Den bristfälliga forskningen om resursskolor väckte ett intresse hos oss att undersöka detta närmare utifrån ett vägledarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever på resursskolor. I studien har sex yrkesverksamma vägledare på sex olika resursskolor intervjuats. Det är inte givet att alla resursskoleelever har en diagnos, men av dem som har en diagnos är ADHD och AST de mest förekommande. Empirin har analyserats utifrån Careership-teorin, KASAM samt begreppet valkompetens. Resultatet pekar på att vägledningen alltid måste anpassas efter elevernas behov. En god relation till eleverna och deras känsla av trygghet är två essentiella faktorer som är avgörande för vägledarnas arbete. Eftersom det inte alltid ligger i elevens förmåga att kunna fatta och fullfölja beslut beträffande framtiden behöver vägledarna stötta och hjälpa eleverna i olika utsträckning, för att öka deras valkompetens och förbereda dem inför gymnasievalet och den nya skolformen. Studiens slutsatser är att vägledarna inte alltid kan vidga elevernas perspektiv utan snarare kan behöva begränsa dem. Fokus ligger på att öka elevernas självkännedom och stötta dem till att kunna bli självständiga i framtiden. Forskning pekar på att det finns utmaningar för individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att etablera sig i vidareutbildning och på arbetsmarknaden. Genom att arbeta med karriärlärande kan vägledarna förbereda och rusta eleverna inför vidareutbildning och arbetsliv.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning för elever i årskurs 1–6. Detta har genomfört genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvgäledare. Teorin av Linda Sussane Gottfredson (2002) som kallas “Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation” har använts för att analysera resultatet. Det insamlade materialet under resultatavsnittet visar att studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning för årskurs 1–6 genom individuella samtal för att eleverna ska kunna utveckla sin valkompetens samt självkännedom. Vidare arbetar studie- och yrkesvägledare med olika övningar under sina undervisningstillfällen för att vidga elevernas perspektiv i relation till yrken och studier. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledare anser att tidig vägledning leder till främst en ökad valkompetens samt att den tidiga vägledningen kan motverka könsstereotyper. Studie- och yrkesvägledare upplever utmaningar med tidig vägledning då de anser att förståelsen för tidig vägledning är otillräcklig hos skolpersonal och huvudmän vilket leder till att studie- och yrkesvägledare inte kan fördela sin tid jämt genom alla årskurser, som fortsättningsvis påverkar eleverna.

Den svenska lagstiftningen säger att alla barn och ungdomar har rätt till utbildning. Trots den svenska lagstiftningen är det många som inte kommer till skolan och därför hamnar i en långvarig skolfrånvaroproblematik. Detta kan ses som ett samhällsproblem men också som ett individproblem då barn och ungdomar inte tar del av undervisning och därmed rättigheten till utbildning. Studie- och yrkesvägledaren är en av professionerna i skolan som många gånger ingår i elevhälsoteamet och som arbetar med elevproblematik kring skolfrånvaro. Många gånger blir studie- och yrkesvägledaren en sista utväg i arbete med skolfrånvaron. Syftet med denna studie var att belysa vägledningen med elever med långvarig skolfrånvaro utifrån studie- och yrkesvägledarnas synvinkel. Detta genomfördes genom att utforska på vilket sätt studie- och yrkesvägledarna erfor samtalsprocessen med utgångspunkt i en fenomenologisk ansats. Den fenomenologiska ansatsen användes för att få en djupare förståelse för vägledarnas sammanhang och hur de gav mening åt samtalsprocessen. Insamlandet av data gjordes genom att använda den kvalitativa forskningsintervjun. Därefter bearbetades och analyserades materialet utifrån en modifiering av interpretativ fenomenologisk analys. Utifrån gjorda intervjuer visade det sig att studie- och yrkesvägledarna drevs av altruistiska motiv att hjälpa eleverna dock upplevde de svårigheter i att nå eleverna samt att de upplevde att deras roll kopplas in sent i processen. Den beskrivna problematiken tolkades i studien som upplevelser av motstånd och spänningsfält i samtalsprocessen mellan inblandade aktörer. / According to Swedish legislation, children and youths all have the right to education. Even though it is decided by law, many pupils are absent from their schools. The consequences of this lead to long-term school absence for pupils. This can be seen as a problem both on a social level, but also on an individual level due to the refusal of their rights to education. Career counselling is one of the professions that are occasionally involved in the health aspects of the pupils. The role of the career counselor is sometimes used as a last resort to the problematics of long-term absence among pupils. The purpose of this study was to shed a light on the counselling process with pupils with long-term absence from the point of view of the career counselors’ experiences. This was approached through a phenomenological theory and through qualitative interviews with career counselors. The phenomenological approach was used to gain a deeper understanding of the contexts of the counselors’ and how they made sense of the conversation process. Data collection was done using the qualitative research interview. Subsequently, the material was processed and analyzed based on a modification of interpretative phenomenological analysis. The interviews showed that the career counselors were driven by altruistic motives to help, however, experienced difficulties in reaching the pupils and that their role was usually involved late within the process of counseling the pupils. The problematic of this aspect of career counselling was interpreted in this study as resistance and tension within the conversation process between the parties involved.