The health care organisation is built upon a hierarchical and gender segregated structure. The purpose of this study is to investigate and describe interprofessional relations between nurses and doctors within this context and to examine which factors may affect this relationship. The theoretical framework for the study is Yvonne Hirdman's feminist discussion on gender issues. The method consists of a literature review and includes eight scientific articles and one PhD thesis. The results show that the relationship between nurses and doctors is affected by several factors, among them power, gender and communication. Changes have occurred in interprofessional relations as a result of structural changes in society. Another reason is that the nursing programme nowadays is academic. Traditional patterns of interaction are difficult to change however, and they still play a notable role in the relationship between nurses and doctors. / Sjukvårdsorganisationen är uppbyggd enligt en hierarkisk och könssegregerad struktur. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva interprofessionella relationer mellan sjuksköterska och läkare i denna kontext och ta reda på vilka faktorer som kan påverka relationen. Teoretisk ram för arbetet är Yvonne Hirdmans feministiska resonemang kring genusfrågor. Metoden är en litteraturstudie och bygger på åtta vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Resultaten visar att relationen mellan sjuksköterska och läkare påverkas av flera faktorer, bl a makt, genus och kommunikation. Förändringar har skett i den interprofessionella relationen till följd av strukturella förändringar i samhället och sjuksköterskeutbildningens akademisering. Traditionella interaktionsmönster är dock svåra att förändra och utspelas fortfarande i hög grad.

Bakgrund: Palliativ vård fokuserar på att främja livskvalitet och lindra lidande för patient och anhörig i samband med livets slut. Patientens lidande kan lindras genom att smärtan minskar. Smärta är ett vanligt symtom i livets slut, och kan lindras både farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Sjuksköterskan ansvarar för att lindra smärta. Om sjuksköterskans kunskap brister, brister sjuksköterskan i sitt professionella ansvar och patienten utsätts för onödig smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att lindra smärta vid palliativ vård i livets slut. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på 12 artiklar som analyserats med Fribergs kvalitativa analysmetod. Två teman och sex subteman skapades. Resultat:  Resultatet utgörs av två teman: Erfarenheter av olika smärtlindringsmetoder och Samarbetets betydelse för smärtlindringen, med tillhörande subteman. Slutsats: Huvudfynden som framkom var Erfarenheter av att bedöma smärta objektivt och subjektivt, Att våga möta och lindra existentiell smärta och Vikten av samarbete mellan sjuksköterska, läkare och andra professioner. Sjuksköterskan beskrevs som en viktig person för att identifiera patientens smärtlindringsbehov och för att smärtskatta patienten. Sjuksköterskan var länken i teamet runt patienten, men det framkom flera hinder som försvårade detta arbete. Dessa hinder kunde vara bristande kommunikationen i teamet eller att läkaren inte litade på deras bedömning. / Background: Palliative care aims to promote quality of life and ease suffering for patients and relatives in care at the end of life. The patient’s suffering can be relieved through pain relief. Pain is a common symptom in palliative care and can be eased with both pharmacological and non-pharmacological interventions. The nurse is responsible for relieving the pain. If the nurse lacks knowledge, the nurse might fail in their professional responsibility and the patient might endure unnecessary pain. Aim: Was to describe nurses’ experiences of pain relief in palliative care at the end of life. Method: Qualitative review article, based on 12 articles analysed with Friberg’s qualitative analysis method. Two themes and six subthemes were identified. Results: The result was presented in two themes: Experiences of different methods for pain relief, and The Meaning of collaboration in pain relief, with associated subthemes. Conclusion: The main findings were: Experiences of assessing pain objectively and subjectively, Dare to meet and relief existential pain and The meaning of collaboration between the nurse and physician. The nurse is important when identifying the patient’s need of pain relief, and to assess the pain. The nurse is the link in the interprofessional team surrounding the patient, but several hindering factors were identified. These factors could be lack of communicaton within the team, or when the physician did not listen to the nurse’s assessment.