Titel: Distriktssköterskors erfarenheter av stress i sitt arbete på hälso-/vårdcentral. Bakgrund: I distriktssköterskans arbetsuppgifter ingår att anpassa sig efter  samhälleliga resurser med förändringar inom hälso- och sjukvården. Sjukskrivningar orsakat av psykisk ohälsa och framförallt stressrelaterade besvär har ökat. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av stress i arbete inom hälso-/vårdcentral. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Tolv distriktssköterskor anställda på hälso-/vårdcentral  i södra Sverige deltog i studien. En kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Vid analysen framkom fyra kategorier som beskrev distriktsköterskans erfarenheter av stress i arbetet utifrån krav, organisatoriska aspekter samt hur förutsättningar av kontroll och fysiska symtom inverkade på stress i arbetet. Slutsats: Studien visade på erfarenheter av att många riskfaktorer för stress och psykisk ohälsa förelåg. Under intervjuerna framkom även faktorer för att förhindra utveckling av stress. Att det finns behov av flera vidareutbildade sjuksköterskor som arbetar med specialistmottagningar för att minska ensamarbete. Att det blir fler kollegor som har specialistutbildning att fördela mottagningarna på för att få möjlighet till att kunna förkovra sig inom sin egen mottagning. / Title: Nurse experience of stress at work in the health/ medical center. Background: In the district nurses’ duties include adapting to community resources with changes in health care. Sick leave due to mental illness and above all stress related disorders has increased. Purpose: To highlight nurses experience of stress at work in health center. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach with semi-structured interviews. Twelve district nurses employed in health centers in southern Sweden participated. As the analytical method was a qualitative content analysis used. Results: The analysis revealed four categories that described the district nurse´s experience of the pressures of work based requirement, demands organizational aspects, the conditions of control and physical symptoms affected the stress of work. Conclusion: The study showed the experiences of many risk factors for stress and mental illness existed. During the interviews also revealed factors to prevent the development of stress. There is need for district-educated nurses that works in primary care with specialist clinics for reduce the stress of working alone. There is need for more colleagues with district specialist care for give the district nurses opportunity to improve in their own specialist clinics.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur distriktssköterskor och distriktsläkare framställer sin egen och den andres expertis och hur uppfattningarna kan påverka deras yrkesroller sedda ur ett genusperspektiv. Vi utgick från frågeställningarna: 1. När distrikts-läkarna framställer expertis finns där en huvudsaklig framställning om distriktssköterskor-na som beror på kön avseende expertis i a) synen på omvårdnad och i b) yrkesutövningen? 2. När distriktssköterskorna framställer expertis finns där en huvudsaklig framställning om distriktsläkarna som beror på kön avseende expertis i a) synen på omvårdnad och i b) yr-kesutövningen?  Studien  har  gjorts  med  semistrukturerade  kvalitativa  djupintervjuer  med fem distriktssköterskor och fem distriktsläkare som arbetar på en vårdcentral. Genom bak-grundslitteratur  och  tidigare  forskning  växte  följande  centrala  frågeställningar  fram.  Hur framställer distriktssköterskor och distriktsläkare sin egen och den andres expertis och beror detta på kön eller  yrkesutövning? Dessa uppfattningar påverkar känslan av värde hos vårdpersonalen. Resultatet av studien visar att traditionella värderingar och konstruktioner fortfarande har betydelse och att de påverkar hierarkin inom vården. Slutsatsen är att endast genom att medvetandegöra dessa värderingar kan det förändras.

The care choicesystem and its replacementmodel were introduced in Region Halland in 2007 with the aim of contributing to good quality, continuity, high accessibility but also increased freedom of choice in primarycare for the individual. The aim of this study was to illustrate the experience of qualified healthcare professionals in primary care in Region Halland had regarding the replacementmodel within care choiceselection in relation to individuals with intellectual disabilities. Qualitative survey responses from healthcare professionals in primarycare were analyzed according to the Grounded Theory method. The result identified a main category, a theme, "care needs of individuals with intellectual disabilities are not fully met" and two subcategories "flaws in replacementmodel" and "complex care needs". The theme and its subcategories are described in a table that illustrates the clinical experience of the healthcarestaff regarding how care needs are met for individuals with intellectual disabilities in relation to the replacementmodel. It can be noted that the clinical effects that the replacementmodel in the healthcaresystem generated in terms of continuity and accessibility for individuals with intellectual disabilities have largely been negative. The districtnurse with a leading role in nursing, organization and leadership holds the core competence important to utilize in the pursuit of developing and sustainable care. Healthcare needs to master the responsibility that lies with them so that the care needs of individuals with IF can be fully met. Further research is needed in this area as a basis for the development of the replacementmodel and its clinical significance. / Vårdvalssystemet och dess ersättningsmodell infördes i Region Halland år 2007 med syfte att bidra till god kvalitét, kontinuitet, hög tillgänglighet men även ökad valfrihet inom primärvården för regioninvånarna. Syftet med denna studie var att belysa vilken erfarenhet legitimerad vårdpersonal inom primärvården i Region Halland hade angående ersättningsmodellen inom Vårdval i förhållande till individer med intellektuell funktionsnedsättning. Kvalitativa enkätsvar från vårdpersonal yrkesverksamma inom primärvården analyserades enligt Grounded Theory. Resultatet vilket identifierats utgörs av kärnkategorin, temat, vårdbehov för individer med intellektuell funktionsnedsättning tillgodoses ej fullt ut samt två underkategorier ersättningsmodellen brister och komplext vårdbehov. Temat och dess underkategorier belyser vårdpersonalens kliniska erfarenheter av hur vårdbehov tillgodoses för individer med intellektuell funktionsnedsättning i relation till ersättningsmodellen. Konstateras kan att de kliniska effekter vilka ersättningsmodellen inom vårdvalssystemet genererat gällande kontinuitet och tillgänglighet för individer med intellektuell funktionsnedsättning till stor del utfallit negativt. Distriktssköterskan med ledande roll inom omvårdnad, organisation och ledarskap innehar kärnkompetens viktig att tillvarata i strävan efter utvecklande och hållbar vård. Hälso- och sjukvården behöver bemästra det ansvar som åligger dem så att även vårdbehov hos individer med IF kan tillgodoses fullt ut. Vidare forskning behövs inom området som grund för utvecklandet av ersättningsmodellen och dess kliniska betydelse.