Under 1990-talet genomgick den svenska äldreomsorgen många viktiga förändringar där omorganiseringar och strävan efter att arbeta mer kostnadseffektivt präglade äldreomsorgens verksamheter. Som en effekt av de omorganiseringar som format dagens hemtjänstarbete har tidsmätningssystem införts i många av landets kommuner. Syftet med systemen är att hemtjänstpersonal ska redovisa den exakta tid som utförs i omsorgsarbetet samtidigt som tidsmätningssystemen också bidrar till ett mer effektivt arbete. I denna uppsats efterfrågas hur hemtjänstpersonal och hemtjänstchefer upplever användandet av tidmätningssystem samt om och på vilket sätt omsorgsklimatet kan påverkas av att man använder dessa system i omsorgsarbete. Fyra enskilda intervjuer genomfördes i denna studie och resultatet påvisar att huruvida användandet av tidsmätningssystem upplevs kan relateras till det mått av inflytande man känner inför sitt arbete och sina arbetsuppgifter. / During the 1990’s, Swedish elderly care has undergone many significant changes. Reorganizations and strive for cost-efficiency has characterized work practices. As a result of the reorganizations that have shaped todays home care work, time measurement systems have been introduced in many of the countries municipalities. The purpose of these systems is for home care staff to accurately report the time spent in care work, collecting data to contribute to further development of even more effective practices. In this paper, I asked how homecare personnel and managers feel about the timing systems and how the work and care environment might be affected by the use of such systems. Four individual interviews were conducted in this study and the results demonstrate that experience with time-measurement systems correlates to the sense of influence of the work and duties.

Fokuset i denna studie ligger huvudsakligen på en av de fyra överföringstyper som USB 2 och 3 använder sig av, bulköverföringar. Från den valda typen av överföring kommer tider och hastighet mätas i tolv testfall. Alla testfall delas in i två grupper ett där mätningarna genomförs under tiden media strömmas ifrån en annan USB-enhet för att belasta USB-bussen. Och ett annat där bussen är obelastat. Värden visas och jämförs sedan med hjälp av grafer och histogram där medelvärden, standardavvikelser samt variationskoefficienten har tagits fram. Resultatet i denna studie visar att USB 3 en högre variationskoefficient i vissa lägen. Mätvärden visar att USB 3 har ett lägre variationskoefficientvärde när testdatan består av många små filer än vad det gör för USB 2. Dock ökar variationskoefficienten för USB 3 när filstorleken blir större jämfört med USB 2 som påvisar en sjunkande variationskoefficient.