Idag brottas Sveriges hälso- och sjukvårdsorganisationer med en ökande kostnadsbörda avseende läkemedel. Ökningen kan till stor del förklaras av introduktionen av nya dyra läkemedel. Dessa kan många gånger trots sitt höga pris vara vinstgivande för såväl patient som samhälle. Till följd av kostnadsökningen efterfrågas ett strukturerat introducerande av nya dyra preparat och metoder som ser till en säkerställd patientnytta. Flera landsting runt om i Sverige har de senaste åren infört modeller för att kontrollera nya läkemedels introduktion, men också för att nya läkemedels användning ska styras av sjukvårdshuvudmannen. Att införa ett ekonomistyrningsverktyg som direkt berör läkares val av ordination bör enligt teorin vara en svårighet då professionen generellt antas vara motvillig till förändring. Speciellt förändring av ekonomistyrningskaraktär, vilken beskrivs som ett hot mot läkares grundläggande värderingar.   Denna uppsats syfte har varit att studera hur ett ekonomistyrningsverktyg används i hälso- och sjukvårdsorganisationer. Mitt val av empirisk miljö blev Västra Götalandsregionen och det studerade styrverktyget i fråga blev processen vid namn ”ordnat införande”. Min vilja var också att ta reda på hur läkarkåren relaterar till ett mer styrt arbetssätt och hur styrningen har etablerats i läkarkåren. Jag genomförde mina första intervjuer tämligen tidigt i processen vilket gav mig hjälp att komma vidare i studien. Dessa intervjupersoner representerade ägarperspektivet inom organisationen. De följande tre intervjuerna var med läkare som respresenterar utförarperspektivet i uppsatsen. Jag läste in mig på teorier från strategi till den relativt smala grenen som beskriver läkares olika synsätt på ekonomistyrning. Mitt val att göra en så pass snäv studie har begränsat mig då lämplig teori att luta empirin emot har varit svår att finna och att tyda. Min teoretiska referensram har bestått av böcker och artiklar inom ämnesområden från strategi till styrning inom hälso- och sjukvård. Jag har haft som mål att använda nya studier och helst med bas i ett sjukhusperspektiv. Det finns risk för att styrverktyget ordnat införande som jag studerat inte har varit helt jämförbart med de studier jag har använt i referensramen. Detta eftersom referensramen bygger på ekonomistyrning i traditionell bemärkelse, medan ordnat införande påverkar läkarens yrkesroll i val av behandlingsmetod. Slutsatsen i denna fallstudie har visat att acceptansen för ordnat införande kan bero på att processens målsättning stämmer överens med professionens grundläggande värderingar. Evidensbaserad vård och patientnytta är krav läkarkåren kan relatera till. Med sjukvårdens begränsade resurser finns förståelse för prioritering för patientnytta. Ordnat införande är en del i att skapa mer gemensam handling i Västra Götalandsregionen, även om det finns utrymme för att skapa större medvetenhet i professionen om processens arbetssätt. Det bör finnas lyhördhet för läkarkårens åsikter och ihållande kommunikation för att skapa varaktig delaktighet och användande av styrning inom hälso- och sjukvård.

Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor. Dessa var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intressen, att inte uppmuntras att tänka ut sätt att förbättra arbetsplatsen, samt nära signifikant; att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. De variabler som bäst förklarade självmordstankar för kvinnor var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intresse, ej regelbundna möten, trakasserier, och att motstridiga krav ställs från en eller flera personer. Motsvarande för män var att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. / HOUPE

Uppsatsen redovisar en utvärdering av AT läkarnas introduktion på akutmottagningen på Medicinkliniken i Jönköping. AT läkarna erbjuds en frivillig introduktion på akutmottagningens akutrum bestående av ett rollspel och en genomgång av maskiner och hjälpmedel och viktiga delar av akutmottagningen. Utvärderingen är gjord som en anonym nätbaserad enkät. Grundtanken med rollspelet och maskingenomgången är att möjliggöra för AT läkarna att få en positiv bild av arbetet på akutmottagningen och deras egna kunskaper och svaren i enkäten kan tolkas som att detta syfte med introduktionen uppfyllts. De svarande AT läkarna är genomgående positiva till rollspelet och endast två av fjorton svarande är negativa till maskingenomgången. I enkäten finns även en fråga om deras inställning till eventuella observatörer. Både negativa och positiva svar angående observatörer återfinns. I litteraturgenomgången redovisas också en upptäckt av att olika forskningsfält inom rollspel och simuleringar inte verkar ha full kännedom om varandra.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur distriktssköterskor och distriktsläkare framställer sin egen och den andres expertis och hur uppfattningarna kan påverka deras yrkesroller sedda ur ett genusperspektiv. Vi utgick från frågeställningarna: 1. När distrikts-läkarna framställer expertis finns där en huvudsaklig framställning om distriktssköterskor-na som beror på kön avseende expertis i a) synen på omvårdnad och i b) yrkesutövningen? 2. När distriktssköterskorna framställer expertis finns där en huvudsaklig framställning om distriktsläkarna som beror på kön avseende expertis i a) synen på omvårdnad och i b) yr-kesutövningen?  Studien  har  gjorts  med  semistrukturerade  kvalitativa  djupintervjuer  med fem distriktssköterskor och fem distriktsläkare som arbetar på en vårdcentral. Genom bak-grundslitteratur  och  tidigare  forskning  växte  följande  centrala  frågeställningar  fram.  Hur framställer distriktssköterskor och distriktsläkare sin egen och den andres expertis och beror detta på kön eller  yrkesutövning? Dessa uppfattningar påverkar känslan av värde hos vårdpersonalen. Resultatet av studien visar att traditionella värderingar och konstruktioner fortfarande har betydelse och att de påverkar hierarkin inom vården. Slutsatsen är att endast genom att medvetandegöra dessa värderingar kan det förändras.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur personer som är hemlösa och missbrukar blir behandlade i sjukvården. Hur tycker de att de har blivit bemötta och har de fått den hjälp de har efterfrågat? Utifrån detta resultat har jag tittat på vilka förutsättningar vården har att utveckla en bra behandling och bemötande. Jag har intervjuat 25 hemlösa personer med kvalitativ metod. Den innebär att alla har fått samma frågor så att svaren går att jämföra. Samtidigt har det funnits utrymme för egna reflektioner och berättelser. De flesta menar att de blir både bra och dåligt behandlade, men att de sällan får den hjälp de efterfrågar. Inom vården har enskilda sköterskor och läkare fått beröm för sina insatser, men flera intervjupersoner vittnar om att personalen har ont om tid och missar allvarliga diagnoser. Över 80 procent anser att hemlösa och missbrukare behandlas sämre som grupp. Intervjupersonerna berättar om missade diagnoser, att de hamnar efter i kön på akuten och att de får höra nedsättande kommentarer på sjukhusen. De menar att utseende, dagsform och social status spelar in i bemötandet. Utifrån dessa svar har jag intervjuat experter på vård av hemlösa personer och missbrukare. Experterna bekräftar personernas berättelser. De säger att bristerna i bemötande och hjälp kan bero på att personalen har ont om tid och kan för lite om målgruppen. Jag har jämfört resultatet med stämplingsteorin och organisationsteorin. Stämplingsteorin visar att det ofta uppstår en motsättning mellan de som känner sig som avvikare och det etablerade samhället. Organisationsteorin visar att det byggs upp en intern gruppkultur i slutna organisationer som sjukhus och att det sättet att jobba ibland krockar med verkligheten. Den tidigare forskningen visar att det finns mycket att förbättra när det gäller hemlösa personers möte med vården: Överdödligheten är två till sex gånger högre i gruppen. Många dör i behandlingsbara sjukdomar som lunginflammation. Forskningen bekräftar också personernas ovilja att gå till läkare. Till sist visar forskningen att man kan uppnå betydligt bättre resultat i sjukvården genom andra sätt att jobba.

För att säkra patientsäkerheten krävs att kommunikationen mellan vårdpersonal främjas, de har visat sig att kommunikationen har ett samband med de misstag som sker i patientvården. Ett speciellt behov av vidare forskning på kommunikationen mellan sjuksköterska och läkare finns, detta för att professionernas kommunikation sinsemellan är en stor del av patientens vård och säkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar kommunikation mellan läkare och sjuksköterska relaterat till patientsäkerheten. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att C-HIP och SBAR ansågs vara användbara för att främja en god kommunikation mellan professionerna och för att främja patientsäkerheten. För att främja kommunikationen professionerna emellan krävs god kvalitet av information och att informationen är relevant. Humor, empati, förståelse och öppenhet är faktorer i beteendet som främjar en god kommunikation. Hierarkin som fortfarande råder i sjukvården påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskan och läkaren negativt. Att höja rösten, nedvärdera varandra och att uppvisa ett respektlöst beteende är också faktorer som hindrar kommunikationen. Fler kurser behöver införas i sjuksköterskan och läkarens utbildning för att främja kommunikationen dem emellan. Ett förslag kan vara att införa en gemensam kurs där professionerna kan öva och även få en inblick i varandras arbetsuppgifter. / It requires better communication between medical staff to ensure patient safety. It’s proved that communication is linked to the mistakes that occur in patient care. A special need for further research on communication between nurses and doctors are needed, this for the communication between them is a big part of patient care and safety. The purpose of this study was to illuminate factors that affect communication between doctors and nurses related to patient safety. The study was conducted as a literaturestudy. The results showed that C-HIP and SBAR were useful methods for promoting good communication between the professions and to promote patient safety. It requires good quality of the information and relevant information to foster good communication. Humor, empathy, understanding and openness are factors in behavior that promotes good communication. The hierarchy that still exists is affecting communication between the nurse and doctor negative. Raising his voice, depreciate each other and show a disrespectful behavior are barriers that effects the communication. More courses need to be introduced in the nurse and physician education to promote communication. One suggestion might be to introduce a common course in which professions can practice and also get an insight into each other's work.

Omvårdnad av svårt sjuka patienter kräver ett professionellt omhändertagande där sjuksköterskor och läkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter ställer stora krav på vårdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vård behöver sjuksköterskor och läkare en väl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete är en förutsättning för god vård med hög vårdkvalitet och patientsäkerhet. Strävan efter en bättre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och läkare förespråkar en mer hälsosam arbetsmiljö som i slutändan kan ge bättre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården. Metoden har kvalitativ ansats och baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att största delen av kommunikation bestod av informationsutbyte. God kommunikation påverkade inte patientens behandlingsresultat eller prognos men resulterade i färre fel och misstag vilket gav en ökad patienttillfredsställelse/ patientsäkerhet. Sjuksköterskor hade en central kommunikationsroll och var mer nöjda med rak och öppen kommunikation än läkare, sjuksköterskor hade i regel svårare att stå på sig i konflikter. Läkare angav i högre utsträckning än sjuksköterskor att samarbete fungerade bra. Vid konflikthantering var kompromiss den mest valda strategin för både läkare och sjuksköterskor.

Det finns ett stort och konstant behov av sjuksköterskor inom internationellt biståndsarbete. Vad en sjuksköterska gör vid uppdrag skiljer sig från det svenska omvårdnadsarbetet. Arbetet innebär mycket glädje av att göra gott men samtidigt många tragiska upplevelser. Den här studien var empiriskt förankrad med syfte att beskriva sjuksköterskors emotionella upplevelser vid internationellt biståndsarbete för Läkare Utan Gränser. Det empiriska materialet bestod av bloggar, reseberättelser och intervjuer som analyserades och presenterades under kategorierna före, under och efter uppdrag. Under den första kategorin visade det sig att sjuksköterskorna förberedde sig på ett hårt och krävande uppdrag, samtidigt var det svårt att föreställa sig vad som skulle mötas. Under uppdraget upplevdes positiva och negativa känslor relaterade till yrkesrollen. Arbetet var en utmaning och gav en härlig känsla att vara med och påverka. Sjuksköterskorna uttryckte efter uppdraget att det inte gick att förbereda sig på vilka känslor som skulle upplevas. Uppdragen gav energi och känslan av att ha vuxit som människa. Det framkom i studien att det var svårt att vara förberedd inför ett uppdrag, det uttrycktes frustration men ingen stress vilket andra studier visade. Sjuksköterskorna fick lära sig se med nya ögon och interaktionen med patienterna påverkades. / There is a great and constant need for nurses in international aid work. What a nurse does as an aid worker is different compared to the ordinary Swedish nurse. The work involves a lot of pleasure from doing good, but also many tragic experiences. This study is empirically based with a view to highlight nurses emotional perceptions in international aid work for MSF. The empirical data consisted of blogs, travel stories and interviews that were analyzed and presented in categories before, during and after missions. The first category showed that nurses were preparing for a tough and demanding mission, but it was difficult for them to imagine what they were going to meet. During the mission, both positive and negative feelings were related to the professional role. The work was a challenge and it was a great feeling to be able to make a difference. The assignments gave energy and the feeling of having grown as a person. The study revealed that it was difficult to be prepared for a mission, the nurses expressed frustration but no stress, which other studies showed. The nurses had to learn to see with new eyes and the interaction with the patients was affected.

Utskrivningssamtalet är den sista kontakten mellan läkare och patient innan patienten åker hem ifrån avdelningen. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka ifall det förligger kommunikativa utmaningar i ett utskrivningssamtal mellan en läkare och en patient med afasi.  Den konkreta frågeställningen för studien var hur de potentiella problem som uppkom i samtalet hanterades och vilket utrymme som skapades för patientens deltagande i samtalet samt hur samtalsdeltagarna använde sig av icke-verbal kommunikation för att uppnå förståelse. Den valda metoden för att undersöka detta var Conversation Analysis, CA. I studien deltog två läkare, två patienter med afasi, samt två närstående till patienterna. Patienterna som deltog hade mild till måttlig afasi, svenska som modersmål och var 50 år och 70 år gamla. Läkarna som deltog hade varit anställda på avdelningen och arbetat med patienter med afasi i 2.5 år respektive 3.5 år och hade svenska som andraspråk. Resultatet av analysen var en identifiering av kommunikativa handlingar som ledde till sekvenser i samtalet som deltagarna orienterade mot som problematiska. Dessa var bland annat när läkaren inte följde upp på patientens förfrågan för mer information eller patient-initierade ämnen och inte redde ut missförstånd som uppkom. I resultatet identifierades även sekvenser där samtalsdeltagarna använde sin kommunikativa kompetens för att hantera kommunikativa utmaningar, samt sekvenser där samtalsdeltagarna använde sig av icke-verbal kommunikation för att underlätta den gemensamma förståelsen. Resultatet stämde överens med tidigare forskning om hur patienter med afasi och vårdpersonal organiserar interaktion i samtal.

<p>Omvårdnad av svårt sjuka patienter kräver ett professionellt omhändertagande där sjuksköterskor och läkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter ställer stora krav på vårdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vård behöver sjuksköterskor och läkare en väl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete är en förutsättning för god vård med hög vårdkvalitet och patientsäkerhet. Strävan efter en bättre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och läkare förespråkar en mer hälsosam arbetsmiljö som i slutändan kan ge bättre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården. Metoden har kvalitativ ansats och baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att största delen av kommunikation bestod av informationsutbyte. God kommunikation påverkade inte patientens behandlingsresultat eller prognos men resulterade i färre fel och misstag vilket gav en ökad patienttillfredsställelse/ patientsäkerhet. Sjuksköterskor hade en central kommunikationsroll och var mer nöjda med rak och öppen kommunikation än läkare, sjuksköterskor hade i regel svårare att stå på sig i konflikter. Läkare angav i högre utsträckning än sjuksköterskor att samarbete fungerade bra. Vid konflikthantering var kompromiss den mest valda strategin för både läkare och sjuksköterskor.</p>