• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11
  • Tagged with
  • 11
  • 7
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Mina inlärda vägledningsverktyg : en kvalitativ studie om hur utbildade vägledare arbetar och hur lärsituationen från utbildningen påverkat användningen av verktygen

Bergendahl, Moa, Johannesson, Carina January 2015 (has links)
Vägledning kan ske på livets alla plan. I professionell vägledning används verktyg för att strukturera upp och hjälpa den sökande i deras behov. En utbildning som leder till vägledarkompetens är studie- och yrkesvägledarprogrammet. Denna studie har syftat till att försöka förstå hur utbildade studie- och yrkesvägledare arbetar med metoder, modeller, karriärteorier och samtalsfärdigheter som de fått utbildning i. Studien har även avsett att analysera utsträckningen av användandet utifrån ett retroperspektiv från deras utbildningstid. Den teoretiska utgångpunkten för studien har varit Svedbergs (2007) Läranderum med fyra lärandedimensioner. För att söka förståelse för hur vägledningsverktygen används har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sju utbildade studie- och yrkesvägledare inom högskolan. I studien framkom det att vägledarna främst uttryckte att de använder sig av Egans samtalsmodell och samtalsfärdigheter i vägledning. Karrärteorier och övriga metoder och modeller används inte i samma utsträckning. Enligt studien är orsaken bakom detta att Egans samtalsmodell lärdes ut på ett sätt som bidragit till att alla dimensioner i läranderummet blev tillgodosedda i motsats till de övriga verktygen som tolkats ha haft ett kollapsat läranderum under inlärningen.
2

Har ni pratat idag? : En kvalitativ studie om diskurser kring vardagssamtal som pedagogisk resurs för barns samtalsfärdigheter

Sigvardsson, Ann-Sofie, Jansson, Christine January 2018 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger anser att de samtalar med barn i vardagen, vilket besvaras med forskningsfrågorna: Vilka variationer av yttranden framträder när pedagogerna diskuterar kring hur de samtalar med barn i vardagen? Hur beskriver pedagogerna vilka villkor som finns för att vardagssamtal ska kunna möjliggöra utveckling av barns samtalsfärdigheter? Studien utgår från socialkonstrutionisktisk teoribildning samt diskurspsykologi som metodologisk utgångpunkt. För insamling av material användes ett fokusgruppssamtal med fem medverkande pedagoger. De variationer som tydligast synliggjordes i resultatet är tidens betydelse och roll spelar roll. Resultatet visar att genom pedagogernas yttranden kring tidens betydelse är det rimligt att dra slutsatsen att tiden konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser. Genom pedagogernas yttranden kring roll spelar roll är det rimligt att dra slutsatsen att pedagogerna intar roller som konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser.
3

Att förstå

Lindeborg, Ida, Setterqvist, Susanne January 2007 (has links)
<p>Syftet med denna studie var att undersöka vad det är som skapar förståelse mellan den vägledningssökande och studie- och yrkesvägledaren i studie- och yrkesvägledningssamtalet. Detta för att bidra till en fördjupad förståelse för läsaren om interaktionen mellan vägledare och sökande. En kvalitativ metod användes i undersökningen där inspelade vägledningssamtal analyserades och tolkades. Resultatet bekräftar tidigare forskning inom området samt påvisar vikten av vägledarens sociala kompetens som en bidragande faktor till upplevelsen av att vara förstådd. Den slutsats som kunde dras av resultatet var att ett aktivt lyssnande, att få bekräftelse på olika sätt och vägledarens bemötande var de främsta bidragande faktorerna till förståelse mellan vägledare och sökande. Det som hindrade förståelsen dem emellan var främst brist på aktivt lyssnande från båda parter. Vidare forskning uppmuntras kring vikten av den professionella samtalsledarens sociala kompetens, kompensation mellan olika egenskaper och huruvida det spelar roll för förståelsen i samtalet.</p><p>The purpose of this research was to study the factors that contribute to equal understanding between the counsellor and applicant in a career counselling session. To get a deeper knowledge of the interaction in a session a qualitative method was used in the research. Recordings of different guidance counselling conversations were analyzed and interpreted. The results do not only confirm earlier research, it also shows the importance of the counsellors´ social skills as a contributing factor of understanding. The conclusion that could be drawn of the results was that active listening, acknowledgement in various ways and counsellor attitude where the most contributing factors to understanding. The factors that prevented understanding were primarily lack of listening from both parts. Further research about the importance of the counsellor´s social skills is encouraged, whether it is relevant for the comprehension in the conversation or not.</p>
4

Att förstå

Lindeborg, Ida, Setterqvist, Susanne January 2007 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka vad det är som skapar förståelse mellan den vägledningssökande och studie- och yrkesvägledaren i studie- och yrkesvägledningssamtalet. Detta för att bidra till en fördjupad förståelse för läsaren om interaktionen mellan vägledare och sökande. En kvalitativ metod användes i undersökningen där inspelade vägledningssamtal analyserades och tolkades. Resultatet bekräftar tidigare forskning inom området samt påvisar vikten av vägledarens sociala kompetens som en bidragande faktor till upplevelsen av att vara förstådd. Den slutsats som kunde dras av resultatet var att ett aktivt lyssnande, att få bekräftelse på olika sätt och vägledarens bemötande var de främsta bidragande faktorerna till förståelse mellan vägledare och sökande. Det som hindrade förståelsen dem emellan var främst brist på aktivt lyssnande från båda parter. Vidare forskning uppmuntras kring vikten av den professionella samtalsledarens sociala kompetens, kompensation mellan olika egenskaper och huruvida det spelar roll för förståelsen i samtalet. The purpose of this research was to study the factors that contribute to equal understanding between the counsellor and applicant in a career counselling session. To get a deeper knowledge of the interaction in a session a qualitative method was used in the research. Recordings of different guidance counselling conversations were analyzed and interpreted. The results do not only confirm earlier research, it also shows the importance of the counsellors´ social skills as a contributing factor of understanding. The conclusion that could be drawn of the results was that active listening, acknowledgement in various ways and counsellor attitude where the most contributing factors to understanding. The factors that prevented understanding were primarily lack of listening from both parts. Further research about the importance of the counsellor´s social skills is encouraged, whether it is relevant for the comprehension in the conversation or not.
5

Studie- och yrkesvägledares perspektiv på digital vägledning : Med särskilt fokus på det digitala vägledningssamtalet

Nurkkala, Mari, Sevig, Lina January 2022 (has links)
Även innan Covid-19 fanns det behov av att digitalt utveckla studie- och yrkesvägledningen för att tillmötesgå digitaliseringens utveckling i samhälle och hos människor generellt. Under pandemin tvingades dock även studie- och yrkesvägledare in i ett helt nytt arbetssätt. Syftet med denna studie är därför att utveckla kunskap om hur studie- och yrkesvägledare uppfattar och arbetar med digital vägledning, med fokus främst på det digitala vägledningssamtalet via skärm. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats med semistrukurerade intervjuer och tematisk anlays. Respondenterna bestod av sju examinerade studie- och yrkesvägledare med erfarenhet av både traditionella och digitala vägledningssamtal. Resultatet visar att studie-och yrkesvägledaren upplever både möjligheter och utmaningar i sitt arbete med digitala vägledningssamtal. Ökad tillgänglighet, effektivitet och flexibilitet för både sökande och studie- och yrkesvägledare upplevs som en fördel, medans brist på kroppsspråk och digital kompetens upplevs som begränsande. Studie- och yrkesvägledare ska se det digitala vägledningssamtalet som ett komplement i sitt yrkesutövande med medvetenhet om att alltid anpassa vägledningen efter den sökandes förutsättningar och behov. Framtida forskning efterfrågas där sökandes perspektiv på digitala vägledningssamtal är i fokus.
6

Finns de? - Färdigheterna att vägleda elever på särskolan

Bäregård, Pia, Petersson, Christina January 2011 (has links)
Avsikten med detta examensarbete är att belysa problematiken kring vägledningen inom särskolan och ge en bild av hur vägledningen på särskolan bedrivs. Vi vill även ge en bild av olika arbetssätt som kan användas av studie- och yrkesvägledare i särskolan.Examensarbetet är en kvalitativ intervju med sex vägledare som arbetar inom särskolan. Intervjuerna spelades in under telefonsamtal. De forskningsperspektiv som används behandlar främst vilka färdigheter som vägledare inom särskolan behöver för att kunna samtala. Den teori som framförallt har använts finns inom matchningsteorin och förklarar hur vägledare arbetar efter konceptet ”rätt man på rätt plats”. Andra teoretiska perspektiv berör vägledning, bemötande, lyssnande, begränsningar och kommunikation.Resultaten från intervjuerna varierade och det varierade från intervju till intervju hur mycket tid vägledarna avsatte för enskilda samtal. Resultatet visar att enbart två av våra sex intervjupersoner har enskilda samtal. Resterande håller informationssamtal med föräldrarna. Det framkom att eleverna som inte har något verbalt språk inte får någon enskild vägledning. Detta för att en mall och kunskap för att vägleda dessa elever saknas. I analysen belyses vad studie- och yrkesvägledning inom särskolan är. Det framkommer att man lägger mycket tid på administrativa uppgifter som vägledare inom särskolan. Enligt studierna handlar vägledningen om att matcha elevernas färdigheter och förmågor med daglig verksamhet eller ett kommande yrkesliv istället för att vägleda enskilda elever.
7

Kommunikation via digitala verktyg / Communication via digital communication tools

Andersson, Karin, Heijel, Josefine January 2021 (has links)
På studie- och yrkesvägledarutbildningen förbereds studenterna främst för att möta den sökande i traditionella samtal som sker ansikte mot ansikte. Under rådande pandemi har studie- och yrkesvägledare behövt ställa om till arbete på distans och vägledningen har skett genom digitala verktyg. Vi vill med denna studie upplysa studie- och yrkesvägledare hur kommunikationen och samspelet kan påverkas när de vägleder grundskoleelever genom digitala verktyg. Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Hur upplever studie- och yrkesvägledare kommunikationen med eleverna, när samtalen sker genom digitala verktyg? Hur anser studie- och yrkesvägledare att samspelet påverkas när icke-verbal kommunikation minskar? Hur resonerar studie- och yrkesvägledare kring sitt användande av samtalsfärdigheter när samtalet sker digitalt? Studien är gjord med en kvalitativ metod och resultatet baseras på sex styckensemistrukturerade intervjuer med examinerade studie- och yrkesvägledare, som arbetar på grundskolor. Uppsatsen är analyserad utifrån begreppen digitala infödingar, kommunikation, samspel och kompetens, samt andra relevanta kommunikationsteoretiska begrepp. Studien visar att det finns flera aspekter som påverkar kommunikationen. Vilket digitalt verktyg de väljer att använda, vilka tidigare erfarenheter eleven besitter samt i vilken fysisk kontext de befinner sig i har inverkan på kommunikationen. Resultatet visar att samspelet försämras och utmanas när studie- och yrkesvägledare inte har full tillgång av icke-verbal kommunikation, vilket kan resultera i missuppfattningar. Det framkommer även svårigheter i att skapa en relationell kontakt med eleverna när icke-verbala signaler minskar. Avslutningsvis framkommer det att studie- och yrkesvägledare behöver tillgång till kompetensutveckling i hur de kan utveckla sina samtalsfärdigheter för att kunna överbrygga de försvårande omständigheterna, som uppstår på grund av att den icke-verbala kommunikationen minskar.
8

Rektorers samtalsfärdigheter- Kommunikation med medarbetare i förskolan

Ek, Ida January 2024 (has links)
Communication plays a pivotal role in fostering successful leadership and collaboration within educational setting, with preschools being no exception. This essay delves into the communication of preschool principals during meetings with staff. The study seeks to enhance our understanding of how preschool principals utilize communication and conversation skills in their interactions with employees, placing particular emphasis on their role as a direct link to effective leadership. The theoretical foundation of the essay primarily rests on Habermas (1996) notions of communication reason and contextual understanding, supplemented by Ärlestig (2008) insights into multidimensional communication.   Five participants were observed across a total of three meetings, as well as one fundamental interviewed each. The objective was to comprehend their practical use of communication and conversation skills, coupled with their conceptualization of conversation in general, in context of their role as principals. All data collection for this study was conducted in a digital way due to the covid-19 pandemic. Analyzing the data Gladding’s (2020) 34 conversation skills was essential buttress, which include various actions, as Kaminska (2016) describes as verbal and non-verbal in communication  The result indicates a considerable variation in the application of conversational skills among principals, though there is a tendency for the use of certain skills to be prevalent across the participant group. Active Listening, Clarifying and Summarizing emerged as the top three conversation skills consistently used by all principals. While individual variations were discernible based on personal styles, these three skills remained prominent across the board. During interviews, principals emphasized the need for adaptability and active listening in their professional roles for optimal success. This was supported by a number of researches, including Höög and Johansson (2005) and Kaminska (2016). Principals  often related their professional roles to experiences from their private lives, aligning with Habermas (1996) theory of the system of the private sphere. The interviews highlighted the evolving of the principal’s role over time, emphasizing the diverse and dynamic nature of the missions, reinforcing the necessity for diverse conversational skills and adaptability. Pedagogic leadership, views as an avenue for enhancing pedagogy and organized learning development, emerges as a critical and evolving area of responsibility.
9

Vägledning via e-post : En studie om traditionella samtalsfärdigheter i ett nytt sammanhang

Axelsson, Emma, Holm, Jenny January 2008 (has links)
Denna studie syftar till att belysa vägledning via e-post. Detta har gjorts genom att närmare studera e-post från en specifik vägledningstjänst på Internet. Studien har gjorts i två delar. Den första har omfattat en veckas inkommande e-post, vilka har studerats avseende frågekaraktär. I den andra delen har fokus legat på samtalsfärdigheter och förhållningssätt som närmare har studerats i åtta inkommande och åtta utgående e-post. Vi har arbetat utifrån abduktiv ansats, där materialet har tolkats och analyserats genom kvalitativ dataanalys. De slutsatser som dras är att övervägande andel e-post är av informationskaraktär och en mindre andel av vägledningskaraktär. De samtalsfärdigheter och förhållningssätt som används inom traditionell vägledning syns även i detta sammanhang, där majoriteten av dessa återfinns i e-post av vägledningskaraktär. / This research aims to examine career counselling by e-mail. E-mail from a specific case has been examined. The research contained two parts; the aim of the first one was to consider the character of the incoming e-mail. The main focus of this research has been on the second part, where eight incoming and eight outgoing e-mails have been interpreted with a focus on communication skills. Our research is abductive, using qualitative data analysis. Amongst our conclusions are that the examined e-mail are mainly of information character and a smaller part of counselling character. The communication skills used in traditional career counselling are used even in this context, where the main part is found in the e-mail of counselling character.
10

Hälsofrämjande patientsamtal : fyra läkares röster om kompetens och förhållningssätt

Juneholm, Petra January 2009 (has links)
<p><p><strong> </strong></p><strong></strong></p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet.<em> </em>Det finns en viss kunskap och intresse för samtalets betydelse för patientens hälsa och välmående. Men att de anser att sin utbildning inte varit tillräcklig och att det finns behov och önskemål om mer kunskap inom samtals metodik samt att man i liten utsträckning utnyttjar den kunskap som finns. Slutligen visar även resultatet på att läkarna har behov av handledning och kollegialt stöd och de har en liten kunskap om vad motiverande samtal är.<em></em></p><p> </p><p> </p>

Page generated in 0.0818 seconds