<p><strong>Examensarbetets titel:</strong> Balanserat styrkort i Folktandvården Västmanland – En studie utifrån tre aktörers upplevelser.</p><p> </p><p><strong>Seminariedatum:</strong> 16 januari 2009.</p><p> </p><p><strong>Ämne/Kurs:</strong> Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng.</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Martin Karlsson och Rikard Magnusson</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Ulla Pettersson</p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> Balanserat styrkort, Folktandvården Västmanland, sjukvårdsorganisation.</p><p> </p><p><strong>Problemdiskussion: </strong>Det balanserade styrkortet är ursprungligen inte utvecklat för offentliga organisationer. Folktandvården Västmanland är en offentlig organisation. Dock har Folktandvården Västmanland valt att införa balanserat styrkort som styrverktyg.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet är att få förståelse för hur de tre aktörerna inom Folktandvården Västmanland upplever det balanserade styrkortet med avseende till utformning och perspektiv. Dessutom studeras hur aktörerna upplever verksamheten efter införandet av det balanserade styrkortet.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Empiri samlades in dels via semistrukturerade intervjuer, dels via litteratur- och artikelsökning. En kvalitativ metod användes.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Teoretiska perspektiv: </strong>Studien tar upp relevant teori inom områdena kring det balanserade styrkortet, den professionella organisationen samt de tre aktörerna.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Empiri: </strong>Empirin grundar sig på intervjuer med Pernilla Andersson och Helena Tengbert, ekonomer i Folktandvården Västmanland, Ingvar Nordén, landstingsfullmäktige i Landstinget Västmanland och Bo Stigberger, klinikchef på Folktandvården Herrgärdet. Övrigt material kommer från interna dokument från Folktandvården Västmanland.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Folktandvården Västmanlands balanserade styrkortet skiljer sig på många sätt ifrån grundmodellen.<strong> </strong>Det balanserade styrkortet upplevs olika beroende på vilken aktör som tillfrågas. Det balanserade styrkortet används mer som ett uppföljningssystem än som ett styrverktyg. Nyckeltalen utformades av klinikcheferna. Kommunikationen och beslutsunderlaget upplevs ha förbättrats.</p>

Det övergripande syftet med avhandlingen var att generera en grundad teori om huvudproblemet i förflyttningsprocessen mellan intensivvårdsavdelningar (IVA) och allmänna vårdavdelningar, det vill säga den vård som ges; före, under och efter det att patienter förflyttats från intensivvård till allmän vårdavdelning. Avhandlingen består av 4 delstudier (I- IV) som ligger till grund för en slutlig övergripande teori. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsdiskussioner, individuella intervjuer, observationer samt en enkät. Data inhämtades från tre sjukhus och fyra IVA-avdelningar samt sex allmänna vårdavdelningar. Olika personalgrupper och närstående har varit i fokus beroende på delstudiens syfte. I de olika delstudierna har Grundad Teori (GT) (I, II, III) och mixed method (IV) använts som metod. De fyra delstudierna har slutligen syntetiseras till en övergripande Grundad Teori.   Avhandlingen visar att samspelet kring IVA-patienters förflyttningar påverkas av sjukhusets organisations- och säkerhetskultur och hur vårdkedjan organiserats. Det som upplevdes vara huvudproblemet för de inblandade var att organisera en trygg och sammanhållen vårdkedja mellan IVA och allmän vårdavdelning. Detta inkluderade att på ett patientsäkert sätt överbrygga de olikheter och det glapp som fanns mellan vården och vårdkulturen på den personaltäta, högteknologiska intensivvårdsavdelningen jämfört med vården och den vårdkultur som återfanns på de allmänna vårdavdelningarna.   Resultatet i den övergripande teorin visade att ett centralt behov hos såväl personal som hos närstående, är att uppleva kontroll och delaktighet i förflyttningsprocessen (kärnkategori). Detta behov kunde tillgodoses genom att det fanns och delgavs rutiner och strategier för vården före, under och efter förflyttning, att upprätta ett kliniköverskridande samarbete, genom kompetens och kunskap, att resurser fanns och genom att ge en personcentrerad vård. Om personal och närstående upplevde egen kontroll och delaktighet i förflyttningsprocessen bidrog detta till att reducera oro och osäkerhet och till att underlätta samverkan och samordning mellan IVA och allmän vårdavdelning. När den egna kontrollen och delaktigheten däremot uteblev, ökade istället de negativa upplevelserna av ett stort glapp mellan IVA och de allmänna vårdavdelningarna och desto mer negativt framstod skillnaderna vara mellan de olika enheterna och istället uppstod ett revirtänkande och misstro mellan personalgrupperna på de inblandade avdelningarna.  Det fanns ett behov av ett gott samarbetsklimat samt en god organisations- och säkerhetskultur för en sammanhållen vårdkedja. Utöver detta påverkades också förflyttningprocessen av om avdelningen byggt upp en god lärandemiljö med fungerande teamwork och rutiner och strategier kring patientomflyttningar. För att kunna ge god vård genom vårdkedjan behövdes också resurser. Personalens intentioner var att ge god, personcentrerad vård genom hela processen men de fick oftast balansera dessa intentioner mot bristande resurser och de förutsättningar som gavs, i form av personalbrist, bristande vårdplatser och avsaknad av planering. Vårdkedjan mellan IVA och allmänna vårdavdelningar kräver en organisation och en kultur som främjar individers egen kontroll och delaktighet. Dessutom krävs det planering och strategier som främjar patientsäkerhet, samordning och kontinuitet samt en tydlig nedtrappningsfas av den högteknologiska vården. Resultatet visar vidare att sjuksköterskor och andra i vårdteamet kring den svårt sjuke patienten har en stor pedagogisk utmaning i att kvalitetssäkra informationsflödet och kunskapsöverföringen om vad som skall hända i processen för närstående och för patienter.

Examensarbetets titel: Balanserat styrkort i Folktandvården Västmanland – En studie utifrån tre aktörers upplevelser.   Seminariedatum: 16 januari 2009.   Ämne/Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng.   Författare: Martin Karlsson och Rikard Magnusson   Handledare: Ulla Pettersson   Nyckelord: Balanserat styrkort, Folktandvården Västmanland, sjukvårdsorganisation.   Problemdiskussion: Det balanserade styrkortet är ursprungligen inte utvecklat för offentliga organisationer. Folktandvården Västmanland är en offentlig organisation. Dock har Folktandvården Västmanland valt att införa balanserat styrkort som styrverktyg.   Syfte: Syftet är att få förståelse för hur de tre aktörerna inom Folktandvården Västmanland upplever det balanserade styrkortet med avseende till utformning och perspektiv. Dessutom studeras hur aktörerna upplever verksamheten efter införandet av det balanserade styrkortet.   Metod: Empiri samlades in dels via semistrukturerade intervjuer, dels via litteratur- och artikelsökning. En kvalitativ metod användes.   Teoretiska perspektiv: Studien tar upp relevant teori inom områdena kring det balanserade styrkortet, den professionella organisationen samt de tre aktörerna.   Empiri: Empirin grundar sig på intervjuer med Pernilla Andersson och Helena Tengbert, ekonomer i Folktandvården Västmanland, Ingvar Nordén, landstingsfullmäktige i Landstinget Västmanland och Bo Stigberger, klinikchef på Folktandvården Herrgärdet. Övrigt material kommer från interna dokument från Folktandvården Västmanland.   Slutsats: Folktandvården Västmanlands balanserade styrkortet skiljer sig på många sätt ifrån grundmodellen. Det balanserade styrkortet upplevs olika beroende på vilken aktör som tillfrågas. Det balanserade styrkortet används mer som ett uppföljningssystem än som ett styrverktyg. Nyckeltalen utformades av klinikcheferna. Kommunikationen och beslutsunderlaget upplevs ha förbättrats.

Sverige och Norge två grannländer som har samma vision vad gäller offentlig, god, jämlik och effektiv sjukvård till sin befolkning. Hälso- och sjukvårdsorganisationen i både Sverige och Norge är offentligt finansierad, men hur är organisationen uppbyggd och styrd? Den här uppsatsens syfte är att se på vilket vis Sveriges och Norges hälso- och sjukvårdsorganisationär uppbyggd och vilken instans som styr verksamhetens olika indelningar i de båda länderna. Uppsatsen är en översiktlig kvalitativ jämförande fallstudie baserad på trovärdiga och pålitliga källor. Uppsatsen är studerad utifrån ett organisationsteoretiskt synsätt. Det som framkommit av insamlat och analyserat material är att uppbyggnad och styrningen skiljer sig åt, Sveriges hälso- och sjukvårdssystem är mer decentraliserat där staten har lämnat överansvaret på regionalstyrning, medans Norges hälso- och sjukvårds organisation är semidecentraliserad och mer statligt styrd, det har också framkommit under undersökningens gång att primärvården skiljer sig åt en hel del hur den fungerar i de olika länderna.

No description available.

Introduktion: Våld i nära relationer är ett globalt fenomen och utgör ettåterkommande inslag i arbetet inom hälso- och sjukvården, polismyndigheten ochsocialtjänsten. Våld i nära relationer förekommer i alla samhällsklasser, åldrar,oavsett sexuell läggning och är inte relaterad till vare sig etnicitet, kulturell ellerreligiös bakgrund. Det finns flertal myndigheter som ger skydd och stöd tillvåldsutsatta. För att säkerställa ett professionellt omhändertagande av denvåldsutsatta måste de olika myndigheterna samverka. Forskning visar dock attsamverkan ofta brister vilket kan resultera i ett försämrat omhändertagande av dendrabbade individen.Syfte: Att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för myndigheterssamverkan vid vuxnas utsatthet för våld i nära relationer, utifrån hälso- ochsjukvårdens, polismyndighetens, och socialtjänstens perspektiv.Metod: Studien är en integrativ litteraturstudie. Litteratursökningarna eftervetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed, Criminal justiceabstracts, Social services abstracts, Psycinfo och Social science premium collection.De för studien relevanta artiklarna har kvalitetsgranskats, kodats, kategoriserats ochanalyserats enligt gällande metod.Resultat: Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar och visar att det finns ettflertal faktorer som har betydelse för myndigheters samverkan vid våld i närarelationer. Faktorer som kunskap, organisation, kommunikation och kultur har idenna studie visat sig vara särskilt utmärkande. Dessa faktorer kan verka bådehämmande och främjande beroende på rådande omständigheter inom respektivemyndighetSlutsats: Samverkan mellan myndigheter är en absolut förutsättning för ett adekvatomhändertagande av den individ som utsatts för våld i en nära relation. Fenomenetmedför en komplex problematik. Det finns ett uppenbart utbildningsbehov för flerayrkeskategorier, främst gällande identifikation och bemötande av den våldsutsattasamt klargörande kring de olika myndigheternas olika ansvarsområden ochbefogenheter. Arbetet bör i framtiden organiseras utifrån den drabbades behov avolika hjälpinsatser istället för att som idag utgå från de olika myndigheternasrespektive kompetensområde.

The rising complexity in healthcare, exacerbated by an ageing population, results in ineffective decision-making leading to detrimental effects on care quality and escalates care costs. Consequently, there is a need for smart decision support systems that can empower clinician's to make better informed care decisions. Decisions, which are not only based on general clinical knowledge and personal experience, but also rest on personalised and precise insights about future patient outcomes. A promising approach is to leverage the ongoing digitization of healthcare that generates unprecedented amounts of clinical data stored in Electronic Health Records (EHRs) and couple it with modern Machine Learning (ML) toolset for clinical decision support, and simultaneously, expand the evidence base of medicine. As promising as it sounds, assimilating complete clinical data that provides a rich perspective of the patient's health state comes with a multitude of data-science challenges that impede efficient learning of ML models. This thesis primarily focuses on learning comprehensive patient representations from EHRs. The key challenges of heterogeneity and temporality in EHR data are addressed using human-derived features appended to contextual embeddings of clinical concepts and Long-Short-Term-Memory networks, respectively. The developed models are empirically evaluated in the context of predicting adverse clinical outcomes such as mortality or hospital readmissions. We also present evidence that, surprisingly, different ML models primarily designed for non-EHR analysis (like language processing and time-series prediction) can be combined and adapted into a single framework to efficiently represent EHR data and predict patient outcomes.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse ideologi har när politiska beslut tas inom sjukvårdspolitiken, om det går att utläsa en ideologisk tanke bakom beslutsfattande inom hälso- och sjukvårdsnämnden i Västernorrlands region. Undersökningen baseras på protokoll från nämnden under perioden januari 2015 – december 2017, under denna period sker en omorganisering inom specialistvården i Västernorrland, där delar av Sollefteå sjukhus avvecklas och det sker en uppstart av länsövergripande verksamheter istället för tre självstyrande sjukhus. Protokollen analyseras med en kvalitativ textanalys som metod, protokollen studeras även utifrån en idealtypsanalys och materialet som används samlades in på Region Västernorrlands hemsida. Resultatet visade att det gick att påvisa att ideologi kan ha en liten betydelse, även om besluten förefaller tas rent strategiskt för att förbättra den ekonomiska situationen inom Västernorrlands specialistvård. De tendenser som ses i resultatet är att den klassiska socialistiska ideologin har en mindre betydelse och att den tredje vägen inom socialismen utmärker sig starkare i protokollen, liberalismens ideologi går att utläsa från vårdalliansens uttalande och röstning i protokollen. Skillnaden ligger snarare i sakfrågan än mellan de olika partiernas ideologier vilket skulle kunna förklaras av att skillnaden mellan vänsterpartierna och högerpartierna har minskat.

Diskussioner kring kostnader inom hälso- och sjukvårdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat ämne. Avvägningen mellan kostnad och kvalitet är kanske mer komplext på detta område än på många andra. Moraliska aspekter, liksom värdighet och diskretion är exempel på avseenden som är svåra att mäta i ekonomiska termer men som är nödvändiga för att kvaliteten på vården skall betraktas som hög. Det kan således anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vården. Denna uppsats har sin utgångspunkt i vårdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket är en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmärksammats inom den offentliga sektorn och som går under benämningen New Public Management. Syftet är att utifrån relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förändringar som kommit att ta plats inom hälso- och sjukvården märks av och hur de bemöts av vårdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter. Slutsatserna har landat i att det inte råder något tvivel om att New Public Management kommit att förändra organisation och styrning inom hälso- och sjukvården. Privata inslag, som målstyrning, uppföljning och utvärdering, lokalt verksamhetsansvar förenat med central kontroll, präglar numera verksamheten i syfte mot ökad effektivitet och produktivitet. Detta märks bland annat genom att verksamheten har utvecklats till att bli betydligt mer kostnadsmedveten. Det existerar en bred tillämpning av olika metoder och modeller för styrning av verksamheten, vilket lett till att det administrativa arbetet ökat - en utveckling som upplevs negativ inom verksamheten eftersom den strider mot vårdpersonalens intressen. Politikernas inflytande, vilket kommit att öka, betraktas främst som negativ, dels beroende på politikernas bristande kunskap inom ämnesområdet, dels på grund av att professionens auktoritet minskat. / Discussions on costs in health care activities can be regarded as a questionable substance. The balance between cost and quality is perhaps more complex in this area than in many others. Moral aspects, as well as dignity and discretion are examples of ways that are difficult to measure in monetary terms but which are necessary for quality of care should be regarded as high. It can therefore be considered to be a built-in conflict between certain aspects of quality and cost of care. This paper has its starting point in care activities increased financial control, which is a result of the rationalization and restructuring since the 1980s, attention in the public sector and termed New Public Management. The aim is that based on relevant theory conduct interviews to gather information about the changes that have come to take place in health care organizations and how they are treated by health professionals, as well as the consequences of it. The findings have landed in that there is no doubt that the New Public Management has changed the organization and management in health care. Private elements, as management by objectives, monitoring and evaluation, local business responsibilities associated with central control, now characterizes the activity in order to increase efficiency and productivity. This is shown inter alia by the business has evolved to be much more cost conscious. There is an extensive use of various methods and models for control of the operation, which have led to an increased degree of administrative work - a development that is perceived negatively in the activity since it is contrary to the interests of health professionals. The politicians’ influence, which reached to increase, mainly regarded as negative, partly due to politicians’ lack of knowledge in the subject, partly because of the profession's authority diminished.

Quality improvement (QI) has become an important issue in healthcare settings. A central question for many healthcare systems is how to manage improvement initiatives adequately. All county councils and regions managing healthcare in Sweden have started to work with QI at an organizational system level, to varied extents. The Kalmar county council improvement initiative constitutes the empirical basis of this thesis. The aim of the thesis is to provide knowledge about different aspects of a county-wide improvement initiative, and a broader understanding of factors and strategies that affect participation, management and outcomes. The overall study design is based on a case study. The first two studies illuminate the practice-based (micro level), bottom-up perspective. Inductively five different areas (categories) were identified. Factors influencing participation in improvement initiatives provided the basis for the next study. The result showed that different staff categories were attracted by different initiatives. The next two studies illuminate the top-down (macro/meso) management perspective. Managers’ views of how patients can participate were investigated and a content analysis of the written answers was made. Four main areas (categories) were identified. A survey study investigated all of the county council managers’ experiences of the whole improvement initiative. Overall the managers thought that the improvement work was worth the effort. To evaluate the Breakthrough Collaborative program, a survey was developed and tested. This survey was used to investigate process and outcome of the BC program. The majority of the respondents were satisfied with their work, but wanted more time for teams to meet and work. To find out if an improvement program can affect outcome and contribute to sustainable changes, interviews were made with project applicants (n=202). Almost half (48%) of the projects were funded, and of those 51% were sustained. Of the rejected (not funded) projects, 28% were accomplished and sustained anyway. The results in this thesis cannot show that the “golden mean” exists, or that a single best way to manage changes and improvements in a healthcare organization has been found, but the way QI initiatives are organized does affect participation and outcomes. The intention, from the management topdown system level, encouraging staff and units and letting practice-based ideas develop at all system levels, can stimulate and facilitate improvement work. / Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete har blivit en viktig del av hälso- och sjukvården. En viktig fråga för landsting och regioner är hur kvalitetsutveckling skall drivas och styras. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap om kvalitetsarbete i en hälso- och sjukvårdsorganisation, hur förbättringsinitiativ kan bedrivas och ledas, samt vilka faktorer som bidrar till ett framgångsrikt förbättringsarbete. Arbetet utgår empiriskt från en satsning på kvalitet och förbättringsarbete i landstinget i Kalmar län och är genomförd som en fallstudie (case). Resultatet speglar vad ett landstings satsning på förbättringsarbete utifrån mikro-, macro- och mesonivå kan ge. De första två delstudierna speglar det praktikbaserade förbättringsarbetet utifrån ett praktikbaserat perspektiv. En innehållsanalys av projekten som ansökt om ekonomisk ersättning gjordes. Fem kategorier utformades, och projekten betonade områden som patientsäkerhet, förbättrad tillgänglighet och effektivitet. Studie II kartlade deltagande i förbättringsarbete utifrån två olika initiativ. Resultatet visade att de olika initiativen attraherade olika personalkategorier, men kunde samtidigt utesluta andra grupper. Chefernas åsikter om och erfarenheter av landstingets satsning undersöktes i studie III och IV. Cheferna var överlag positiva och nöjda med arbetet. Förbättringsprogrammen följdes med frågeformuläret Swedish Improvement Measurement Questionnaire (SIMQ) som testats och utvärderats. Resultatet visade att deltagarna är nöjda med arbetet med sin förbättringsidé, men att metodiken kan upplevas som svår. Dessutom efterlyste deltagarna mer tid för förbättringsarbete i vardagen. Till sist analyserades de projekt som sökt pengar för att driva förbättringsarbete. Nästan hälften av alla projekt (48%) hade fått ekonomisk ersättning, och av dessa hade fler än hälften (51%) uppnått sitt mål och infört en bestående förbättring. Den här avhandlingen påvisar vikten av att ledningen uppmärksammar, möjliggör och stimulerar förbättringsarbete. Genom att erbjuda flera olika sätt att bedriva förbättringsarbete ökar möjligheten för allas medverkan.