Världsekonomin rör sig mot en mer kunskapsbaserad inriktning och är karaktäriserat av tre faktorer: de alltmer växande ekonomiska transaktionerna baserade på kunskap, den snabba förändringen som sker rörande kvalitet i varor och tjänster samt skapandet och införandet av förändring i beslutsfattande organ. Kunskap och överföring av kunskap börjar få en alltmer central del utav organisationers strategier och är även något som påverkar deras effektivitet. Syftet med denna uppsats är således att undersöka om nedläggningen av Banverket och Vägverket i samband med bildandet av Trafikverket har påverkat individens roll som kunskapsbärare inom Trafikverket, samt om bildandet har skapat en högre upplevd effektivitet. Verksamhetsområde Investering distrikt Öst/Stockholm har fungerat som fallstudie för uppsatsen där fokus ligger på hur kunskapsöverföringen ser ur inom distriktet/organisationen. För att besvara detta syfte är uppsatsen baserad på en kvalitativ metod bestående av litteraturstudier samt genomförande av semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän inom distriktet. Uppsatsens resultat visar på både positiva och negativa konsekvenser för kunskapsöverföringen i samband med bildandet. Den upplevda effektiviteten har stärkts genom bildandet och har visat på ett samband med skapandet av en gemensam organisationskultur.

<p>This thesis examines the subject of change in public administration from an instrumental and an institutional structure perspective. The purpose of the thesis is to examine whether institutional structures affect the development of instrumental structures and if it in turn is possible to affect institutional structures by changing the instrumental structures. This case study is primarily based on a series of deep interviews with senior administrators and politicians within two new administrations in the municipality Karlstad, both which have been created by merging several smaller administrations, but also thorough analysis of several official document such as protocols from the municipal council meetings, Tjänsterskrivelser and internal PMs.   The result of the analysis indicates that both institutional structures and the forming instrumental structures affect each other and  that their ability to affect each other depends on the dominance over the organization each structure has.  In my specific research case we can see that the institutional structure of the city-technical and housing administration has affected the outcome but the institutional structure of the cultural and tourism administration hasn’t.  While the structural change of the city-technical and housing administration hasn’t effected the institutional structure but the structural change of the cultural and tourism administration has affected the institutional structure of this specific administration.</p>

Under 1990-talet genomgick den svenska äldreomsorgen många viktiga förändringar där omorganiseringar och strävan efter att arbeta mer kostnadseffektivt präglade äldreomsorgens verksamheter. Som en effekt av de omorganiseringar som format dagens hemtjänstarbete har tidsmätningssystem införts i många av landets kommuner. Syftet med systemen är att hemtjänstpersonal ska redovisa den exakta tid som utförs i omsorgsarbetet samtidigt som tidsmätningssystemen också bidrar till ett mer effektivt arbete. I denna uppsats efterfrågas hur hemtjänstpersonal och hemtjänstchefer upplever användandet av tidmätningssystem samt om och på vilket sätt omsorgsklimatet kan påverkas av att man använder dessa system i omsorgsarbete. Fyra enskilda intervjuer genomfördes i denna studie och resultatet påvisar att huruvida användandet av tidsmätningssystem upplevs kan relateras till det mått av inflytande man känner inför sitt arbete och sina arbetsuppgifter. / During the 1990’s, Swedish elderly care has undergone many significant changes. Reorganizations and strive for cost-efficiency has characterized work practices. As a result of the reorganizations that have shaped todays home care work, time measurement systems have been introduced in many of the countries municipalities. The purpose of these systems is for home care staff to accurately report the time spent in care work, collecting data to contribute to further development of even more effective practices. In this paper, I asked how homecare personnel and managers feel about the timing systems and how the work and care environment might be affected by the use of such systems. Four individual interviews were conducted in this study and the results demonstrate that experience with time-measurement systems correlates to the sense of influence of the work and duties.

<p>Denna studie behandlar tågmästarnas upplevelser av företagskultur och yrkesroll i omorganiseringen 2003/2004, vid SJ AB Stockholm. Det empiriska materialet bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med sju tågmästare, som arbetade ombord på x2000 under omorganiseringen.I analys av empirin har vi kunnat se indikatorer på att företagskulturen påverkar tågmästarnas upplevelser av omorganisering. Utifrån deras syn på den aktuella omorganiseringen, tolkar vi det som att förändringar som inte överrensstämmer med grundläggande värderingar och normer i en existerad företagskultur bemöts med ett visst motstånd. Titeln … en perser och resten flygvärdinnor… är ett citat från en av de intervjuade och vi anser att den ger en illustration över tågmästarnas tankar i omorganiseringen 2003/2004. Undersökningen antyder vidare att nyckelpersoner kan påverka företagskulturen.I ett senare skede har relevanta teoriaspekter lyfts fram, och kopplingar har dragits mellan empirin och litteraturens åtaganden och slutsatser. De teoretiker som behandlar företagskulturen och dess inverkan på arbetstagarna som bland annat har berörts i denna studie har varit Mats Alvesson, Gideon Kunda och Edgar Schein.</p>

<p><p>Huvudsyftet med den här studien är att granska hur omorganisering av Swedbankskontoret i Gävlecity har uppfattats av de anställda. En del av syftet är vad den underliggande grunden för den ökade väntetiden för privatkunder inne på bankkontoret.</p></p>

<p>Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfälten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förändrat synen på ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillämpa metoder från det privata näringslivet. En av dessa kulturverksamheter är Riksteatern, som under åren 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation där ordet <em>kvalitet stod i fokus.<em> </em></em><p>För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbättring tog Riksteatern hjälp av ett koncept som främst använts inom näringslivet. Detta koncept går under namnet <em>totalkvalitetsstyrning</em> översatt från engelskans <em>Total Quality Management (TQM)</em> och handlar bland annat om att skapa en helhets syn på verksamheten i syfte att minska kostnader, osäkerheter och samtidigt förbättra kvaliteten.<p>Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förklara konsekvenserna av att använda TQM i Riksteaterns omorganisation som påbörjades 2007. Genom intervjuer med Riksteatern nationells dramaturg och chef för dramaturgiatet, samt med utvalda teaterföreningarna via email, har vi studerat hur tillämpningen av totalkvalitetsstyrning påverkat deras organisation. Då Riksteatern fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium av omorganiseringen, fick vi detta resultat; de mindre föreningarna har ännu inte märkt av någon större förändring i organisationen. Vi får troligtvis vänta ytterligare några år för att få en klarare bild av den nya organisationen.<p> </p><p> </p><p> </p></p></p></p>

Denna studie behandlar tågmästarnas upplevelser av företagskultur och yrkesroll i omorganiseringen 2003/2004, vid SJ AB Stockholm. Det empiriska materialet bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med sju tågmästare, som arbetade ombord på x2000 under omorganiseringen.I analys av empirin har vi kunnat se indikatorer på att företagskulturen påverkar tågmästarnas upplevelser av omorganisering. Utifrån deras syn på den aktuella omorganiseringen, tolkar vi det som att förändringar som inte överrensstämmer med grundläggande värderingar och normer i en existerad företagskultur bemöts med ett visst motstånd. Titeln … en perser och resten flygvärdinnor… är ett citat från en av de intervjuade och vi anser att den ger en illustration över tågmästarnas tankar i omorganiseringen 2003/2004. Undersökningen antyder vidare att nyckelpersoner kan påverka företagskulturen.I ett senare skede har relevanta teoriaspekter lyfts fram, och kopplingar har dragits mellan empirin och litteraturens åtaganden och slutsatser. De teoretiker som behandlar företagskulturen och dess inverkan på arbetstagarna som bland annat har berörts i denna studie har varit Mats Alvesson, Gideon Kunda och Edgar Schein.

Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfälten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förändrat synen på ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillämpa metoder från det privata näringslivet. En av dessa kulturverksamheter är Riksteatern, som under åren 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation där ordet kvalitet stod i fokus. För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbättring tog Riksteatern hjälp av ett koncept som främst använts inom näringslivet. Detta koncept går under namnet totalkvalitetsstyrning översatt från engelskans Total Quality Management (TQM) och handlar bland annat om att skapa en helhets syn på verksamheten i syfte att minska kostnader, osäkerheter och samtidigt förbättra kvaliteten.Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förklara konsekvenserna av att använda TQM i Riksteaterns omorganisation som påbörjades 2007. Genom intervjuer med Riksteatern nationells dramaturg och chef för dramaturgiatet, samt med utvalda teaterföreningarna via email, har vi studerat hur tillämpningen av totalkvalitetsstyrning påverkat deras organisation. Då Riksteatern fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium av omorganiseringen, fick vi detta resultat; de mindre föreningarna har ännu inte märkt av någon större förändring i organisationen. Vi får troligtvis vänta ytterligare några år för att få en klarare bild av den nya organisationen.

Detta är en kvalitativ innehållsanalys som beskriver socialsekreterares egna tankar angående en pågående omorganisering inom socialtjänsten. Syftet med denna studie var att undersöka hur deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av en omorganisering, och genom att intervjua personal från sex olika enheter fick vi en bredare och mer djupgående bild av hur en omorganisering kan påverka personalen. Forskning har visat att förändringar på arbetsplatsen är en stor bidragande faktor till arbetsplatsrelaterade problem, såsom bland annat stress och utbrändhet. Resultaten visade att den viktigaste faktorn gällande omorganisering är delaktighet och information. De slutsatser som kunnat dras genom denna studie var i stort att personalen på denna socialtjänst var positivt inställda till denna förändring och detta kan ses som ett resultat av en delaktighet och god information och kommunikation, samt att viljan till förändring var starkt närvarande på denna arbetsplats.

Huvudsyftet med den här studien är att granska hur omorganisering av Swedbankskontoret i Gävlecity har uppfattats av de anställda. En del av syftet är vad den underliggande grunden för den ökade väntetiden för privatkunder inne på bankkontoret.