No description available.

No description available.

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng  </p>

Hälso- och sjukvården har sedan början av 1990-talet varit föremål för en rad olika marknadsstyrda reformer som saknar motstycke i svensk historia. Dessa härstammar från New Public Management idéer vars avsikt var att organisationen skulle effektiviseras. Emellertid verkar denna intention gett en motsatt effekt enligt vad som framkommit i samhällsdebatten det senaste decenniet vad gäller patientsäkerheten och sjukvårdpersonalens arbetsmiljö. Mot bakgrund av detta har syftet med denna studie varit att undersöka och förstå överläkarens psykosociala arbetsmiljö och yrkesroll i förhållande till dessa strukturella förändringar. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att analysera ämnet med stöd utav Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och system och livsvärld samt Robert Karasek och Töres Theorells krav, kontroll och stödmodell. Dessa teorier har därefter kopplats till begreppen avprofessionalisering, etisk stress och målförskjutning. Med hjälp utav dessa analytiska verktyg har en systemförändring i samhället kunnat identifieras. Detta tycks ha påverkat hälso- och sjukvården i den benämningen att det har orsakat en ökad administration och detaljstyrning i organisationen. Det empiriska materialet i uppsatsen visar att konsekvenserna har utmynnat i avprofessionalisering samt etisk stress för läkarens yrkesroll och psykosociala arbetsmiljö. Enligt informanternas utsagor tycks det saknas en vilja hos sjukvårdshuvudmännen att ta ett övergripande ansvar för alla problem som har uppstått i hälso- och sjukvården till följd av individualismen och New Public Management. Det medför i sin tur att flera av informanterna känner sig otillräckliga i sitt arbete samt ansvarsområde och att skulden för en dysfunktionell organisation drabbar läkare. En slimmad organisation kombinerat med individernas ökade krav på tillgänglighet och medverkan i sin sjukvård har sålunda ökat den sammanlagda belastningen på hälso- och sjukvården. Följaktligen är uppsatsens slutsats att marknadsstyrningar och slimmade organisationsmodeller i hälso- och sjukvården endast fungerar om tillgång och efterfrågan möts samt att organisationsbeslut bör helst fattas i nära samråd med professionen.

No description available.

Trots den utbredda personalbristen inom vården så finns det ett sjukvårdsområde, nämligen Rättspsykiatri Vård Stockholm, som mot alla odds inte har samma svårigheter som andra inom regionen att behålla sin personal. I ett samhälle där fler lever längre behöver fler arbeta upp i högre ålder. För att möjliggöra detta behöver arbetsgivare och arbetstagare tillsammans skapa en hälsofrämjande och hållbar arbetsplats genom att stärka och behålla faktorer som bidrar tillarbetsengagemang. Ett tillvägagångssätt är att undersöka vilka faktorer som arbetstagarna upplever är motiverande och som har betydelse för deras upplevda arbetsengagemang. Syftet med studien är att beskriva vilka yttre och inre faktorer som arbetstagare inom rättspsykiatrisk vård upplever som motiverande i sin arbetsmiljö och värdesätter för att stanna kvar på arbetsplatsen en längre tid. Som metod användes semistrukturerad djupintervju med fenomenografisk ansats där sex intervjuer genomfördes. Resultatet mynnade ut i fyra beskrivningskategorier som värderades från högst till lägst enligt följande av deltagarna; känslan av att kunna göra skillnad, upplevelsen av samhörighet på arbetsplatsen, arbetsplatsens möjligheter till självförverkligande och flexibilitet i relation till arbetet och privatlivet. En samstämmighet med självbestämmandeteorins begrepp självstyrande motivation samt med tvåfaktorsteorins motivationsfaktorer i form av inremotivationsfaktorer framkom i studien. Bristande hygienfaktorer i form av yttremotivationsfaktorer var däremot inte motivationssänkande för deltagarna. Vårdorganisationer bör fokusera på att möjliggöra och öka arbetstagarnas upplevelser av inre motiverande faktorer som ett steg för att motverka ohälsa och främja en hållbar och hälsofrämjande arbetsplats. Det finns goda möjligheter för andra vårdorganisationer att skapa hälsofrämjande förbättringsåtgärder på arbetsplatsen med studiens utfallsrum som grund. / Despite the widespread staff shortage in healthcare, there is one healthcare area, namely Forensic Psychiatry Stockholm, which, against all odds, does not have the same difficulties as others in the region in retaining its staff. In a society where more people are living longer, more people need to work to an older age. To make this possible, employers and employees together need to create a health-promoting and sustainable workplace by strengthening and maintaining factors that contribute to commitment to work. One approach is to examine which factors the employees perceive to be motivating and which are significant for their perceived commitment to work. The purpose of the study is to describe extrinsic and intrinsic factors that employees in forensic psychiatric care experience as motivating in their work environment and value in order to remain at the workplace for a longer period of time. The method used was a semi-structured in-depth interview with a phenomenographic approach where six interviews were conducted. The results led to four description categories that were rated from highest to lowest according to the following by the participants; the feeling of being able to make a difference, the experience of togetherness in the workplace, the workplace's opportunities for self-realization and flexibility in relation to work and private life. Our study accords with self-determination theory’s concept of self-directed motivation and with two-factor theory's motivational factors in the form of intrinsic factors. In contrast, lack of hygiene factors in the form of extrinsic motivation factors did not lower motivation for the participants. Healthcare organizations should focus on enabling and increasing workers' experiences of intrinsic motivation as a step towards countering ill-health and promoting a sustainable and health promoting workplace. There are good opportunities for other healthcare organizations to create health-promoting improvement measures in the workplace using the study’s outcome space as a basis.

Studiens syfte är att beskriva undersköterskors erfarenheter av det som är viktigt för att må bra och för att skapa ett långsiktigt hållbart arbetsliv inom äldreomsorgen. För att besvara studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer, där sexundersköterskor med varierande arbetserfarenheter inom äldreomsorgen intervjuades. Hanteringen av de transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Studiens resultat påvisar två huvudkategorier: ett givande arbete och förutsättningar i arbetet. Att huvudkategorierna uppfylls har visat sig ha betydelse förundersköterskornas mående och deras möjligheter till ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Ett flertal betydande komponenter för ett givande arbete framkommer i studiens resultat där bland annat fina möten mellan vårdtagare och dess anhöriga nämns. Förutsättningar i arbetet påvisar vikten av bland annat en god balans mellan arbetsliv och privatliv. / The purpose of this study is to describe assistant nurses' experiences of what is important to feel good and to create a long-term sustainable working life in elderly care. In order to answer the purpose of the study, semi-structured interviews were conducted, with six assistant nurses. Each of them having varying work experience in elderly care.  Handling of textual material was analyzed using qualitative content analysis. The results of the study show two main categories; rewarding work and working conditions to accomplish good work have shown to be important for the assistant nurses' well-being and their opportunity for a long-term sustainable working life.   A number of significant components emerge in the study's results and, among other things, nice meetings between care recipients and their relatives are mentioned as being valuable for rewarding work. Conditions at work demonstrate the importance of, among other things, a good balance between work life and private life.

Covid-19 pandemin har tvingat hela hälso- och sjukvården till snabba och omfattande förändringar. All personal som jobbade inom hälso- och sjukvården har fått hantera en komplex och utmanande arbetsmiljö med mycket stress och oro. Studiens syfte är att kartlägga vilka utmaningar ledare och medarbetare inom vård- och omsorgsverksamheter ställdes inför under Covid-19 pandemin, samt att identifiera vilka åtgärder som vidtogs för att upprätthålla en hälsofrämjande arbetsmiljö. Studien bygger på en kvalitativ metod med induktiv ansats. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från två olika kommuner som arbetade under pandemin. Resultatet i studien visar att vård- och omsorgspersonalen upplevde att den största utmaningen var deras arbetssituation som upplevdes tuff, men de lyckades hantera stressen genom gott samarbete och med bra stöd från sin ledning. Enhetscheferna upplevde att de lyckades hantera stressen i deras respektive verksamhet genom närvarande ledarskap. Detta hjälpte till att lugna och skapa trygghet hos medarbetarna. Resultatet visar även att enhetscheferna vidtog åtgärder för att upprätthålla en hälsofrämjande arbetsmiljö genom att aktivt arbeta utifrån folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minimera smittspridningen. Att vara med om utmattande och stressrelaterade arbetssituationer är något som inte är enkelt, men med en god samarbetsförmåga, arbetsmoral och tillit bland personalen så kan verksamheten ändå fungera som den skall.

Inledning: Ambulanssjukvården triagerar patienter till både högre och lägre vårdnivå, vilket gör arbetet komplext. Bakgrund: Hänvisning till lägre vårdnivå har blivit allt vanligare inom ambulanssjukvården. All hälso-och sjukvårdspersonal har skyldighet att föra dokumentation för patientens vårdkontakt. Studier visar att bristande dokumentation från ambulanspersonalen påverkar patientsäkerheten negativt.   Syfte: A) jämföra patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå med patientgruppen som transporteras med ambulans till sjukhus, B) beskriva patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå C) studera dokumentationen för den vanligaste patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå. Metod: Retrospektiv journalgranskning med konsekutivt urval. Mixed Method-ansats med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av 26 070 ambulansuppdrag hänvisades 2846 patienter till lägre vårdnivå, vilket är en lägre andel än vad tidigare studier har visat. Dessa patienter var friskare än de som transporterades till sjukhus och den vanligaste samsjukligheten var hjärtkärlsjukdom. Det fanns inga könsskillnader i gruppen för hänvisning, men de äldre patienterna bedömdes ha ospecifika symtom i större utsträckning än de yngre. Läkare konsulterades oftare för äldre patienter. Dokumentationen visade sig ha stor variation – både vad gäller innehåll och struktur. Primärvårdsläkare konsulterades oftare än akutsjukvårdsläkare.   Diskussion: Den största patientgruppen som hänvisades var äldre med ospecifika symtom, vilket pekar på ett behov av att utforma särskilda riktlinjer för denna patientgrupp. Det framgick också att ambulanspersonalen inte konsulterar läkare i den omfattning som riktlinjerna säger. Den varierande dokumentationen visar på att frågan behöver lyftas i verksamheten för att förbättra uppföljningsarbetet. Konklusion: Det behövs mer utbildning i dokumentation. Det behövs specifika riktlinjer för patientgruppen med ospecifika symtom.

No description available.