Med utgångspunkt i min konstnärliga praktik behandlar jag begreppet kronotopi; tröskelfenomen, tidrum i relation till kroppar. Tiden tjocknar, laddar rummet och svarar på tidens rörelser. Texten ställer sig frågan hur skillnad kan fördela tid. Jag situerar mig i relation till Laura Marks såkallade haptiskta seende, Jennifer M. Barker om taktilitet samt Deleuze och Merleau-Pontys arbeten om varseblivning, med en förhoppning om att komma närmare en idé om samtidighetens omöjlighet. En samling frågor producerar genomgående språk och texten bär på möjligheten att låta oss befinna oss kvar i vissa tankeobjekt som framskrivs genom tidrummet. Det tankeobjekt som behandlas i texten är föremålet fönster. Fönstret som en tröskel, som en teknik, som ett tillstånd, som en tanke, som en kropp, som ett öga, som en perceptionsgräns, som ett språk, som en dikt, som en bok. Jag önskar sträcka ut våra intima utrymmen genom att försätta oss i ett precist tillstånd, i en förtjockad tid.

Prestationsmätning och daglig styrning är två frekvent förekommande styrmedel i verksamheter oavsett bransch. I samband med att styrmedel ifrågasätts blir förändringsprocesser aktuella för företag. En vanligt förekommande förändringsprocess idag är en omorganisering. I denna fallstudie identifieras faktiska insikter om prestationsmätning och daglig styrning i en koncern med olika verksamheter. Syftet är att analysera samt förklara utformning och användning av prestationsmätning och daglig styrning på enhetsnivå i en verksamhet som genomgått en omorganisation. Studien bygger vidare på tidigare studiers slutsatser om målöverensstämmelse med prestationsmätning efter en omorganisation och har sin teoretiska utgångspunkt i målstyrning tillsammans med målsättningsteorin. Studiens metod är kvalitativ med inslag av deduktion och induktion. I fallstudien används semistrukturerade intervjuer vid insamling av empiri. Studien visar att det finns ett samband mellan utformning samt användning av prestationsmätning och daglig styrning trots att det är olika verksamheter som bedrivs. Sambandet mellan utformning och användning grundar sig i att båda faktorerna är beroende av ett företags målstyrning och hur de bryts ner för respektive verksamhet. Hur en verksamhet utformar och använder prestationsmätning och daglig styrning beror på verksamheten som bedrivs. Följaktligen utformas och används olika kombinationer av finansiella, icke-finansiella, individuella samt kollektiva mål och mått. Studiens slutsatser är att målstyrning är en viktig faktor när ett företag utformar samt använder prestationsmätning och daglig styrning. Omorganisering är en mindre yttre faktor men kan vara bidragande för att identifiera samordningsvinster som inte tidigare existerade. / Performance measurement and daily control are two frequently occurring policy instruments in businesses regardless of industry. In connection with the questioning of instruments, change processes become relevant for the business. Today, a well-known change process is a reorganization. This case study identifies actual insights about performance measurement and daily control in a group with various businesses. The purpose is to analyze and explain the design and use of performance measurement and daily control at unit level in a business that has undergone a reorganization. The study isfurther based on previous studies’ conclusions about goal congruence with performance measurement after reorganization and the theoretical framework used is management by objectives combined with the goal-setting theory.The method of the study is qualitative with elements of deduction and induction. In the case study, semi-structured interviews are used for collecting empirical data. The study shows that there is a connection between design and the use of performance measurement and daily control, even though different businesses are conducted. The connection between design and use is based on the fact that both factors depend on a company's management by objectives and how they are broken down for each business. How a business designs and uses performance measurement and daily control depends on the business being conducted. Consequently, different combinations of financial, non-financial, individual and collective goals and measures are designed and used. The study concludes that management by objectives is an important factor when a company designs and uses performance measurement and daily control. Reorganization is a minor external factor but can help in identifying synergy effects that did not previously exist.

Det finns stora förbättringsmöjligheter inom logistiken i byggbranschen då den idag är väldigt kostsam och innebär många störningar i produktionen. Den logistik som sköts av underentreprenörerna i ett byggprojekt är ofta ej synkroniserad med huvudentreprenörens logistik vilket innebär ytterligare svårigheter. Dålig kommunikationen mellan aktörerna och en relation som karaktäriseras av misstro försvårar en mer integrerad logistik. Denna studie syftar därmed till att undersöka en alternativ lösning där huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar. En sådan lösning innebär att huvudentreprenören är ansvarig för all logistik och att underentreprenören utför monteringen. Genom intervjuer med en huvudentreprenör samt flera underentreprenörer och leverantörer har denna studie försökt besvara både hur bygglogistiken och relationen mellan huvudentreprenör och underentreprenör påverkas. I och med ett övertagande av materialansvaret får huvudentreprenören ökad kontroll över logistiken vilket innebär ett större ansvar men även möjligheter att förbättra leveranssäkerheten och att huvudtidplanen följs. Då de hanterar all logistik kan de i högre grad nyttja resurser som t.ex. samlastning via mellanlager och en intern tredjepartlogistiker. Huvudentreprenören kan även ha en tidigare och tydligare kommunikation med leverantören. Underentreprenören får ett minskat ansvar i och med övertagandet och även en minskad kontroll över logistiken vilket leder till att de blir mer beroende av huvudentreprenören. Detta innebär ett ökat samarbete mellan aktörerna och därmed krävs en förbättrad kommunikation. Ett övertagande innebär vidare att huvudentreprenören blir mindre beroende av underentreprenören vilket ökar risken för att underentreprenören ersätts. Den främsta fördelen med ett förändrat materialansvar är enligt studien att byggplatslogistiken förbättras. Svårigheter i övertagandet ligger dels i kulturella normer då det innebär en förändring av underentreprenörens roll i bygglogistiken men även i huvudentreprenörens brist på kunskap om underentreprenörens material. Vidare visar studien att det finns en oro bland aktörerna kring vem som är ansvarig vid problem med materialet och att omorganiseringen kräver en utredningsprocess som avgör om byggnationsfel orsakats av materialfel eller monteringsfel. Sammanfattningsvis visar studien att det finns en stor potential i att huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar men för att en sådan omorganisering ska bli lyckad så bör underentreprenören vara involverad i utformandet. Vidare krävs en tydlig ansvarsfördelning, en förbättrad kommunikation och en förståelse för andra aktörers perspektiv. Lyckas aktörerna med detta kan omorganiseringen innebära en effektivare produktion. / In the area of building logistics there are great possibilities for improvement since it is today very costly and entails many disruptions in the production. The logistics handled by the subcontractors are often not synchronized with the logistics of the main contractor which leads to more difficulties. Bad communication between the actors and a relationship characterized by mistrust hinders more integrated logistics. The purpose of this study is to examine an alternative solution where the material responsibility is changed from the subcontractor to the main contractor. Such a solution entails that the main contractor is responsible for all the logistics and that the subcontractor will perform the assembly. Through interviews with a main contractor and several subcontractors and suppliers this study aims to answer both how the building logistics and the relationship between main contractor and subcontractor will be affected. As an effect of the change of material responsibility the main contractor will get a higher level of control over the logistics which results in a bigger responsibility but also the possibility to improve deliverance certainty and that the main time schedule is followed. As a consequence of them handling all the logistics they can to a greater extent utilize resources such as joint loading via storage facilities or an internal third-party logistics provider. The main contractor can have an earlier and more direct communication with the supplier. The subcontractor will have less responsibility as a result of the change but also a lowered control over the logistics which leads to a stronger dependence on the main contractor. This implies an increased cooperation between the actors and thus a demand for an improved communication. The main contractor will become less dependent on the subcontractor and therefore the risk for the subcontractor to be replaced will increase. The main benefit with the change of material responsibility is according to the study that the on-site logistics will improve. Difficulties with the reorganization are partly in cultural norms as it will change the subcontractor’s role in the construction logistics and partly in the main contractor’s lack of knowledge about the subcontractor’s material. The study also shows that there is a worry among the actors about who is responsible when a material problem occurs and the change demands an investigation process to determine whether a construction error is caused by a material or assembly error.  To conclude; this study shows a big potential in the material responsibility changing from the subcontractor to the main contractor but for such a reorganization to be successful the subcontractor should be included in the process of developing the reorganization. Furthermore, this demand a clear division of responsibilities, an improved communication and an understanding for the other actors’ perspective. If the actors succeed with this change of material responsibility it can lead to a more effective production.

Abstract Bachelor Thesis Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, Linnaeus University of Kalmar, Spring 2021. Authors: Tom Karmfalk & Filippa Olsson Advisor: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Title: COVID-19 - A swedish corporate group's nightmare or possibility? ___________________________________________________________________________ Purpose: The purpose of this study is to provide an insight into the leadership within an industry in a highly crisis-affected industry and contribute to insights into the importance of leadership and the impact on crisis management. With support from the qualitative data collection via semi-structured interviews, the study will show how the pandemic has been handled by leaders in Parks and Resorts in a very vulnerable industry, the hospitality industry. Problem formulation: How have leaders in a swedish corporate group in the hospitality industry acted to handle the consequences followed by COVID-19? Method: A case study that deals with the phenomenon of leadership in the COVID-19 crisis in its various forms. Through an inductive approach. The collection of data has taken the form of a qualitative collection method. Conclusion: This study shows the results of how important it is to have good and safe leadership in a crisis, how leaders handle stress and the value of communication for a corporate group striving for a goal. Also a group's forced reorganization because of COVID-19 and how stakeholders can affect a corporation's result during a crisis. Key words: COVID-19, Organization, Leadership, Corporate group, Crisis, Stress, Reorganization, Stakeholders / Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Linnéuniversitetet i Kalmar., VT 2021. Författare: Tom Karmfalk & Filippa Olsson Handledare: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Titel: COVID-19 - En svensk koncerns mardröm eller möjlighet. ___________________________________________________________________________ Syfte: Syftet med den här studien är att ge en inblick i ledarskap vid en extrem krissituation som COVID-19 och genom den informationen bidra till hur verksamheter ska arbeta med ledarskap och krishantering. Med stöd i den kvalitativa datainsamlingen via semistrukturerade intervjuer, kommer studien visa på hur pandemin hanterats av ledare i Parks and Resorts inom en väldigt utsatt bransch, besöksnäringen. Problemformulering: Hur har ledare i en svensk koncern inom besöksnäringen agerat för att hantera konsekvenserna till följd av COVID-19? Metod: En fallstudie som behandlar fenomenet ledarskap vid krisen COVID-19 i dess olika former. Genom en induktiv ansats. Insamling av data har skett i form av en kvalitativ insamlingsmetod. Slutsats: Den här studien visar resultat på hur viktigt det är med bra och tryggt ledarskap vid en kris, hur ledare hanterar stress och kommunikationens värde för en koncerns strävan efter ett mål. Även en koncerns påtvingade omorganisering av COVID-19 samt hur intressenter kan påverka en verksamhets resultat under en kris. Nyckelord: COVID-19, Organisation, Ledarskap, Koncern, Kris, Stress, Omorganisering, Intressenter

The aim of the study was to illustrate how evidence-based praxis is implemented in the police agencies activities with crime prevention work. We asked two questions: a) What actions does the Swedish Police authority take when implementing evidence-based praxis in its operations? and b) What opportunities contra difficulties do the managers, community police officers and teachers at the police institute see with evidence-based praxis? This was investigated through qualitative interviews in order to capture the participants personal opinions and experiences about the subject. Evidence-based policies are practiced through the crime-prevention work that takes place through local cooperations. The role of community police officers constitutes an important strategic role as being cosmopolitan, which ensures that communication between the police and society works, which in turn forms the basis for the crime-prevention work. The result also shows that the police cannot take care of law enforcement on their own initiative; responsibility also rests on individuals, groups and other organizations. We see patterns of a majorly positive attitude within the police, which contradicts previous research. There are not enough evidence-based methods within all working fields of the police, which has emerged as an important factor in order to implement evidence-based praxis. Whilst the police may be positive towards evidence-based methods, they can not solely rely on them. The resources are too lacking in order for the evidence-based praxis to also permeate the police authority's work. In order for the police authority's work to be carried out by evidence-based methods, community police officers need to have a higher status internally. They also need a mandate in the form of being able to make decisions about operative resources. The main contribution of the study´s is that evidence-based praxis needs to be strategically implemented, and the key people who work primarily with evidence-based praxis needs a higher status within the organization.