This study researched effect of selected demographic variables on the self-perceived competencies of career counselors at secondary and post secondary institutions in Texas. Demographic variables were years of service, educational level, type of institution, age of counselor, size of institution, and percentage of vocational enrollment. One hundred career counselors, fifty secondary and fifty post secondary career counselors were mailed copies of the Professional Needs Assessment and a Demographic questionnaire.

Abstract Författare: Liselott Holst Titel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolan Masteruppsats: 91 – 120 hp Handledare: Niklas Gustafson Pedagogiska Institutionen   Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning. En förklaring till dessa kvalitetsskillnader är att det enligt skollagen finns en stor frihet för den enskilda skolan att själv bestämma över innehållet och organiseringen av skolans studie- och yrkesvägledning. Tydligare riktlinjer för hur skolans studie- och yrkesvägledning ska bedrivas har därför framförts. Uppsatsens syfte är att studera hur några verksamma studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan talar om sig själva och sitt yrke i relation till den egna arbetsplatsen. Min teoretiska utgångspunkt är diskursanalys och social jämförelseteori och jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Ur resultatet av det empiriska materialet har jag kunnat identifiera en diskursordning för vägledare på grund- och gymnasieskolan. Inom denna diskursordning finns olika åsikter bland respondenterna i studien bl.a. när det gäller arbetsuppgifter som ligger utanför vägledarens egentliga yrkeskompetens. Diskursen om ”mångsyssleri” är den mest framträdande diskursen i denna studie. Ett annat intressant resultat är att personligheten är viktigare än yrkesgrupp när det gällde frågor om samarbete och känsla av tillhörighet med andra yrkesgrupper på den egna arbetsplatsen. I intervjuerna framkom också att det finns ett önskemål bland några av respondenterna om ökad reglering och tydligare riktlinjer för skolans studie- och yrkesvägledning medan andra värdesätter ett större handlingsutrymme för den egna verksamheten. / Author : Liselott Holst Title: professional identities of guidance counselors - A interviewstudy with some active guidance counselors in elementary and secondary school Master Thesis : 91 - 120 hp Supervisor: Niklas Gustafson Department of Education The purpose of this thesis is to study how some active guidance counselors in elementary and secondary school are talking about themselves and their profession in relation to their own workplace. My theoretical starting point is discourse analysis and social comparison theory, and I have used qualitative interviews using an interview guide. From the result of the empirical material I have been able to identify a discourse scheme for counselors in elementary and secondary school. Within this order of discourse are different opinions among the respondents in the study, including when it comes to tasks that are outside the counselors' actual professional competence. The discourse of "versatile artist" is the most prominent discourse in this study. Another interesting result is that personality is more important than profession when it came to matters of cooperation and sense of belonging with other professionals in their workplace. The interviews also revealed that there is a desire among some respondents about increased regulation and clearer guidelines for school guidance and counseling, while others value the greater latitude for their own operations.

Syftet med studien är att identifiera betydande skillnader mellan vägledningsverksamheterna på University of Wisconsin-Whitewater och Umeå universitet. Ytterligare ett huvudsyfte är att ge förslag på hur studie- och yrkesvägledarna kan utveckla sina vägledningsverksamheter med utgångspunkt i de skillnader vi identifierat. Detta är en komparativ fältstudie med kvalitativa intervjuer. Informanterna är sex studie- och yrkesvägledare som ger en bild av hur vägledningsverksamheterna är organiserade. De berättar om sina arbetsuppgifter och arbetssätt samt vilka utvecklingsbehov de ser inom respektive verksamhet och redogör för sin kompetens. De teoretiska utgångspunkterna är vägledningsmetoder som visat sig vara effektiva internationellt, förklaringar av vägledningstraditionerna som format vägledarkåren i olika länder samt redogörelse för studie- och yrkesvägledarutbildningarna i Sverige och USA. Resultatet visade att det förekom stora skillnader. Av störst betydelse bedöms vara att Umeå universitet har en välutvecklad e-vägledning och drop-in vägledning men saknar karriärvägledning tillgänglig för alla studenter. University of Wisconsin-Whitewater saknar e- vägledning med personlig kontakt öga mot öga samt drop-in vägledning, men lägger stort fokus på karriärvägledning. Slutsatsen är att båda vägledningsverksamheterna kan utveckla sin vägledning genom att lära av dessa skillnader via ett utbyte av vägledningskompetens. / The purpose of the study is to identify significant differences between the counseling centers at University of Wisconsin-Whitewater and Umeå University. Another main objective is to provide suggestions on how study and career counselors can develop their counseling centers on the basis of the differences identified. This study is a comparative field study with qualitative interviews. The informants are six study and career counselors that provide a picture of how the counseling centers are organized. They talk about their jobs and working practices as well as the need to develop their organizations. They also point out their counseling skills. Counseling methods proven effective internationally, counseling traditions influencing the practice of counseling today and the differences between the Study and Career Counseling Program in Sweden and USA are the theoretical points from where we take our support. The results show that there are in fact big differences. The differences considered to be of most importance is that Umeå University has a well-developed online counseling (e- counseling) and drop-in counseling but has no career counseling available to all students. University of Wisconsin-Whitewater is devoid of all face to face e-counseling and drop-in counseling but adds a strong focus on career counseling. The conclusion is that both counseling centers can develop its counseling by learning from these differences through an exchange of counseling skills.

Den svenska lagstiftningen säger att alla barn och ungdomar har rätt till utbildning. Trots den svenska lagstiftningen är det många som inte kommer till skolan och därför hamnar i en långvarig skolfrånvaroproblematik. Detta kan ses som ett samhällsproblem men också som ett individproblem då barn och ungdomar inte tar del av undervisning och därmed rättigheten till utbildning. Studie- och yrkesvägledaren är en av professionerna i skolan som många gånger ingår i elevhälsoteamet och som arbetar med elevproblematik kring skolfrånvaro. Många gånger blir studie- och yrkesvägledaren en sista utväg i arbete med skolfrånvaron. Syftet med denna studie var att belysa vägledningen med elever med långvarig skolfrånvaro utifrån studie- och yrkesvägledarnas synvinkel. Detta genomfördes genom att utforska på vilket sätt studie- och yrkesvägledarna erfor samtalsprocessen med utgångspunkt i en fenomenologisk ansats. Den fenomenologiska ansatsen användes för att få en djupare förståelse för vägledarnas sammanhang och hur de gav mening åt samtalsprocessen. Insamlandet av data gjordes genom att använda den kvalitativa forskningsintervjun. Därefter bearbetades och analyserades materialet utifrån en modifiering av interpretativ fenomenologisk analys. Utifrån gjorda intervjuer visade det sig att studie- och yrkesvägledarna drevs av altruistiska motiv att hjälpa eleverna dock upplevde de svårigheter i att nå eleverna samt att de upplevde att deras roll kopplas in sent i processen. Den beskrivna problematiken tolkades i studien som upplevelser av motstånd och spänningsfält i samtalsprocessen mellan inblandade aktörer. / According to Swedish legislation, children and youths all have the right to education. Even though it is decided by law, many pupils are absent from their schools. The consequences of this lead to long-term school absence for pupils. This can be seen as a problem both on a social level, but also on an individual level due to the refusal of their rights to education. Career counselling is one of the professions that are occasionally involved in the health aspects of the pupils. The role of the career counselor is sometimes used as a last resort to the problematics of long-term absence among pupils. The purpose of this study was to shed a light on the counselling process with pupils with long-term absence from the point of view of the career counselors’ experiences. This was approached through a phenomenological theory and through qualitative interviews with career counselors. The phenomenological approach was used to gain a deeper understanding of the contexts of the counselors’ and how they made sense of the conversation process. Data collection was done using the qualitative research interview. Subsequently, the material was processed and analyzed based on a modification of interpretative phenomenological analysis. The interviews showed that the career counselors were driven by altruistic motives to help, however, experienced difficulties in reaching the pupils and that their role was usually involved late within the process of counseling the pupils. The problematic of this aspect of career counselling was interpreted in this study as resistance and tension within the conversation process between the parties involved.

Denna studie syftar till att undersöka studie- och yrkesvägledares syn på sin kompetens utifrån utbildning och erfarenhet. Studien utgår från frågeställningarna om hur studie- och yrkesvägledarna ser på utbildningen vad gäller erfarenheter och kunskaper, hur deras teoretiska kunskaper tillämpas i det studie- och yrkesvägledande arbetet och hur studie- och yrkesvägledarna upplever sina kompetenser inom yrket. Studien bygger på intervjuer av åtta studie- och yrkesvägledare som är yrkesverksamma på gymnasium, högskola, vuxenutbildning och stöd/matchning. Forskningsresultatet visar att studie- och yrkesvägledare besitter en bred kompetens som kommer från både utbildning och arbetslivserfarenhet. Den mest framträdande kompetensen som studie- och yrkesvägledarna har är samtalsmetodiken och de har även en bred teoretisk grund att stå på. Samtidigt så framkommer det i studien att det råder en viss osäkerhet när det gäller kunskaper om karriärteorier. Studien visar att det finns utvecklingsmöjligheter inom studie- och yrkesvägledarproffessionen inom Sverige men även i samarbete med övriga Europa. / The aim of this study was to examine how the graduated career counselors view their competencies from education and past working experiences. The subject of investigation research question was how the career counselors view their education in terms of experiences and knowledge, in what ways their theoretical knowledge is implemented in their work and how they experience their skills in the profession. Eight career counselors were interviewed, they are professionals in high school, college, adult education and support / matching. The results show that career counselors have a broad knowledge due to both education and work experience. According to the career counselors the most prominent competence is the conversation methodology and their broad theoretical basis. At the same time, the study results show that there is a certain amount of uncertainty when it comes to knowledge of career theories. Finally, the results also show that there are opportunities within the study and career counseling profession within Sweden but also in collaboration with the rest of Europe.