Syftet med studien är att beskriva vilka insatser samhället sätter in för de hemlösa samt hur dessa individer upplever dessa insatser. Vi ville även ta reda på vilka skillnader det finns mellan hemlösa kvinnor respektive män, intressant är även hur livet ser ut efter hemlösheten. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där studien består utav fyra halvstrukturerade intervjuer gjorda med människor som tidigare varit hemlösa. Resultatet visar att det finns hjälp att få ifrån samhället om man vill ta emot den. Ofta vill hemlösa inte motta hjälp, då de inte vill ha något med myndigheter att göra. Vidare får läsaren i denna studie ta del av stämpling och stämplingsperspektivet, stigma, kriser och inte minst motivationen och dess betydelse för hemlösa. Det ges även en historisk tillbakablick på hemlöshetsproblematiken och vi visar även på hur forskning kring området sett ut sen tidigare samt vad forskningarnas resultat visar på.

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa hur hemlösas livssituationer ser ut i dagens samhälle. Vi vill även kartlägga samhällets insatser för de hemlösa och samtidigt skapa en förståelse för hur de hemlösa blir bemötta av andra. Denna studie har begränsats till att handla om de människor som har varit eller befinner sig i hemlöshet och deras perspektiv. Vi utförde den empiriska undersökningen med hjälp av personliga intervjuer. I resultatet framkommer det att hjälp finns om man är villig att ta emot den. Det finns de som väljer att klara sig själva och inte vill ha någon hjälp från samhället för att de inte vill ingå i systemet. Samtliga respondenter menar att, eftersom de har övergett samhällets normer och därmed tagit avstånd från systemet, har dem blivit stämplade. För att bredda förståelsen av de hemlösas upplevelser samt deras uppfattningar om bemötandet från samhället och dess insatser har vi bland annat utgått från Howard Beckers stämplingsteori. En slutsats som vi drar är att hemlösheten måste kunna ses i sin helhet för att man ska kunna ge förslag på lösningar. Som vi ser på det kan inte hemlösheten lösas med dagens insatser och metoder. Det nuvarande systemet faller med sina omfattande problem och hemlösheten är ett av dem.</p>

<p>Syftet med studien är att beskriva vilka insatser samhället sätter in för de hemlösa samt hur dessa individer upplever dessa insatser. Vi ville även ta reda på vilka skillnader det finns mellan hemlösa kvinnor respektive män, intressant är även hur livet ser ut efter hemlösheten. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där studien består utav fyra halvstrukturerade intervjuer gjorda med människor som tidigare varit hemlösa.</p><p>Resultatet visar att det finns hjälp att få ifrån samhället om man vill ta emot den. Ofta vill hemlösa inte motta hjälp, då de inte vill ha något med myndigheter att göra. Vidare får läsaren i denna studie ta del av stämpling och stämplingsperspektivet, stigma, kriser och inte minst motivationen och dess betydelse för hemlösa. Det ges även en historisk tillbakablick på hemlöshetsproblematiken och vi visar även på hur forskning kring området sett ut sen tidigare samt vad forskningarnas resultat visar på.</p>

Syftet med uppsatsen är att belysa hur hemlösas livssituationer ser ut i dagens samhälle. Vi vill även kartlägga samhällets insatser för de hemlösa och samtidigt skapa en förståelse för hur de hemlösa blir bemötta av andra. Denna studie har begränsats till att handla om de människor som har varit eller befinner sig i hemlöshet och deras perspektiv. Vi utförde den empiriska undersökningen med hjälp av personliga intervjuer. I resultatet framkommer det att hjälp finns om man är villig att ta emot den. Det finns de som väljer att klara sig själva och inte vill ha någon hjälp från samhället för att de inte vill ingå i systemet. Samtliga respondenter menar att, eftersom de har övergett samhällets normer och därmed tagit avstånd från systemet, har dem blivit stämplade. För att bredda förståelsen av de hemlösas upplevelser samt deras uppfattningar om bemötandet från samhället och dess insatser har vi bland annat utgått från Howard Beckers stämplingsteori. En slutsats som vi drar är att hemlösheten måste kunna ses i sin helhet för att man ska kunna ge förslag på lösningar. Som vi ser på det kan inte hemlösheten lösas med dagens insatser och metoder. Det nuvarande systemet faller med sina omfattande problem och hemlösheten är ett av dem.

The aim of this study is to describe and analyze how adults who grew up in an exposed habitat experienced their upbringing and society's efforts and how it affected them in adult life. The method that we used was qualitative interviews. This method has given us a rich material, we believe. The results were analyzed by means of the theory we used and past research in the field. All of our respondents have in common that they were insecure in childhood.  And everyone has had negative consequences of their childhood into adulthood. All respondents noted that what has been significant in touch with society´s effords has been to feel seen and listen to. The results of our study and past research in this area shows that it is important to pay attention to children in distress early to avoid negative outcomes in adulthood and that preventative measures are important. Other result from our study was that children and their experiences need to be taken seriously and to strive for continuity in the work.