<p>Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor. Dessa var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intressen, att inte uppmuntras att tänka ut sätt att förbättra arbetsplatsen, samt nära signifikant; att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. De variabler som bäst förklarade självmordstankar för kvinnor var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intresse, ej regelbundna möten, trakasserier, och att motstridiga krav ställs från en eller flera personer. Motsvarande för män var att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut.</p> / HOUPE-projektet

<p>En stor del av Sveriges befolkning över 65 år får sina läkemedel expedierade via Apotekets dosdispenserade läkemedel, ApoDos. E-dos är ett förskrivarverktyg som nu används vid förskrivning till dessa patienter. Införandet av e-dos är tänkt att förenkla hanteringen av ordinationer, att öka graden av automatisering av produktion av doser och att öka säkerheten i processerna. Trots detta så kommer en stor del av ordinationerna fortfarande till DosApoteken via fax.</p><p>Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den underliggande problematik som ligger till grund för att e-dos inte används i större utsträckning än cirka 50-60 % vid ordination av läkemedel till ApoDos-patienter.</p><p>Studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt där intervjuer med läkare från Kalmar kommun har genomförts. Data samlades in från så väl öppen- som slutenvårdsläkare under ett par veckor i april 2010.</p><p>Resultaten visar att läkarna tycker att e-dos är ett bra system, som ger en god helhetsbild över patientens samtliga läkemedel. Men på grund av att journalsystemet Cosmic och e-dos inte automatiskt delar information mellan sig så gör det att läkarna utsätts för ett tidskrävande dubbelarbete. En integrering av dessa system skulle med största sannolikhet minska läkarnas arbetsbörda och därmed leda till en ökad användning av e-dos. E-dos grafiska utformning upplevdes som komplicerad och svåröverskådlig. För att genomföra ändringar i patientens läkemedelsbehandling så krävs en stor mängd bakgrundsinformation och att läkaren genomför många moment innan en ordinationsförändring godkänns. Ledtiden och låsningen av e-dos är en orsak till att även vana e-dosanvändare väljer att gå utanför systemet, framförallt vid akuta och tillfälliga ordinationer.  </p><p>Majoriteten av läkarna ansåg att användandet av e-dos är en säkerhet för patienten men under intervjuerna så framkom det att behovet av en integrering mellan journalsystemet och e-dos är stort. Läkarna upplevde att avsaknaden av en integrering var en riskfaktor för patienten och att det ökade på läkarnas arbetsbörda. En enklare utformning av e-dos önskades också, då ett stort antal läkare upplevde systemet som svåranvänt.</p> / <p><em>Objective</em>. The aim of this study is to increase the understanding of why physicians don’t use e-dos (a computerized prescription system) to a greater extent than about 50-60 % when prescribing medicine to patients within the specific medication dispensing system (ApoDos).</p><p><em>Methods.</em> This study has a qualitative approach. Data was collected via interviews with general practitioners and physicians from a hospital in the municipality of Kalmar during a couple of weeks in April 2010.</p><p><em>Results.</em> The physicians feel that e-dos is a good system, that provides a complete picture of the patient’s prescriptions. But because the electronic medical record systems “Cosmic” and e-dos aren’t able to share the same information in between them, this leads to an extra workload for the physicians. An integration of these two systems would decrease the workload and maybe also increase the use of e-dos. The graphic design is experienced as complicated and difficult to grasp. To make a change in a patient’s medication within e-dos requires a great quantity of information. Physicians are required to carry out a number of steps before a change is completed. Even experienced users choose not to use e-dos in some circumstances, i.e. then the prescription is urgent or temporary, and they use ordinary prescriptions instead.  After a change in a patient’s medication is prescribed, the system is locked until the change is approved by a pharmacist. This is a course of irritation among the physicians.   </p><p><em>Conclusion. </em>The majority of physicians considered the use of e-dos as safe for the patient.  They also pointed on the need of integration between the electronic medical record system, “Cosmic” and e-dos. Physicians expressed that the lack of integration was a risk factor for medical errors and that it increased the physicians’ workload. Several physicians also described the system as difficult to handle and wished a simpler design.  </p>

<p>Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år. En relativt stor andel av primärvårdens patienter har riskabla alkoholvanor eller alkoholrelaterade besvär. Trots påvisad effekt av alkoholförebyggande insatser inom primärvården visar studier att läkares benägenhet att ta upp alkoholfrågan med sina patienter är förhållandevis låg. Syftet med studien var att undersöka och analysera familjeläkare och ST-läkares arbete med alkoholfrågan i samband med patientmöten i Landstinget Västmanlands närsjukvård, samt studera möjliggörande faktorer för att bedriva detta arbete. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga familjeläkare och ST-läkare i länet. Svarsfrekvensen var 49 procent. Resultatet visar att knappt 70 procent av läkarna regelbundet tar upp alkoholfrågan med patienter. Om en patient har ett riskbruk påbörjas vanligen ett samtal för att motivera till minskad alkoholkonsumtion. Vanligaste orsakerna till att ta upp alkoholfrågan är alkoholrelaterade symptom eller att det ingår i rutinerna. Tidsbrist är vanligaste anledningen till att inte ta upp frågan. Nästan hälften av läkarna har inte utbildats i att hantera alkohol och riskbruk och/eller i Motiverande samtal (MI) under senare år. Läkare som utbildats i MI tar mer frekvent upp alkoholfrågan än de som inte utbildats. Bättre möjlighet att remittera till stödinsatser och mer tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete kan öka läkarnas alkoholförebyggande insatser.</p>

Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor. Dessa var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intressen, att inte uppmuntras att tänka ut sätt att förbättra arbetsplatsen, samt nära signifikant; att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. De variabler som bäst förklarade självmordstankar för kvinnor var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intresse, ej regelbundna möten, trakasserier, och att motstridiga krav ställs från en eller flera personer. Motsvarande för män var att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. / HOUPE-projektet

Bakgrund: SFOG har tillsammans med SBF, SNS och LÖF upprättat riktlinjer för förlossningsvården som bland annat berör dokumentation av CTG. Dessa har tagits fram genom ”Projekt säker förlossningsvård” och antagits av Blekingesjukhuset Karlskrona år 2008. Syfte: Syftet var att undersöka barnmorskors och läkares följsamhet av CTG-dokumentation, vid aktivt förlossningsförlopp, i förhållande till lokala PM, aktuella riktlinjer och nationella styrdokument på förlossningsavdelningen, Karlskrona. Metod: Retrospektiv journalgranskningmed deskriptiv design har använts.  Datainsamling omfattar tidsperioden 2011-07-01 t.o.m. 2012-03-04. Totalt ingick 748 journaler och 1547 dokumentationer i studien. Dataanalys har skett med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat: Av journalerna hade 22% ingen dokumentation om CTG och 46% av dokumentationerna innehöll en klassifikation. Åtgärd har dokumenterats i 80% och dokumentationerna var skriven utan förkortning i 45%. Följsamheten av klassificering och åtgärd tillsammans var totalt 44%medan barnmorskors var 38% och läkares 8%. Konklusion: Följsamheten av CTG-dokumentationbehöver förbättras på förlossningsavdelningen i Karlskrona. Majoriteten av vad som dokumenteras följer inte PM, riktlinjer och nationella styrdokument. / Background: SFOG, SBF, SNS and LÖF have conducted guidelines for obstetric care including documentation of CTG. These have been developed during “Projekt säker förlossningsvård” and adopted 2008 by the hospital in Blekinge, Karlskrona. Aim: The aim of this study was to examine the compliance of CTG documentation by midwives and physician, during active labor, in relation to local PM, current guidelines and national policy at the labor ward Karlskrona. Method: Retrospective study using descriptive design was used. Data collection covers the time period 2011-07-01 to 2012-03-04. Totally 748 records and 1547 documentations were reviewed. Data analysis was progressed in SPSS. Result: Of the total records, 22% did not have any documentation about CTG and 46% of the collected documentations had a classification. Action was documented in 80%, and the documentations were written without an abbreviation in 45%. Compliance of classification and action together was 44%, midwives had  38% and physicians 8%. Conclusion: The compliance of CTG documentation needs improvement in the labor ward in Karlskrona. The majority of documents are not followed by PM, guidelines and national policy documents.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år. En relativt stor andel av primärvårdens patienter har riskabla alkoholvanor eller alkoholrelaterade besvär. Trots påvisad effekt av alkoholförebyggande insatser inom primärvården visar studier att läkares benägenhet att ta upp alkoholfrågan med sina patienter är förhållandevis låg. Syftet med studien var att undersöka och analysera familjeläkare och ST-läkares arbete med alkoholfrågan i samband med patientmöten i Landstinget Västmanlands närsjukvård, samt studera möjliggörande faktorer för att bedriva detta arbete. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga familjeläkare och ST-läkare i länet. Svarsfrekvensen var 49 procent. Resultatet visar att knappt 70 procent av läkarna regelbundet tar upp alkoholfrågan med patienter. Om en patient har ett riskbruk påbörjas vanligen ett samtal för att motivera till minskad alkoholkonsumtion. Vanligaste orsakerna till att ta upp alkoholfrågan är alkoholrelaterade symptom eller att det ingår i rutinerna. Tidsbrist är vanligaste anledningen till att inte ta upp frågan. Nästan hälften av läkarna har inte utbildats i att hantera alkohol och riskbruk och/eller i Motiverande samtal (MI) under senare år. Läkare som utbildats i MI tar mer frekvent upp alkoholfrågan än de som inte utbildats. Bättre möjlighet att remittera till stödinsatser och mer tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete kan öka läkarnas alkoholförebyggande insatser.

Sammanfattning Bakgrund: Allt fler vårdtagare drabbas av vårdskador i Sverige och förutom mänskligt lidande innebär detta stora kostnader för samhället. Orsakerna till varför vårdskadorna ökar är delvis klarlagda. Brister i den muntliga kommunikationen mellan vårdpersonal anges vara en av orsakerna. Dessa brister kan bero på olika omständigheter som påverkar patientsäkerheten negativt. Syfte: Att beskriva vad som påverkar den muntliga kommunikationen mellan vårdpersonal i relation till säker vård. Metod: Litteraturöversikten bygger på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Materialet analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Induktiv ansats användes som grund för arbetet. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Brist på struktur, Sociala strukturer och Arbetsmiljöfaktorer, samt sex subteman. Resultatet visar hur olika faktorer påverkar kommunikationen mellan vårdpersonal och vad det har för betydelse för möjligheten att erbjuda säker vård. Slutsats: Litteraturöversikten ger ökad kunskap om vad kommunikationen har för betydelse i det dagliga arbetet inom hälso- och sjukvården och på vilket sätt vårdpersonal kan kommunicera med adekvat innehåll för att uppnå en säkrare vård. / Summary Title: The conversations that affect patient safety Background: An increasing number of healthcare providers suffer from healthcare in Sweden, and in addition to human suffering, this implies major costs for society. The causes of why healthcare is increasing is partly clarified. Deficiencies in the oral communication between healthcare professionals are mentioned as one of the reasons. These deficiencies may be due to different circumstances that affect patient safety negatively. Aim: To describe what affects the oral communication between healthcare professionals in relation to safe care. Method: The literature review is based on ten scientific articles with a qualitative approach. The material was analyzed using Friberg's five-step model. Inductive approach was used as a basis for the work. Result: Three main themes were identified: Lack of structure, Social structures and Labor environment factors, as well as six subthemes. The result shows how different factors affect communication between healthcare professionals and what it matters to the possibility of offering safe care. Conclusion: The literature review provides increased knowledge of what communication is important in the day-to-day work in health care and how healthcare professionals can communicate with adequate content to achieve more secure healthcare.

No description available.

The purpose of this study was to investigate why informants chose a private caregiver. To conduct the study, I investigated individuals' perceptions and experiences of public and private health providers and the prominent factors that lead to individuals switching to a private health provider. The study is qualitative in nature, where the empirical material consists of semi-structured interviews with ten persons. The private sector within the healthcare industry of Sweden has developed and expanded during the 2000s. It is not as obvious today to choose a public health center. In total, throughout Sweden, private actors purchase 37% of the total healthcare by the county councils. The result of the study shows that the reasons why the informants chose a private care giver rather than a public one included poor reception by the public health employees, the use of relay doctors by the county council, long queues, misdiagnosis and logistics. The experiences of the informants vary throughout the study. All females have had one or several bad experiences in healthcare, while no male reported a negative experience. The majority of the informants are significantly more negative towards the public health provider than the private provider. Most informants also feel that the privatization of healthcare is good since it increases pressure on the public sector to perform. The prominent factor that guides the choice of health provider among the informants is the reception by the health employees and doctors on a given health center. The informants also express a need to be listened to and be taken seriously when it comes to the problems that they seek treatment for. / Uppsatsens syfte varatt undersökavarför informanterna i studien gick över till privat vårdgivare. För att genomförastudien, undersöksinformanters uppfattningaroch erfarenheter av privata respektive offentliga vårdgivareoch vilka de framträdande faktorerna är som leder till bytet från en offentlig vårdgivare till en privat vårdgivare. Det är en kvalitativ studie där det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med tio personer. Den privata sektorn inom hälso-och sjukvården i Sverige har utvecklats och expanderat under 2000-talet. Det är inte lika självklart idag att välja en offentlig hälsocentral. Totalt sett i hela Sverigeköper privata aktörer 37% av den totala hälso-och sjukvården av landstingen. Resultatet av studien visar att anledningarna till varför informanter valde en privat vårdgivare framför en offentlig vårdgivare var dåligt bemötande från offentliga hälsocentralers personal, landstingets nyttjande av stafettläkare, långa väntetider, feldiagnosticeringar och logistiska anledningar. Informanternas uppfattningar och erfarenheter av sjukvården varierar i studien. Alla kvinnor har haft en eller flera dåliga erfarenheter av sjukvården medan ingen man har varit med om det. Majoriteten av informanterna är betydligt mer negativ till den offentliga vårdgivaren än den privata vårdgivaren. De flesta tycker även att privatiseringen av sjukvården är bra eftersom det ökar pressen på offentlig sektor att prestera. De framträdande faktorerna som styr informanternas vårdval är bemötandet av personal och läkare på en hälsocentral. Vidare att informanter känner att de blir lyssnade på och blir tagen på allvar med den problematik som de söker vård för.

Bakgrund: Våld i nära relation mot kvinnor är ett hälsoproblem för hela samhället. Våldet innebär psykiskt, fysiskt och sexuellt lidande där kvinnorna är de som blir utsatta. Våldsutsatta kvinnor upplever rädsla och skam om att samtala om våldet vilket innebär att sjuksköterskor och läkare behöver fråga om våldet för att kvinnan ska få den vård de behöver.    Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av sjuksköterskan och läkarens bemötande efter våld i nära relationer.   Metod:  Allmän litteraturstudie med stöd från Kristensson (2014) i databaserna Cinahl och PsycINFO. 11 kvalitativa/kvantitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med litteraturöversikt och kvalitetsgranskas med stöd från Friberg (2012).   Resultat: två kategorier identifierades med tillhörande underkategorier där upplevelsen av sjuksköterskors och läkares bemötande skiljde sig åt. Det bristande bemötande berodde på att sjuksköterskor och läkare upplevs vara empatilösa, oförstående och saknar kunskap och information. Kvinnor upplevde det uppskattade bemötande när sjuksköterskor och läkare visar respekt, tillit, trygghet och är intresserade av kvinnans berättelse.   Slutsats: Kvinnor berättade om vikten av kommunikation och en bra vårdande relation. Vilket upplevdes när sjuksköterskor visade kvinnan respekt och förståelse för kvinnans upplevelser. För att kunna uppleva ett bra vårdande möte behövde kvinnor känna sig välkomna och uppleva en säker miljö. Resultatet visade att stora delar av studierna belyser att kvinnor upplever ett bristande bemötande, därav behövs mer forskning inom våld i nära relation.