Många attityder och förutfattade meningar existerar inom vårdkedjan kring patienter med alkoholproblematik. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka sjuksköterskors och läkares attityder gentemot patienter med alkoholproblematik. Dessutom kommer orsaker och effekter till attityderna belysas. Metoden är en systematisk litteraturstudie med tio kvantitativa och två kvalitativa studier. Resultatet innehöll tre av författarna identifierade teman: kunskap & utbildning, interventioner och mötet & stigmatisering. Under temat kunskap & utbildning visade det sig att ökad kunskap och mer utbildning innebar en positiv förändring av hälso- och sjukvårdspersonalens attityder gentemot patienter med alkoholproblematik. Under temat interventioner visades inget entydigt resultat av effekten, men följande områden utgjorde hinder vid genomförandet av interventioner har identifierats; kunskap, utbildning, attityder, arbetsmiljö, tid- och resurser. Temat mötet & stigmatisering visade komplexiteten i mötet, sett ur både patientens och hälso- och sjukvårdspersonalens perspektiv. Författarnas slutkommentarer är att sjuksköterskor är en outnyttjad resurs i vården av patienter med alkoholproblematik och för att öka kunskapen behövs det mer utrymme för ämnet alkohol under sjuksköterskeutbildningen. / Many attitudes and preconceived opinions exist among the health care system, about patients with complex alcoholproblems. The object with this literature study is to examine the attitudes of nurses and doctors towards patients with complex alcoholproblems. The reasons and effects caused by those attitudes will also be illustrated. The method is a systematic literature study with ten quantitative and two qualitative studies. The result includes three by the authors identified themes: knowledge & education, interventions and meeting & stigmatization. In the theme knowledge & education the results demonstrated that increased knowledge and education lead to a positive change of the health personnels attitudes towards patients with complex alcoholproblems. In the theme intervention it didn’t demonstrate any unambiguous result of the effect, but following obstacles have been identified; knowledge, education, attitudes, work environment, time, and resources. The theme meeting and stigmatization showed the complexity in the meeting, from the perspective of both the patient and the health personnel. The writers final comments are that nurses are an unexploited resource in the care of patients with complex alcoholproblems and to increase the knowledge, the need for more space for the subject alcohol is required in nursing education.

The health care organisation is built upon a hierarchical and gender segregated structure. The purpose of this study is to investigate and describe interprofessional relations between nurses and doctors within this context and to examine which factors may affect this relationship. The theoretical framework for the study is Yvonne Hirdman's feminist discussion on gender issues. The method consists of a literature review and includes eight scientific articles and one PhD thesis. The results show that the relationship between nurses and doctors is affected by several factors, among them power, gender and communication. Changes have occurred in interprofessional relations as a result of structural changes in society. Another reason is that the nursing programme nowadays is academic. Traditional patterns of interaction are difficult to change however, and they still play a notable role in the relationship between nurses and doctors. / Sjukvårdsorganisationen är uppbyggd enligt en hierarkisk och könssegregerad struktur. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva interprofessionella relationer mellan sjuksköterska och läkare i denna kontext och ta reda på vilka faktorer som kan påverka relationen. Teoretisk ram för arbetet är Yvonne Hirdmans feministiska resonemang kring genusfrågor. Metoden är en litteraturstudie och bygger på åtta vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Resultaten visar att relationen mellan sjuksköterska och läkare påverkas av flera faktorer, bl a makt, genus och kommunikation. Förändringar har skett i den interprofessionella relationen till följd av strukturella förändringar i samhället och sjuksköterskeutbildningens akademisering. Traditionella interaktionsmönster är dock svåra att förändra och utspelas fortfarande i hög grad.

Hälso- och sjukvården har sedan början av 1990-talet varit föremål för en rad olika marknadsstyrda reformer som saknar motstycke i svensk historia. Dessa härstammar från New Public Management idéer vars avsikt var att organisationen skulle effektiviseras. Emellertid verkar denna intention gett en motsatt effekt enligt vad som framkommit i samhällsdebatten det senaste decenniet vad gäller patientsäkerheten och sjukvårdpersonalens arbetsmiljö. Mot bakgrund av detta har syftet med denna studie varit att undersöka och förstå överläkarens psykosociala arbetsmiljö och yrkesroll i förhållande till dessa strukturella förändringar. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att analysera ämnet med stöd utav Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och system och livsvärld samt Robert Karasek och Töres Theorells krav, kontroll och stödmodell. Dessa teorier har därefter kopplats till begreppen avprofessionalisering, etisk stress och målförskjutning. Med hjälp utav dessa analytiska verktyg har en systemförändring i samhället kunnat identifieras. Detta tycks ha påverkat hälso- och sjukvården i den benämningen att det har orsakat en ökad administration och detaljstyrning i organisationen. Det empiriska materialet i uppsatsen visar att konsekvenserna har utmynnat i avprofessionalisering samt etisk stress för läkarens yrkesroll och psykosociala arbetsmiljö. Enligt informanternas utsagor tycks det saknas en vilja hos sjukvårdshuvudmännen att ta ett övergripande ansvar för alla problem som har uppstått i hälso- och sjukvården till följd av individualismen och New Public Management. Det medför i sin tur att flera av informanterna känner sig otillräckliga i sitt arbete samt ansvarsområde och att skulden för en dysfunktionell organisation drabbar läkare. En slimmad organisation kombinerat med individernas ökade krav på tillgänglighet och medverkan i sin sjukvård har sålunda ökat den sammanlagda belastningen på hälso- och sjukvården. Följaktligen är uppsatsens slutsats att marknadsstyrningar och slimmade organisationsmodeller i hälso- och sjukvården endast fungerar om tillgång och efterfrågan möts samt att organisationsbeslut bör helst fattas i nära samråd med professionen.

The role of physicians in Swedish society changed dramatically in the 19th century. The need for people not only to be healthy, but also to be seen as healthy by society gave physicians a power that often has been compared to the power of the clergy in early modern era. How might this change have affected how physicians viewed themselves and others? The historically patriarchal and later also strongly paternalistic relationship between the patient and the physician is not unknown to scholars of medical history but can be supplemented with other perspectives and source material. In this study, I shed light on how physicians who were accused of malpractice or negligence in the course of their duties. I also review how the Disciplinary Board of Swedish State Board of Medicine, responded to the merits of the accusations and to the person behind the accusation in the late 1940s and early 1950s. The words and actions of the physicians and the Disciplinary Board members towards the other party in the disciplinary cases reflect parts of the self-image and professional identity both within the medical profession and the identity which the physicians and the Disciplinary Board wished to convey outside the medical profession. It is therefore interesting to consider for whose sake the Swedish medical disciplinary board was established and run. Several conclusions have emerged during the study, including that the Swedish physicians did not need to have the patient's trust, whereas having the trust of colleagues and of the Board of Medicine appears to be essential to the physicians professional identity. Also, the stereotypical self-images of physicians as scientific, objective, and rational were contrasted with the stereotypical images of patients as subjective, naïve and ignorant, both by the accused physicians and the members of the Disciplinary Board. The indirect and direct power that the medical profession had over both their own profession and their patients perpetuated power imbalances in the patient-physician relationship. Criticism of the handling of disciplinary cases from various quarters in society and politics went unheeded as the criticism evident in the early and mid-1940s persisted also 30 years later.

Under 1900-talets början etablerade och expanderade sanatoriefenomenet i Sverige som följd av den stora spridningen på tuberkulos. Till sanatoriet åkte alla samhällsklasser för att behandlas i den utsträckning det gick, när det fortfarande inte fanns ett botemedel. Den här undersökningen är en fallstudie som kretsar kring ett sanatorium i Halland, Fagereds länssanatorium, mellan 1914–1924. Materialet består av diverse dokumentationer från Fagered så som årsberättelser, korrespondens och planritningar som format undersökningens utgångsläge. Utifrån materialet har arkitekturen, personalen och patienterna vid sanatoriet fungerat som kategorisering för att försöka synliggöra sociala och ekonomiska strukturer, samt hierarkier och könsförhållanden. Undersökningen kommer fram till att den ekonomiska hierarkin var sammankopplad med arkitekturen, och att redan vid konstruktionen av sanatoriet var det väsentligt att separera på män och kvinnor, både inom personalen och patienter. Även att hierarkin bland personalen var baserad på flera aspekter som ekonomi, boende och utbildning. Fagered utmärker sig med säregna beslut, dels arkitektoniska, dels deras öppenhet till kvinnliga läkare vid en tid då det inte var självklart.

Introduktion: I den moderna prehospitala akutsjukvården kan ambulansens och ambulanshelikopterns samverkan ha stor betydelse för den svårt skadade eller sjuka patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskor inom ambulansen och sjuksköterska/läkare från helikoptern/akutbilen upplevde kunde påverka teamarbetet i den prehospitala miljön. Metod: En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer användes. 10 informanter från ett län i mellansverige inkluderades, fem kvinnor och fem män. Urvalet bestod i att informanterna skulle ha varit verksamma inom ambulansverksamheten i minst ett år samt ha erfarenhet av det prehospital samarbetet mellan ambulans och ambulanshelikopter. Intervjuerna spelades in, transkriberades till text och analyserades. Resultat: Studiens resultat presenterades i två teman med sju underkategorier. De två temana var: Ett dynamiskt teamarbete påverkas av tydliga roller och ett kontinuerligt förbättringsarbete och Teamarbete och kommunikation mellan kompetenserna i teamet. Konklusion: De olika rollerna vid teamarbetet har blivit tydligare med tiden och teamarbetet upplevdes ha blivit bättre med tiden. Hospitering och tid till övning beskrevs kunna optimera teamarbetet. Informanterna upplevde sig delaktiga i vården. Den prehospitala erfarenheten och bristen på den var av betydelse vid samverkan mellan enheterna. / Introduction: In the modern prehospital emergency care, ambulance and ambulance-helicopter's interactions play an important role for the severely injured or sick patients. Aim: The aim of the study is to examine what nurses in ambulance and nurse/doctor from the helicopter/emergency car experienced could affect the team work in the prehospital environment. Method: A qualitative descriptive content analysis of semi-structured interviews were used. 10 pieces of informants from a province in central Sweden were included five women and five men. The sample consisted of informants would have been active in the ambulance business for at least 1 year and have experience in the full spectrum of cooperation between ambulance and ambulance helicopter. The interviews were recorded, transcribed to text and analyzed. Results: The results of the study were presented in two themes with seven subcategories. The two themes were: A dynamic teamwork are influenced by clear roles and a continuous improvement and Team work and communication between the competencies of the team. Conclusion: The different roles in the cooperation has become clearer with time and team work was perceived to have become better with time. Site visits and time to exercise described to optimize teamwork. The informants perceived themselves involved in care. The prehospital experience and the lack of it was of importance to cooperation between units.

<p>The purpose of this essay is to analyze the view on sexuality held by Sweden’s first woman doctor Karolina Widerström, by using ideologycritical textanalysis on the written scriptures of dr. Widerström that focus on sexualpolitics. In doing this I use the theory of speech by Foucault. In this study I focus on Widerström’s scriptures, what she wrote about, how she wrote about it but also what she couldn't write due to the historical context and how omission can still speak of power. I mean that Widerström intentionally tried to write about immoral subjects in a moral way and that her sexualpolitic scriptures give a rare expression of a positive view on sexuality, which is even clearer in comparison with Elizabeth Blackwell, another woman doctor and gynaecologist active in USA. By examining the threats and ideals in their works I come to the conclusion that Widerström’s view on sexuality as beautiful, natural and positive is very different from Blackwell’s point of view.</p>

<p>Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut.</p>

Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut.

The purpose of this essay is to analyze the view on sexuality held by Sweden’s first woman doctor Karolina Widerström, by using ideologycritical textanalysis on the written scriptures of dr. Widerström that focus on sexualpolitics. In doing this I use the theory of speech by Foucault. In this study I focus on Widerström’s scriptures, what she wrote about, how she wrote about it but also what she couldn't write due to the historical context and how omission can still speak of power. I mean that Widerström intentionally tried to write about immoral subjects in a moral way and that her sexualpolitic scriptures give a rare expression of a positive view on sexuality, which is even clearer in comparison with Elizabeth Blackwell, another woman doctor and gynaecologist active in USA. By examining the threats and ideals in their works I come to the conclusion that Widerström’s view on sexuality as beautiful, natural and positive is very different from Blackwell’s point of view.