Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera identitetsskapande bland ungdomar organiserade i arbetarrörelsens ungdomsförbund i Umeå. Undersökningen är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med ungdomar som har varit engagerade i ungdomsförbunden. Intervjuerna analyseras i förhållanden till Giddens (1999) tankar om senmodernitet och hur senmoderniteten påverkar vårt identitetsskapande. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt behandlar uppsatsen identitet som något föränderligt. Uppsatsen beskriver bland annat hur informanterna skapar sin identitet genom sitt engagemang. Genom engagemanget finner informanterna en mening och ett syfte med sina liv. Kollektivet bidrar också till att legitimera informanternas livsval. Arbetarrörelsen säger sig, både traditionellt och idag, företräda arbetarklassen. Att använda klass som identitetsmarkör är viktigt för informanterna. Samtidigt finns det en osäkerhet kring deras egen klassidentitet och vilken klass de egentligen tillhör. Utöver det handlar informanternas identitetsskapande till stor del om att hitta likheter i den egna gruppen. På det sättet skapar kollektivet en egen identitet som starkt skiljer sig från de andra. Skillnaden mellan de själva och högerförbunden är en av de viktigaste faktorerna för att bygga deras eget kollektiv.

Kreditgivning till företag är en stor del av bankers verksamhet och utlåningen till företag uppgick år 2010 till närmare 1063 miljarder kronor. Denna utlåning är en viktig finansieringskälla för företagen men en viktig förutsättning är att företagen i gengäld kan uppvisa en god återbetalningsförmåga. Varje företags kreditansökan är individuell och kreditbedömningarna har efter finanskrisen blivit effektiviserade och kreditgivningsprocessen har stramats åt. I dagsläget finns det många regionala skillnader mellan Umeå och Västerbottens läns inland, exempelvis vad gäller befolkningstillväxten och prisutvecklingen på fastigheter. Trots detta finns det i dagsläget ingen tidigare forskning som visar ifall det finns några skillnader i hur kreditgivningsprocessen går till i större och mindre städer. Det är därför detta kunskapsgap som vi med denna studie undersökt, det vill säga om det finns någon skillnad i kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen av företag i Umeå jämfört med i Västerbottens läns inland. Detta ledde oss fram till följande frågeställning: Hur fungerar kreditgivningsprocessen praktiskt inom banken och hur genomför de kreditbedömningar av företag i mindre städer jämfört med i större städer? Syftet med denna studie var att påvisa den geografiska aspektens betydelse när det gäller bankers kreditgivning till företag och att, ifall det fanns några skillnader, ge förslag på åtgärder för att minska dessa. Vår förhoppning var även att kunna bidra till en ökad förståelse inom området och om möjligt tillföra ny kunskap. I teorin har vi valt att börja med en presentation av kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen. Därefter har vi gått igenom information och kreditrisk då dessa är två centrala delar som banken tar i beaktning i samband med kreditgivning till företag. Utifrån teorin har vi sedan utarbetat en intervjuguide som låg till grund för våra intervjuer. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat nio respondenter med olika befattningar på tre olika banker; Handelsbanken, Swedbank och Nordea. Respondenterna arbetar på olika kontor i antingen Umeå eller i Västerbottens läns inland. Dessa intervjuer utgör det empiriska materialet i denna studie. I vår slutsats av studien har vi kommit fram till att det inte finns någon geografisk skillnad när det gäller hur kreditgivningsprocessen genomförs och vilka steg bankerna går igenom. Studien visade däremot att vilken information som bankerna lägger vikt vid i kreditbedömningen skiljer sig åt beroende på om banken är verksam i Umeå eller i en stad eller ort i inlandet. Ytterligare en slutsats är att bankmännen i inlandet använder sitt personliga kontaktnät vid insamlandet av information, något som bankmännen i Umeå inte gör.

Syftet med denna studie är att undersöka om arbetsgivaren ser någon kompetensskillnad på om en nyexaminerad styrman har gått det treåriga programmet där det krävs en tidigare matrosbehörighet eller det fyraåriga programmet där ingen tidigare erfarenhet krävs. De stora skillnaderna på dessa program är att på det treåriga programmet har styrmännen arbetat till sjöss innan de började studera, medan de flesta från det fyraåriga programmet går till sjöss för första gången under deras praktik. För att få reda på detta så har en kvalitativ intervjustudie utförts med hjälp av fem svenska rederirepresentanter samt två norska rederirepresentanter. De norska rederierna är invalda i undersökningen eftersom det är ett intressant ämne då många svenska befäl idag är anställda inom den norska offshoreindustrin. Slutsatsen blev att arbetsgivarna inte ser någon skillnad på kompetens efter vilket sjökaptensprogram den nyexaminerade styrmannen har gått. Istället ser de mer på den sociala kompetensen. / The purpose of this study was to investigate if employers see any difference in competence between a recently graduated deck-officer who has passed the three-year program which requires earlier able bodied seaman certificate or the four-year program where no previous experience is required. The difference between this programs is that the deck-officers from the three-year program has worked at sea before they began their studies, while most of the deck-officers from the four-year program is going to sea for the first time on their onboard training. To find out this, a qualitative interview study was conducted by using five Swedish and two Norwegian shipping companies. The Norwegian shipping companies were included in the study because many Swedish officers are employed within the Norwegian offshore industry. It was shown by the employers there were no differences in competencies between the deck-officers. The employers look more at social competence.

I föreliggande studie undersöktes eventuella skillnader mellan de politiska blocken i valen mellan år 1988 och 2014. Valmanifesten från de nuvarande riksdagspartierna exklusive Sverigedemokraterna kodades i enlighet med en innehållsanalys och problematiserades utifrån teorier från Chantal Mouffe och Jürgen Habermas. Från Mouffe användes teorin om den så kallade konsensuspolitiken och från Habermas teorin om det kommunikativa handlandet. Författarna ville med teorierna dels se om blocken genom konsensus närmat sig varandra, dels resonera kring om detta har skett i en anda av förståelse och samförstånd utmynnande i överrensstämmelse blocken emellan.Teorierna användes som problematiseringsverktyg på de tio kategorier som av författarna fastställdes, utifrån vilka frågor som dominerade valmanifesten. Studien visar att det mellan 1988 och 2014 fanns en mätbar skillnad blocken emellan, det vill säga, blocken hade blivit mer lika och därmed vad de undersökta sakfrågorna beträffar, mer homogena.

<p>I denna uppsats analyseras olikartade reklambilder utifrån syftet att förstå hur bildernasmening kan tänkas hämta näring ur och bli förståeliga genom koloniala föreställningar somlever kvar som ett arv i det samtida samhället. Författaren söker i analysen svara på hurmeningen i bilderna skapas och hur man kan förstå dem på ett nytt sätt genom att placera demi en större kontext. Genom att placera bilderna i ett postkolonialt sammanhang skapas det ianalysen nya tolkningar och betydelser. Författaren argumenterar för att, trots bildernasspridda karaktär, så går det koloniala arvet som en röd tråd genom materialet.</p>

I denna uppsats analyseras olikartade reklambilder utifrån syftet att förstå hur bildernasmening kan tänkas hämta näring ur och bli förståeliga genom koloniala föreställningar somlever kvar som ett arv i det samtida samhället. Författaren söker i analysen svara på hurmeningen i bilderna skapas och hur man kan förstå dem på ett nytt sätt genom att placera demi en större kontext. Genom att placera bilderna i ett postkolonialt sammanhang skapas det ianalysen nya tolkningar och betydelser. Författaren argumenterar för att, trots bildernasspridda karaktär, så går det koloniala arvet som en röd tråd genom materialet.

No description available.

No description available.

Pedagogers och några föräldrars upplevelser av barns diagnoser i skolan.En jämförande studie mellan Sverige och Montenegro. / Teachers and some parents experiences and children`s diagnoses in school. A comparative study between Sweden and Montenegro.

I denna undersökning har jag studerat min improvisatoriska musikalitet och hur den förändras av instrumenten jag spelar, nämligen kontrabas och elbas. Sammanlagt fyra improvisationer, två på varje instrument på två olika jazzstandarder, spelades in med hjälp av egenproducerade backing tracks. Improvisationerna transkriberades och analyserades sedan i syfte att utöka min förståelse för hur mitt musikaliska uttryck påverkas av mina huvudinstrument. Detta arbete har resulterat i större insikter om mig själv som improvisatör och musiker samt om de båda instrumentens möjligheter och begränsningar.