Introduktion: Hos hemlösa är behovet av tandvård stort. En frisk mun förknippas med välbefinnande, ökad självkänsla och livskvalité. Syfte: Att beskriva hur tandvårdspersonal, dagcenterpersonal och en socialtjänsteman uppfattar de hemlösas egen syn på sin munhälsa. Material och metod: kvalitativ undersökning där semi-strukturerade intervjuer användes. Urval: Studien baserades på fyra intervjuer. Informanterna i studien var i sin profession tandläkare, tandhygienist, tjänsteman på socialförvaltningen och en person som tjänstgjorde på ett dagcenter. Resultat: Presenterades i fyra kategorier, socialt hinder, tandvårdsrädsla, akut smärta och hopp om förändring. Tandvårdsrädsla har två tillhörande underkategorier, trygghet och tillit och att känna sig utlämnad. Dessa kategorier återger informanternas upplevelse i kontakten med hemlösa. Konklusion: Hemlösa upplever frustration över att det tar lång tid att få hjälp med sin tandvård.

The purpose of this study was to examine how two of Sweden's largest newspapers wrote about homeless men and women. This was done by analyzing the approach to homelessness and homeless individuals from a gender perspective, by looking at how notions of homeless men and women appeared in texts. The material was analyzed with a discourse analytical approach and a gender perspective. The main results are that homelessness are defined and problematized in media with different terms of vulnerability. The portrayal of vulnerability in relation to homelessness differs in regards to the sexes. Women are portrayed as passive victims of homelessness and men as active beings who can choose to break off homelessness. The women are also portrayed as mothers in bad relationships with men and the home is viewed as an essential arena. The men are viewed as the norm for homelessness and identified as lonely and criminal individuals. / Syftet med den här studien var att undersöka hur två av Sveriges största dagstidningar skriver om hemlösa män och kvinnor. Detta gjordes genom att analysera hur tidningarna  förhåller sig gentemot hemlöshet och hemlösa individer med ett genusperspektiv samt genom att studera vilka föreställningar om hemlösa kvinnor och män som framkommer i texterna. Materialet analyserades med en diskursanalytisk ansats och med ett genusperspektiv. Huvudresultaten som framkommit är att hemlöshet definieras och problematiseras i media i termer av utsatthet och denna utsatthet varierar mellan könen. Kvinnorna porträtteras som passiva offer för hemlösheten medan männen är aktiva varelser som kan välja att ta sig ur hemlösheten. Kvinnorna porträtteras också som mödrar med dåliga relationer till män och hemmet är en betydelsefull plats. Männen framställs som normen av hemlöshet och han identifieras som en ensam och kriminell varelse.

Syftet med studien är att beskriva vilka insatser samhället sätter in för de hemlösa samt hur dessa individer upplever dessa insatser. Vi ville även ta reda på vilka skillnader det finns mellan hemlösa kvinnor respektive män, intressant är även hur livet ser ut efter hemlösheten. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där studien består utav fyra halvstrukturerade intervjuer gjorda med människor som tidigare varit hemlösa. Resultatet visar att det finns hjälp att få ifrån samhället om man vill ta emot den. Ofta vill hemlösa inte motta hjälp, då de inte vill ha något med myndigheter att göra. Vidare får läsaren i denna studie ta del av stämpling och stämplingsperspektivet, stigma, kriser och inte minst motivationen och dess betydelse för hemlösa. Det ges även en historisk tillbakablick på hemlöshetsproblematiken och vi visar även på hur forskning kring området sett ut sen tidigare samt vad forskningarnas resultat visar på.

Vårt syfte med denna uppsats har vart att undersöka om den sekundära bostadsmarknaden påverkar socialarbetarna i arbetet med hemlösa klienter som har eller haft missbruksproblematik. Då vi ansåg att det är socialarbetarnas upplevda verklighet som är av störst intresse valde vi att utföra kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare. Intervjuguiden formades med hjälp av Michael Lipskys bok Street-level Bureaucracy (2010) i vilken han beskriver sin teori om gräsrotsbyråkrats yrket, denna bok har även genomsyrat hela arbetet och sedan använts som ett verktyg i analysen av vår empiri. Bakgrunds avsnittet avser att ge en vid förståelse av hur komplex hemlöshetsproblematiken är, för att sedan i tidigare forskning smalna av till den forskning som behandlar vår syfte mer specifikt. Vi kommer i vår avslutande diskussion argumentera för att den sekundära bostadsmarknaden påverkar socialarbetarna på olika sätt då de måste acceptera hyresvärdarnas krav. Lägenheterna som utgör den sekundära bostadsmarknaden tillhandahålls i huvudsak av de allmännyttiga hyresvärdarna, då dessa nu skall drivas affärsmässigt har kraven på hyresgästerna höjts. Vi har valt att kalla denna uppsats Sekundära hyresgäster och vi som har skrivit uppsatsen är Marcus Vesterlund och Anders Wallin. / Our purpose with this paper was to examine if the secondary housing market affects the social workers in their work with homeless clients who have or have had substance abuse problems. Since we felt that the social worker's perceived reality is of most interest to us we chose to conduct qualitative interviews with four social workers. The interview guide was formed with the help of Michael Lipsky's book Street-Level Bureaucracy (2010) in which he describes his theory of the street-level profession, this book has also permeated the whole process and was used as a tool in the analysis of our empirical work. The background section is intended to provide a broad understanding of the complexity of homelessness, and then in the prior research section we taper to the research that deals with aspects of our purpose. We will in our concluding discussion argue that the secondary housing market affects the social workers in different ways when they have to accept the lessors requirements. The apartments that make up the secondary housing market is provided mainly by public lessors, as these are now to be operated commercially the demand on the tenants has increased. We have chosen to call this essay Secondary tenants and we who have written the essay are Marcus Vesterlund and Anders Wallin.

<p>Syftet med studien är att beskriva vilka insatser samhället sätter in för de hemlösa samt hur dessa individer upplever dessa insatser. Vi ville även ta reda på vilka skillnader det finns mellan hemlösa kvinnor respektive män, intressant är även hur livet ser ut efter hemlösheten. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där studien består utav fyra halvstrukturerade intervjuer gjorda med människor som tidigare varit hemlösa.</p><p>Resultatet visar att det finns hjälp att få ifrån samhället om man vill ta emot den. Ofta vill hemlösa inte motta hjälp, då de inte vill ha något med myndigheter att göra. Vidare får läsaren i denna studie ta del av stämpling och stämplingsperspektivet, stigma, kriser och inte minst motivationen och dess betydelse för hemlösa. Det ges även en historisk tillbakablick på hemlöshetsproblematiken och vi visar även på hur forskning kring området sett ut sen tidigare samt vad forskningarnas resultat visar på.</p>

This study aims to examine how the interventions for homeless persons in the municipality of Kalmar are organized. The study is based on four half-structured qualitative interviews with both representatives from different instances and also from persons who have experience of being homeless. The theoretical bases we have used to analyze the material are organization theory, specifically the concept of bureaucracy. Our results show that homelessness is not seen as a problem in itself, since the general view is that homeless people often have a complex problem scenario where drug- and alcohol abuse and mental illness are common. It is often the latter that takes priority in the interventions and the housing question is therefore neglected. We also found that social services do not have a satisfactory structure around the organization of the work on homelessness. They do not have any specific device in Kalmar that focus on homelessness issues with the result that the existing units are forced to take care of the work of homelessness. This represents a problem as the interventions are being adapted to this area of specialization with the result that the housing issue is overlooked. Another conclusion is that there is a lack of long-term solutions in the municipality. Today the efforts are mainly aimed at placing homeless people in short-term temporary accommodation.

Studiens problemområde är att antalet hemlösa i Sverige ökar, vilket därmed utgör ett tydligt samhällsproblem och det kräver ansvarstagande. Hemlöshet är ett komplext faktum som uppkommer med arbetslöshet, ökade boendekostnader och försämringar i välfärdssystemet. Syftet med denna studie är att undersöka hemlösas upplevelser av sin livs- och karriärutveckling, detta för att få en ökad förståelse av gruppens upplevda möjligheter utifrån valda teorier och tidigare forskning. Studiens frågeställningar lyder: Hur blev dessa personer hemlösa? Hur ser de hemlösas pågående livssituation ut? Hur upplever de hemlösa sina karriärmöjligheter? Jag har valt att använda kvalitativa metoder i studien för att få svar på intervjufrågor. Jag har intervjuat sex hemlösa i Skåne län, i områdena kring Malmö och Lund. I arbetet använder jag mig av delar av Bourdieus teorier och Hodkinson och Sparkes Careershipteori. Bourdieus teorier kan delas in i tre huvudbegrepp: fält, kapital och habitus. Hodkinson och Sparkes karriärteori är baserad på sociologiska och psykologiska utgångspunkter utifrån teoretiska begrepp från Bourdieus teori om habitus, kapital och fält. Ett huvudresultat visar att informanter blev hemlösa på grund av att de gick igenom en brytpunkt i form av att de fick avsluta sina dåvarande arbeten. Det resulteras även att alkoholmissbruk och psykisk ohälsa i form av depression påverkade deras övergång till hemlöshet. Huvudresultatet visar även att hemlösas tankar om karriärmöjligheter som studier och arbete är relativt låg. / Study's problem area is that the number of homeless people in Sweden growths, thereby constituting a distinct social problem and it requires responsibility. Homelessness is a complex fact caused by unemployment, rising housing costs and deterioration in the welfare system. The purpose of this study is to investigate the homeless experiences of his life and career development, in order to get a better understanding of the group's perceived opportunities from selected theories and previous research. The study's questions are: How did these people homeless? How do the homeless current life situation like? How do the homeless their career prospects? I have chosen to use qualitative methods in the study to get answers to interview questions. I have interviewed six homeless in Skåne, in the areas around Malmö and Lund. I use parts of Bourdieu's theories and Hodkinson and Sparkes Career Ship Theory. Bourdieu's theories can be separated into three main concepts: field, capital and habitus. Hodkinson and Sparkes Career Ship Theory is based on sociological and psychological starting points based on theoretical concepts from Bourdieu's theories of habitus, capital and field. The main results show that the informants became homeless because they went through a breaking point as they had quit their former jobs. It resulted also that alcohol abuse and mental illness in the form of depression affected their change to homelessness. The main result also shows that homeless thoughts about the career opportunities of study and work is relatively low.

The aim of this study was to examine discourses of homelessness and how they were represented in Swedish news media. A total of 28 articles from various newspapers were analysed in the study. Eight of the articles were published 1994/1995 and 20 articles were published 2014/2015. Critical discourse analysis was chosen to be the theoretical and methodological framework of this study. The analysis indicates that there are four main discourses that can be seen in the news media regarding homelessness: alienation, homelessness, housing and responsibility.

<p>Hemlöshet börjar bli en ökande del av det amerikanska samhället. Få studier har gjorts där den hemlöse själv beskriver sitt behov av omvårdnad och sjukvård. Denna studie syftar till att belysa vad amerikanska hemlösa uttryckt som sitt dagliga behov av omvårdnad och sjukvård. Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys har använts för att bearbeta data. Med de existerande levnadsomständigheterna för hemlösa uppkommer behov och komplikationer som riskerar att orsaka ett ökat behov av sjukvård. I deras sökande efter behövlig sjukvård möttes de av utmaningar. I datamaterialet upptäcktes negativa yttringar likväl som uttryck av behov av omvårdnad som blivit tillgodosedda. Slutsats, hemlösa är i ett stort behov av omvårdnad och sjukvård i sitt dagliga liv. Sjukvårdssystemet behöver förändra sitt tillvägagångssätt och utvecklas för att bättre kunna möta de behov som finns bland dessa personer.</p> / <p>Homelessness is becoming an increasing part of the American society. Few studies have been done describing what the homeless themselves express as needs in care and healthcare. The aim in this study is to describe how homeless American individuals express needs of care and healthcare in their daily life. In doing so literature were analyzed by Graneheim and Lundmans (2004) qualitative content analysis. With the living conditions of the homeless there arose needs and complications, having the potential to cause health care needs. There were obstacles in their way while trying to receive health care. Negative expressions as well as fulfillment in care were also discovered in the data. In conclusion the homeless individuals are in great need of care and health care in their daily lives. The health care system needs to broaden its views and approaches when it comes to caring for these individuals to be able to meet their conditions better.</p>

Hemlöshet börjar bli en ökande del av det amerikanska samhället. Få studier har gjorts där den hemlöse själv beskriver sitt behov av omvårdnad och sjukvård. Denna studie syftar till att belysa vad amerikanska hemlösa uttryckt som sitt dagliga behov av omvårdnad och sjukvård. Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys har använts för att bearbeta data. Med de existerande levnadsomständigheterna för hemlösa uppkommer behov och komplikationer som riskerar att orsaka ett ökat behov av sjukvård. I deras sökande efter behövlig sjukvård möttes de av utmaningar. I datamaterialet upptäcktes negativa yttringar likväl som uttryck av behov av omvårdnad som blivit tillgodosedda. Slutsats, hemlösa är i ett stort behov av omvårdnad och sjukvård i sitt dagliga liv. Sjukvårdssystemet behöver förändra sitt tillvägagångssätt och utvecklas för att bättre kunna möta de behov som finns bland dessa personer. / Homelessness is becoming an increasing part of the American society. Few studies have been done describing what the homeless themselves express as needs in care and healthcare. The aim in this study is to describe how homeless American individuals express needs of care and healthcare in their daily life. In doing so literature were analyzed by Graneheim and Lundmans (2004) qualitative content analysis. With the living conditions of the homeless there arose needs and complications, having the potential to cause health care needs. There were obstacles in their way while trying to receive health care. Negative expressions as well as fulfillment in care were also discovered in the data. In conclusion the homeless individuals are in great need of care and health care in their daily lives. The health care system needs to broaden its views and approaches when it comes to caring for these individuals to be able to meet their conditions better.