<p><strong>Examensarbetets titel:</strong> Balanserat styrkort i Folktandvården Västmanland – En studie utifrån tre aktörers upplevelser.</p><p> </p><p><strong>Seminariedatum:</strong> 16 januari 2009.</p><p> </p><p><strong>Ämne/Kurs:</strong> Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng.</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Martin Karlsson och Rikard Magnusson</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Ulla Pettersson</p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> Balanserat styrkort, Folktandvården Västmanland, sjukvårdsorganisation.</p><p> </p><p><strong>Problemdiskussion: </strong>Det balanserade styrkortet är ursprungligen inte utvecklat för offentliga organisationer. Folktandvården Västmanland är en offentlig organisation. Dock har Folktandvården Västmanland valt att införa balanserat styrkort som styrverktyg.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet är att få förståelse för hur de tre aktörerna inom Folktandvården Västmanland upplever det balanserade styrkortet med avseende till utformning och perspektiv. Dessutom studeras hur aktörerna upplever verksamheten efter införandet av det balanserade styrkortet.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Empiri samlades in dels via semistrukturerade intervjuer, dels via litteratur- och artikelsökning. En kvalitativ metod användes.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Teoretiska perspektiv: </strong>Studien tar upp relevant teori inom områdena kring det balanserade styrkortet, den professionella organisationen samt de tre aktörerna.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Empiri: </strong>Empirin grundar sig på intervjuer med Pernilla Andersson och Helena Tengbert, ekonomer i Folktandvården Västmanland, Ingvar Nordén, landstingsfullmäktige i Landstinget Västmanland och Bo Stigberger, klinikchef på Folktandvården Herrgärdet. Övrigt material kommer från interna dokument från Folktandvården Västmanland.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Folktandvården Västmanlands balanserade styrkortet skiljer sig på många sätt ifrån grundmodellen.<strong> </strong>Det balanserade styrkortet upplevs olika beroende på vilken aktör som tillfrågas. Det balanserade styrkortet används mer som ett uppföljningssystem än som ett styrverktyg. Nyckeltalen utformades av klinikcheferna. Kommunikationen och beslutsunderlaget upplevs ha förbättrats.</p>

Examensarbetets titel: Balanserat styrkort i Folktandvården Västmanland – En studie utifrån tre aktörers upplevelser.   Seminariedatum: 16 januari 2009.   Ämne/Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng.   Författare: Martin Karlsson och Rikard Magnusson   Handledare: Ulla Pettersson   Nyckelord: Balanserat styrkort, Folktandvården Västmanland, sjukvårdsorganisation.   Problemdiskussion: Det balanserade styrkortet är ursprungligen inte utvecklat för offentliga organisationer. Folktandvården Västmanland är en offentlig organisation. Dock har Folktandvården Västmanland valt att införa balanserat styrkort som styrverktyg.   Syfte: Syftet är att få förståelse för hur de tre aktörerna inom Folktandvården Västmanland upplever det balanserade styrkortet med avseende till utformning och perspektiv. Dessutom studeras hur aktörerna upplever verksamheten efter införandet av det balanserade styrkortet.   Metod: Empiri samlades in dels via semistrukturerade intervjuer, dels via litteratur- och artikelsökning. En kvalitativ metod användes.   Teoretiska perspektiv: Studien tar upp relevant teori inom områdena kring det balanserade styrkortet, den professionella organisationen samt de tre aktörerna.   Empiri: Empirin grundar sig på intervjuer med Pernilla Andersson och Helena Tengbert, ekonomer i Folktandvården Västmanland, Ingvar Nordén, landstingsfullmäktige i Landstinget Västmanland och Bo Stigberger, klinikchef på Folktandvården Herrgärdet. Övrigt material kommer från interna dokument från Folktandvården Västmanland.   Slutsats: Folktandvården Västmanlands balanserade styrkortet skiljer sig på många sätt ifrån grundmodellen. Det balanserade styrkortet upplevs olika beroende på vilken aktör som tillfrågas. Det balanserade styrkortet används mer som ett uppföljningssystem än som ett styrverktyg. Nyckeltalen utformades av klinikcheferna. Kommunikationen och beslutsunderlaget upplevs ha förbättrats.