Den 1 januari 2015 bildades Polismyndigheten. Från tidigare 21 separata polismyndigheter och en rikspolisstyrelse bildas i stället en nationell Polismyndighet och Säkerhetspolisen. Tanken bakom denna organisationsförändring grundar sig i Statens Offentliga Utredningar. Polisen kritiserades under 2000-talets första decennium för att vara alltför inriktade på att visa upp statistik och resultat i rapporteringen. Uppklarningen av brott visade sig inte ha blivit bättre trots den “pinnjakt” som poliserna ägnade sig åt vilket i sin tur ledde till flera utredningar som påvisade flera brister samt att det fanns en stor oenhetlighet inom polisen. Syftet med denna studie är att undersöka polisers upplevelser av Polismyndighetens omorganisering år 2015. Studiens huvudsakliga teori utgår från nyinstitutionell teori som grundar sig i organisationers strävan efter att vinna legitimitet från sin omgivning. Eftersom intresset för studien bygger på polisers egna upplevelser av omorganiseringen var en kvalitativ metod, med hjälp av ord snarare än siffror, att föredra för att beskriva fenomenet. Vårt empiriska material med stöd av det teoretiska ramverket blev grunden för kommande analysarbete, sammanfattande slutsatser och diskussion. Resultatet visar att medarbetarna inte blev involverade i förändringsprocessen trots att en av grundtankarna med den nya Polismyndigheten var att den skulle vara medarbetardriven. Det resulterade i olika former av motstånd mot organisationen där en av konsekvenserna blev att många poliser valde att avsluta sin anställning.

Polismyndigheten har under 2015 påbörjat och ska under 2016 fortsätta undergå en omorganisering. En del av omorganiseringen innefattar att Polismyndigheten skrivit ett fyraårigt kontrakt värderat till 35 miljoner kronor med Prime Public Relations AB med avseende upphandling av strategiska kommunikationstjänster. Studien syftar till att undersöka vad skälen är till att Polismyndigheten har valt att en PR-byrå ska sköta delar av deras kommunikation och vad det hittills fått för konsekvenser. Totalt analyseras 50 artiklar som publicerats under upphandlingstiden i en innehållsanalys för att få en överblick kring olika teman som framkommit. Innehållsanalysen fungerar som ett kvantitativt komplement till två semi-strukturerade intervjuer samt en mailkorrespondens med projektansvarig för samarbetet med Polismyndigheten på Prime. En av intervjuerna hölls med en tidigare presstalesperson för Polismyndigheten som nu är kommunikationskonsult med uppdrag inom bland annat kriskommunikation. Den andra intervjun hölls med ansvarig handläggare för upphandlingen hos Polismyndigheten. En enkät kompletterar materialet med utomstående åsikter kring förändring av förtroendet för polisen i samband med upphandlingen. Tillsammans bidrar metoderna till ett gediget material för fallstudien som blir belyst från olika håll både med hjälp av kvalitativ samt kvantitativ data. Resultaten leder fram till en diskussion kring organisationskommunikation och intern kritik från anställda poliser som en produkt av upphandlingen. Analysen tar även upp de anställdas meningsskapande av den nya kontexten inom myndigheten samt en diskussion om förtroende och huruvida situationen kring upphandlingen skulle kunna ha sköts på ett annat sätt för att undvika negativa konsekvenser.

Denna uppsats har syftat till att framföra olika ledares upplevelse kring handläggarrobotaroch vilka förändringar det medför ur ett organisatoriskt perspektiv i en kommun i Sverige,samt hur ledarskapets roll och funktion sett ut i en sådan organisation. Studiens fokusundersöktes genom frågeställningarna: (1) Hur har ledarrollen i organisationen sett ut underimplementeringen av handläggarrobotar? Och; (2) Hur påverkar implementeringen avhandläggarrobotar den professionella arbetsmiljön? En gruppintervju genomfördes med tvåolika ledare i en kommun i Sverige utifrån en semistrukturerad intervjumall. Materialetanalyserades tematiskt genom en kvalitativ innehållsanalys, där nitton kategorier utvanns ochdessa formades sedan till två teman med två tillhörande förklaringsmodeller: (1)Förändringsresan och (2) Den hierarkiska processkartan. Resultatet visar att ledaren har haften central roll i implementeringen av handläggarrobotar och att denna implementering harpåverkat och förändrat arbetsmiljön. Ledarskapet framställs som ett innovativt ledarskap idenna nya organisation där tekniska strömningar tagit fäste, målbilden verkar blivit merfokuserad kring effektivisering av de verksammas tid och arbetsuppgifter har prioriterats om.

Föreliggande studie är en kvalitativ studie om personer vilka arbetar inom psykiatrisk vård och deras upplevelse av sitt arbete och sin arbetssituation. För att undersöka detta har fyra personer vilka arbetar med psykiatrisk vård intervjuats i mellan 30 till 50 minuter. Det som sades under intervjuerna är materialet vilket studiens resultat baserats på.         Materialet har bearbetats med hjälp av tematisk analys som genom en sexstegsprocess genererat fyra teman: brist på kommunikation och förståelse, ansvar och kompetens leder till känsla av meningsfullhet, tillfredsställelsen kring att ingen människa är den andra lik och vikten av att ha bra och goda relationer med kollegor.         Slutsatser vilka är möjliga att dra utifrån studiens resultat är att det är påfrestande för personalen att arbeta och leva i tider av förändringar och ovisshet men att det är arbetet med människan som är det centrala kring att personer väljer att arbeta med detta. Det är också möjligt att förstå vikten av hur graden av kontroll spelar in på de anställda och deras mående samt hur socialt stöd i form av goda relationer med kollegor är avgörande för trivsel på arbetsplatsen och hur väl de anställda klarar av att hantera stress och svåra situationer.

Denna studie belyser hur två förskolor har tillämpat det dagliga arbetet efter reformen som trädde i kraft 1 juni 2014 i Malmö stad. Reformen omfattar omorganisering av modersmåls- stödjande och avveckling av modersmålstränarna i samtliga förskolor. Detta resulterade i att hela ansvaret för modersmålsstöd placerades på pedagogerna som är verksamma i förskolorna. Vårt syfte med arbetet är att undersöka vilka metoder/arbetssätt som två förskolor i Malmö stad har tillämpat för att uppnå reformens mål.Resultatet och analysen av studien är byggd på en kvalitativ metod, genom intervjuer med två förskolechefer, en förskollärare och en barnskötare.Denna studie vilar även på tidigare forskning om barns språkutveckling och forskning/teori om tidigare reformer.Resultatet av vår undersökning visar att dessa två förskolor har gemensamma drag i hur deras verksamheter aktivt inkluderar föräldrarna i arbetet med barns språkutveckling.

Studien är utförd som en fallstudie på EAB i Smålandsstenar med syftet och målet att systematiskt demonstrera hur en materialhanteringsprocess kan omorganiseras hos växande företag för att skapa en effektivare process och bidra till bättre arbetsmiljö. För att uppnå det har observationer och intervjuer skett löpande under studien för att skapa ett nuläge att utgå från. Det användes som grund för analysen av nuvarande arbetssätt jämfört med litteraturens teoretiska ideal. Genom analysen togs ett resultat och en lösning fram där en ny lageryta presenteras för att minska avstånden i materialhanteringsprocessen. Arbetssättet till lösningen kan appliceras på olika företag. Genom de minskade avstånden kan både tid, pengar och energi sparas in. Inte minst bidrar det till en bättre arbetsmiljö för medarbetare. Det finns utrymme för vidare forskning inom scanners, informationsflöden, automation och miljöpåverkan.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse ideologi har när politiska beslut tas inom sjukvårdspolitiken, om det går att utläsa en ideologisk tanke bakom beslutsfattande inom hälso- och sjukvårdsnämnden i Västernorrlands region. Undersökningen baseras på protokoll från nämnden under perioden januari 2015 – december 2017, under denna period sker en omorganisering inom specialistvården i Västernorrland, där delar av Sollefteå sjukhus avvecklas och det sker en uppstart av länsövergripande verksamheter istället för tre självstyrande sjukhus. Protokollen analyseras med en kvalitativ textanalys som metod, protokollen studeras även utifrån en idealtypsanalys och materialet som används samlades in på Region Västernorrlands hemsida. Resultatet visade att det gick att påvisa att ideologi kan ha en liten betydelse, även om besluten förefaller tas rent strategiskt för att förbättra den ekonomiska situationen inom Västernorrlands specialistvård. De tendenser som ses i resultatet är att den klassiska socialistiska ideologin har en mindre betydelse och att den tredje vägen inom socialismen utmärker sig starkare i protokollen, liberalismens ideologi går att utläsa från vårdalliansens uttalande och röstning i protokollen. Skillnaden ligger snarare i sakfrågan än mellan de olika partiernas ideologier vilket skulle kunna förklaras av att skillnaden mellan vänsterpartierna och högerpartierna har minskat.

<p>The purpose of this study is to examine the influence of leadership on co-workers during a re-organization. Our framing of the problem is based on a book written by Lee G. Bolman and Terrence E. Deal (2007) <em>“Reframing organizations – artistry, choice and leadership” </em>and their four perspectives on leadership. The questions that our study is based on are:</p><ul type="disc"><li>What leadership perspective was characteristic for the chief of staff during the re-organization? </li><li>How did the employees experience the leadership of the chiefs during the re-organization?</li><li>In what way do the chiefs of staff feel that their leadership affected the employees during the re-organization?</li></ul><p> </p><p>To get a deeper understanding in this subject we conducted interviews with the two chiefs of staff and their employees in a small suburb to Stockholm, Sweden. In our background we described the history of the suburb and why this re-organization is taking place. Thereafter we account for research in this area of expertise. In chapter five we account for the four perspectives and organization culture. We analyzed our interviewed material from these four perspectives and organization culture. Thereafter we conducted a conclusion based on the analyzed material. We concluded that both chiefs of staff were influenced by all four perspectives and this influence had different impacts on their employees. One chief were influenced by a Human Resource-perspective and a perspective focusing on structure. The second chief was also influenced by a perspective focusing on structure but also the perspective that focuses on politics.</p>

The purpose of this study is to examine the influence of leadership on co-workers during a re-organization. Our framing of the problem is based on a book written by Lee G. Bolman and Terrence E. Deal (2007) “Reframing organizations – artistry, choice and leadership” and their four perspectives on leadership. The questions that our study is based on are: <ul type="disc">What leadership perspective was characteristic for the chief of staff during the re-organization? How did the employees experience the leadership of the chiefs during the re-organization? In what way do the chiefs of staff feel that their leadership affected the employees during the re-organization?   To get a deeper understanding in this subject we conducted interviews with the two chiefs of staff and their employees in a small suburb to Stockholm, Sweden. In our background we described the history of the suburb and why this re-organization is taking place. Thereafter we account for research in this area of expertise. In chapter five we account for the four perspectives and organization culture. We analyzed our interviewed material from these four perspectives and organization culture. Thereafter we conducted a conclusion based on the analyzed material. We concluded that both chiefs of staff were influenced by all four perspectives and this influence had different impacts on their employees. One chief were influenced by a Human Resource-perspective and a perspective focusing on structure. The second chief was also influenced by a perspective focusing on structure but also the perspective that focuses on politics.

Denna tvärsnittsundersökning riktar sig mot upplevelser och reaktioner från ett medarbetarperspektiv före och efter en organisatorisk förändring. Mot sommaren år 2015 skickades en enkät ut till ca 300 medarbetare vid psykiatriska kliniken Skellefteå och en uppföljning av förändringsprocessen kom ut våren 2017 med syfte att kunna jämföra medarbetarnas upplevelse. Tidigare forskning har visat att alla förändringsprocesser möter någon form av motstånd och förvirring och att det är viktigt med en god kommunikation, öppenhet och tydlighet för ett önskvärt resultat. Psykologiforskaren Claes Janssen har en teorimodell som kallas ”de fyra rummen”, teorin används bland annat vid organisatoriskt förändringsarbete. Många kommuner och stora företag exempelvis IKEA använder sig av ”fyrarummaren” som den även kallas för att kartlägga vilken fas individen eller organisationen befinner sig i under en förändringsprocess. De olika rummen är nöjdhet, censur, förvirring och inspiration vilka har använts bland annat i rapportens resultat och analys. Resultatet visade att majoriteten av medarbetarna vid psykiatriska kliniken Skellefteå upplevde omorganiseringen nödvändig och att utfallet blev bra. Resultatet visade även på skillnader i olika reaktioner till förändringsprocessen, att kliniken bemött ett visst motstånd från medarbetare och att det varit skillnader i upplevelser och reaktioner beroende på den anställdes ålder.