counselors view their competencies from education and past working experiences. The subject of investigation research question was how the career counselors view their education in terms of experiences and knowledge, in what ways their theoretical knowledge is implemented in their work and how they experience their skills in the profession. Eight career counselors were interviewed, they are professionals in high school, college, adult education and support / matching. The results show that career counselors have a broad knowledge due to both education and work experience. According to the career counselors the most prominent competence is the conversation methodology and their broad theoretical basis. At the same time, the study results show that there is a certain amount of uncertainty when it comes to knowledge of career theories. Finally, the results also show that there are opportunities within the study and career counseling profession within Sweden but also in collaboration with the rest of Europe.

I denna mastersuppsats undersöker författaren det möjliga värdet av karriärteorier. Värdet är empiriskt undersökt med utgångspunkt I tio fallstudier av intervjutyp. Författaren kommer till slutsatsen att kunskap om karriärteorier möjliggör en bättre förståelse av hur individer fattar karriär- och utbildningsbeslut. Författaren argumenterar för att kunskap om karriärteorier är, och bör vara relevant för vägledarnas profession och yrkesroll. / In this master thesis the author investigates the potential value of career theories. The potential value is empirically investigated on the basis of ten interviewee case studies. The author reaches the conclusion that career theories does enable a better understanding of how individuals make career- and educational choices and argues that knowledge of career theories is, and should be relevant for the guidance counsellors professional role.