This essay examines the policy process of specialist medical training in three Swedish counties. The essay will first describe the policy process. Secondly the politicians parti-cipating in the process is examined. Thirdly, it is tested whether it is possible to analyze the policy process based on Ostrom's theories of cooperation around a common pool resource. In this case, the common pool resource is specialized medical practitioners skills that the Swedish county councils must collaborate on to competence should be sufficient for the county council needs, something that is not the case today. One conclusion of the study is that the health care law is not clear enough when it comes to who is responsible for providing a sufficient number of specialists. This makes it unclear who should intervene to adjust the shortage that exists today. The survey also shows that political participation in the investigation process is low, which creates problems of legitimacy in the access to and distribution of medical specialists. Consideration of Ostrom's theories shows that the theories are useful for describing the possibilities and problems of co-operation between Swedish county councils for better resource utilization of specialized medical practitioners skills. Based on the theories the conclusion of the essay is that a partnership would be possible, and in the end the essay presents suggestions on how such cooperation could be organized.

Att ge patienter möjlighet att ta del av sin journal på nätet är en växande trend i Sverige. Först ut att införa nätjournaler var Landstinget i Uppsala län, när de lanserade tjänsten "Mina journaler online" år 2012. Från politiskt håll motiverades införandet av nätjournalen som en möjlighet att uppnå ökat patientinflytande inom vården och skapa mer ansvarsfulla patienter. Att nätjournalen anses ha potential att resultera i en förändrad patientroll innebär därmed att relationen mellan läkare och patient kan komma att påverkas av tjänstens införande, vilket aktualiserar frågor gällande patientinflytande kontra läkarkårens profession. Studiens syfte är att undersöka hur läkare använder nätjournalen i sitt arbete, samt hur de upplever att tjänsten påverkat relationen mellan läkare och patient. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett ramverk som berör läkares professionella kontext och symbolisk interaktionism. Sammanlagt har fem kvalitativa intervjuer genomförts med läkare inom Landstinget i Uppsala län. Studiens resultat visar att läkares sätt att använda nätjournalen i sitt arbete skiljer sig åt beroende på vilken mening nätjournalen har för den enskilda läkaren. Endast en av informanterna använde nätjournalen som ett kommunikationsmedel mellan sig själv och patienterna, resterande informanterna upplevde att tjänsten riskerade att leda till missförstånd och oro och använde den därför inte aktivt. Ingen av informanterna upplevde att nätjournalen haft några påtagliga effekter på relationen mellan läkare och patient. En bidragande orsak var att kunskapsasymmetrin mellan läkare och patient ansågs för stor för att patienter skulle kunna ta del av nätjournalen på ett fruktsamt sätt.

Läkarutbildningen är en av de mest populära utbildningarna i Sverige och vägen till en färdig läkarutbildning är lång. Läkarens breda kunskap och möjlighet till att läka människor har länge inneburit en hög yrkesstatus. Denna syn verkar dock ha förändrats. Idag beskrivs läkaryrket genomgå en existentiell kris där läkarens frihet begränsats och där arbetet fokuserar allt mer på produktion. Förändring av yrkesrollen har beskrivits som en degradering av läkarens sociala status. Studien har undersökt vad som motiverar läkare till valet av yrke med hjälp av diskurspsykologiska verktyg. Syftet har varit att undersöka hur läkaren beskriver sina motiv till valet att bli läkare. Ett yrke som i skuggan av yrkesrollen är under förändring och fokuserar allt mer på produktion, är mindre fri och där ständiga krav från den egna intuitionen, media och lekmän är närvarande. Resultatet baseras på 10 stycken semistrukturerade intervjuer med läkare vid två interrelaterade avdelningar på ett större sjukhus i Sverige. Genom tal kring motiv tar studien även fasta på läkarens konstruktioner av identitet och yrkesroll. Resultatet visade på 4 tydliga teman vid tal kring motiv samt konstruktioner av identitet och yrkesroll. Dessa var kunskap, patientmöte, status och yrkesroll. Kunskapen kring den mänskliga biologin och mötet med patienten var de tydligaste motiven för val av yrke. Tal kring status visade på komplexa språkliga mönster där läkarna ställde sig olika inför yrkets påstådda status.

<p>AbstractInledningsvis beskrivs vad AT-tjänst i Sverige innehåller, samt grundläggandearbetsmiljömässiga omständigheter för AT-läkare. Bakgrunden tar upp teori om"den goda organisationen", motivation och stress, samt lagar och föreskrifter enligtSocialstyrelsen och Socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att belysa hur ATläkarnaser på sin arbetssituation i Stockholm, hur de formar sina yrkesroller ochhur de kan påverka sin situation. Sex studier från Sverige och andra länder tas uppgällande AT-läkare el. motsvarande, bl.a. gällande upplevd kompetens,receptförskrivande och känslan av att ge negativa besked. Intervjuer genomfördesmed åtta respondenter från SöS, DS och KS vilka spelades in och transkriberades.Dessa analyserades med hjälp av OpenCode. I resultatet framkommer tioparametrar; obehag, stress, behov, ansvar, kompetens, coping/agerande,jargong/kultur, bemötande/kommentarer, feedback samt handledning, vilka belysesmed citat från intervjuerna. Resultatet ger bland annat att respondenterna kännerobehag i situationer där de känner sig ensamma eller kommunikationen ärförsvårad, samt att ett ökat behov av handledning och ett mer individuelltbemötande finns. Stressupplevelser är vanliga liksom osäkerhet om den egnakompetensen. Önskemål om en mer valfri AT-tjänst framkommer.</p>

<p>Med det kvantitativa HOUPE-projektet som grund utfördes en kvalitativ intervjustudie för att fördjupa sig på området självmordstankar och självmordshandlingar bland läkare. Självmord är idag en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Läkare är överrepresenterade när det gäller självmord bland akademiker, speciellt kvinnliga läkare ligger i riskzonen. Syftet med uppsatsen var att finna bakomliggande faktorer till självmord bland läkare. Det använda materialet byggdes på semistrukturerade djupintervjuer med fem läkare och det analyserades med hjälp av Grundad teori. Bland annat tog läkarna upp tidspressen de upplever, trakasserier eller förnedringar de har varit med om, självmordstankar. Även kraven och pressen många av läkarna erfar. Hur arbetet påverkar deras privatliv. I diskussionen användes krav-resursmodellen för att ge en överblick om hur deras arbetsplats upplevs när det handlar om krav och resurser. Kommunikationen mellan ledning och medarbetare tas upp.</p>

<p>Uppsatsen redovisar en utvärdering av AT läkarnas introduktion på akutmottagningen på Medicinkliniken i Jönköping. AT läkarna erbjuds en frivillig introduktion på akutmottagningens akutrum bestående av ett rollspel och en genomgång av maskiner och hjälpmedel och viktiga delar av akutmottagningen. Utvärderingen är gjord som en anonym nätbaserad enkät. Grundtanken med rollspelet och maskingenomgången är att möjliggöra för AT läkarna att få en positiv bild av arbetet på akutmottagningen och deras egna kunskaper och svaren i enkäten kan tolkas som att detta syfte med introduktionen uppfyllts. De svarande AT läkarna är genomgående positiva till rollspelet och endast två av fjorton svarande är negativa till maskingenomgången. I enkäten finns även en fråga om deras inställning till eventuella observatörer. Både negativa och positiva svar angående observatörer återfinns. I litteraturgenomgången redovisas också en upptäckt av att olika forskningsfält inom rollspel och simuleringar inte verkar ha full kännedom om varandra.</p>

Med det kvantitativa HOUPE-projektet som grund utfördes en kvalitativ intervjustudie för att fördjupa sig på området självmordstankar och självmordshandlingar bland läkare. Självmord är idag en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Läkare är överrepresenterade när det gäller självmord bland akademiker, speciellt kvinnliga läkare ligger i riskzonen. Syftet med uppsatsen var att finna bakomliggande faktorer till självmord bland läkare. Det använda materialet byggdes på semistrukturerade djupintervjuer med fem läkare och det analyserades med hjälp av Grundad teori. Bland annat tog läkarna upp tidspressen de upplever, trakasserier eller förnedringar de har varit med om, självmordstankar. Även kraven och pressen många av läkarna erfar. Hur arbetet påverkar deras privatliv. I diskussionen användes krav-resursmodellen för att ge en överblick om hur deras arbetsplats upplevs när det handlar om krav och resurser. Kommunikationen mellan ledning och medarbetare tas upp.

AbstractInledningsvis beskrivs vad AT-tjänst i Sverige innehåller, samt grundläggandearbetsmiljömässiga omständigheter för AT-läkare. Bakgrunden tar upp teori om"den goda organisationen", motivation och stress, samt lagar och föreskrifter enligtSocialstyrelsen och Socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att belysa hur ATläkarnaser på sin arbetssituation i Stockholm, hur de formar sina yrkesroller ochhur de kan påverka sin situation. Sex studier från Sverige och andra länder tas uppgällande AT-läkare el. motsvarande, bl.a. gällande upplevd kompetens,receptförskrivande och känslan av att ge negativa besked. Intervjuer genomfördesmed åtta respondenter från SöS, DS och KS vilka spelades in och transkriberades.Dessa analyserades med hjälp av OpenCode. I resultatet framkommer tioparametrar; obehag, stress, behov, ansvar, kompetens, coping/agerande,jargong/kultur, bemötande/kommentarer, feedback samt handledning, vilka belysesmed citat från intervjuerna. Resultatet ger bland annat att respondenterna kännerobehag i situationer där de känner sig ensamma eller kommunikationen ärförsvårad, samt att ett ökat behov av handledning och ett mer individuelltbemötande finns. Stressupplevelser är vanliga liksom osäkerhet om den egnakompetensen. Önskemål om en mer valfri AT-tjänst framkommer.

No description available.

Bakgrund: Kontorslandskap för läkare blir allt vanligare. Läkare har varit kritiska till kontorslandskap och menat att det administrativa arbetet ofta är koncentrationskrävande och att förutsättningarna för den typen av arbete inte kan tillfredsställas i kontorslandskap samt att det kan leda till minskat välbefinnande i arbetet och en sämre arbetshälsa.  Det finns begränsat med studier om hur kontorslandskap påverkar läkarnas arbetsförhållanden och arbetshälsa. Syfte: att beskriva hur läkare upplever administrativt arbete i kontorslandskap samt hur kontorsutformningen påverkar deras upplevda arbetshälsa. Metod: tvärsnittsstudie med intervjuer som datainsamlingsmetod med kvalitativ ansats. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten visade att läkares upplevelser av administrativt arbete i kontorslandskap till största delen var negativ. De svårigheter som framkom handlade främst om bekymmer att upprätthålla patientsekretessen och problem med kontorsutformningen som försvårade arbetet med koncentrationskrävande arbetsuppgifter. De positiva aspekterna som framkom var att det är enkelt att be om hjälp i kontorslandskapet och gav social gemenskap. Slutsats: Vid planering av kontorslandskap för läkare inom vården kan det vara viktigt att tänka på att minimera ljudstörningar och möjliggöra upprätthållande av patientsekretess genom att ha tillräckligt många tysta rum med tillgång till dator.