Denna undersöknings främsta teoretiska utgångspunkt är att medier på ett eller annat sätt påverkar människors uppfattning av verkligheten. Medierna kan visa oss de dimensioner av verkligheten vi inte själva har möjligheten att uppleva och blir då ofta vår enda källa till information. Därför finns ett intresse att undersöka hur medier framställer sådana situationer och händelser. Undersökningen har begränsats till hur två av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, i sina reportage, framställt den ebolasituation som pågått i Västafrika under det senaste året. Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativ analys av innehållet, där fokus lagts på att urskilja generella mönster och drag som karaktäriserar framställningen. Under den valda sökperioden har endast åtta reportage publicerats och samtliga av dem inom en tvåmånadersperiod. Värt att notera är det faktum att ebolasituationen enbart framställts utifrån ett av de drabbade länderna i Västafrika, Liberia. Analysen av materialet har påvisat flertalet relevanta mönster, bland annat att situationen framställts gå från allvarlig till kontrollerad trots att ebolaepidemin varit fortsatt pågående månader efter att det sista reportaget publicerats. Det har även konstaterats att majoriteten av personerna i reportagen har kopplingar till Läkare utan gränser, vilket dessutom är den organisation som spelar överlägset störst roll i den sammantagna bild som framställts i reportagen. Med hänsyn till undersökningens resultat har det sedan avslutningsvis getts förslag på eventuell fortsatt forskning, däribland att det skulle kunna vara av intresse att vidare studera hur ebolasituationen framställts i medieinnehåll som inte producerats inom samma kulturella ramar. Detta skulle kunna ge en bredare bild och öppna upp för kulturella jämförelser i framställningen av ebolasituationen.

Bakgrund: Genom läkemedelsreformen överfördes kostnadsansvaret för läkemedel från staten till landstingen med syfte att dämpa de skenande läkemedelskostnaderna. I dagsläget är det patientavgifterna och förskrivningen av läkemedel som landstingen kan påverka. Om förskrivningen ska ändras för att minska kostnaderna är det läkarna som måste påverkas till att ändra sitt förskrivningsmönster. I studier av hur läkare möter krav på ekonomistyrning har tre starka institutioner – etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper – identifierats. Om nämnda institutioner är starka inom läkarkåren, kan det vara svårt att styra läkarna mot mål som inte överensstämmer med institutionerna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse för ekonomistyrning riktad mot läkare som profession. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där Landstinget i Östergötlands ekonomistyrning av läkemedelsförmånen studeras ur ett ledningsperspektiv. Uppsatsens empiriska material har samlats in genom intervjuer samt studier av dokument i form av utredningar, rapporter och statistik. Resultat: Direktstyrning i svag form, det vill säga hur professionen bör istället för ska agera, kan tillåtas av professionen om den utformas i samförstånd med densamma. Social styrning, som innebär att de anställda ska påverka varandra, leder till att autonomin inom professionen upprätthålls i förhållande till den administrativa ledningen. Målstyrning samt en långtgående decentralisering medför att de professionella har handlingsutrymme och därmed en stor autonomi. Genom ett stort handlingsutrymme tillåts professionen även att följa sina etiska regler. Professionens kunskapsövertag gentemot den administrativa ledningen innebär att det är svårt att styra en profession med byråkratisk auktoritet, eftersom kunskapsauktoriteten har större inflytande över läkarna som profession. För att kunna styra med kunskapsauktoritet måste professionen styras med social styrning det vill säga genom att påverka varandra. Ekonomistyrning som syftar till att åstadkomma ekonomialisering, det vill säga institutionaliserad ekonomisk medvetenhet, måste verka i samspel med de tre institutionerna – etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper. / Background: With the Pharmaceutical reform cost responsibility for pharmaceuticals was transferred from the state to the county councils with the purpose of reduce the runaway costs for pharmaceuticals. Today it is the patient fees and prescriptions of pharmaceuticals that the county councils can affect. If prescriptions are to be changed to reduce costs it is the doctors that have to be influenced to change their prescription patterns. Studies of how doctors meet demands of management control have three strong institutions – ethical rules, a high degree of autonomy and superior knowledge towards other groups – been identified. If these institutions are strong within the medical faculty, it can be difficult to control the doctors towards goals that are not in compliance with the institutions. Purpose: The purpose with this thesis is to contribute to a greater understanding of management control aimed at doctors as a profession. Method: The thesis is a qualitative case study where the County Council of Östergötland management control of the pharmaceutical reform is studied from a top-down perspective. The empirical material has been gathered through interviews and studies of documents in the form of inquiries, reports and statistics. Results: Direct control in a weak form – that is how the profession should react instead of how it will react – can be accepted by the profession if it is formed in consensus with the same. Social control – that involves employees to influence each other – leads to that the autonomy within the profession is maintained in relation to the administrative management. Result control and a far-reaching decentralization gives the professionals freedom of action and with that, greater autonomy. With greater freedom of action the profession is also able to follow its ethical rules. The professions superior knowledge compared to the administrative management means that it is difficult to control a profession with bureaucratic authority due to the fact that the knowledge authority has a greater influence over the doctors as profession. To be able to control with knowledge authority the profession has to be controlled socially, that is by influencing each other. Management control aiming to achieve “financial normalization”, that is institutionalised financial consciousness, has to act in cohesion with the three institutions – ethical rules, a high degree of autonomy and knowledge superiority towards other groups.

Sjuksköterskeyrket är det äldsta traditionellt, professionella kvinnliga yrket inom vården. Sjuksköterskan kan bidra till en bra samverkan genom sin omvårdnadskunskap och yrkeskompetens. Syftet med studien var att belysa faktorer av betydelse för samarbetet mellan sjuksköterska och läkare som kan inverka på en välfungerande samverkan mellan de båda professionerna. Metoden är utförd som en litteraturstudie där sammanställning av forskning inom aktuellt område har genomförts genom systematiska sökningar i olika databaser. I resultatet framkom fem kategorier av viktiga faktorer för samverkan mellan läkare och sjuksköterskor, dessa var traditionella hierarkiska strukturer, respekt och jämställdhet, kunskap, kommunikation, samt strategier för förbättrad samverkan. Sjuksköterskor upplevde sig underordnade under läkare beroende på ojämlikheter som uppstår genom bristande respekt och dåliga kunskaper om andra professioners ansvarsområden. Kommunikation framhölls som en avgörande faktor för en positiv samverkan mellan sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskans kunskaper i att informera, planera, organisera och kommunicera verbalt och skriftligt visade sig ha stor betydelse för hur relationen utvecklade sig mellan olika professioner. Grunden för en bra relation mellan sjuksköterska och läkare är att kunna kommunicera och använda sig av olika strategier för att främja samverkan positivt. Sjuksköterskan kan bidra till att förbättra olika faktorer i samverkan professionerna. / Nursing profession is the oldest traditional female occupation in medical care. The nurse can contribute to a good collaboration by her nursing knowledge and professional competence. The aim of this study was to illuminate factors of meaning between nurse and physician that has impact on collaboration between those professions. The method was a literature study where research was compiled within the topical area and conducted by systematical searches in different databases. The result shows different categories that appeared to be important factors for collaboration between nurses and physicians. Categories shown were traditional hierarchical structures, respect and equality, knowledge, communication and different strategies for improved collaboration. Several nurses experienced that subordination of nurses depended on inequalities that comes from lack of respect and bad knowledge about each others professional occupations. Communication was pointed out as a conclusive factor that contributed to a positive collaboration between the nurse and the physician. Nurses knowledge about informing, planning, organizing, and communicating both in oral and in writing was of importance for developing collaboration between different professions. The foundation for a good relationship between nurse and physician is to be able to communicate and to use different strategies in order to promote collaboration in a positive manner. Nurses have the ability to improve different factors of collaboration between the professions.

Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och läkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen påverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna påverkar arbetet och dess resultat. Metod: Kvantitativ studie med deskriptiv statistik. Enkäter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 läkare. Resultat: Läkare tenderar i högre grad än sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. Båda yrkesgrupperna ansåg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, är att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvården som påverkades mest av ett gott samarbete, medan läkarna ansåg trivseln i arbetsgruppen påverkades mest. Slutsats: Fler läkare än sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar väl. Kunskap inom sin specialitet är den viktigaste faktorn för ett fungerande samarbete. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterskor och läkare har stor betydelse för trivseln i arbetsgruppen, för den egna arbetsinsatsen och för resultatet av vården för patienten. / Objective: Explore nurses and physicians experience about how collaboration between them works, how nurses and physicians consider various factors among the opposite professional group affect collaboration between them and how the factors can affect their work and its outcome. Method: Quantitative study with descriptive statistics. Questionnaires with close-ended questions. Respondents consisted of 24 nurses and 17 physicians. Results: Physicians are more likely than nurses to consider collaboration between them works well. Both professional groups considered the most important characteristic in the opposite profession for a well-functioning collaboration, is to have knowledge in the current specialty. Among the nurses one’s own work effort and the outcome of the patient care were the factors that got most affected by a good collaboration, while the physicians rated well-being in the working group highest. Conclusion: Physicians are more likely than nurses to consider collaboration between them works well. To have knowledge in one’s own specialty is the most important factor for a well-functioning collaboration. A well-functioning collaboration between nurses and physicians are of great importance for well-being in the working group, for one´s own work effort and for the outcome of the patient care.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva metoder som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare för en säkrare vård. Syftet var även att beskriva kvalitén på de granskade artiklarna utifrån metodologiska aspekter gällande undersökningsgrupp och datainsamlingsmetod. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Data samlades in ifrån databaserna PubMed och Cinahl samt via manuell sökning. Artiklarna granskades samt analyserades och resultatet presenterades utifrån tre teman. Resultat: Olika metoder förbättrade kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare. Förbättrad kommunikation och förbättrade attityder till samarbete har visats efter att professionerna fått utbildning inom området kommunikation. Utbildning i kommunikation och kommunikationsverktyg gav struktur i kommunikationen och sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen med läkarna förbättrades med en känsla av trygghet och mindre stress. Omstrukturering i arbetet och personalgruppen resulterade i ett starkare vårdteam med minskad hierarki och en förbättrad kommunikation. Flera metoder upplevdes av sjuksköterskorna ge en förbättrad vård för patienterna. Slutsats: Utbildning i kommunikation och kommunikationsverktyg samt omstrukturering i arbetet förbättrar kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare. Metoderna förbättrar samarbetet, tonar ned hierarkin och bidrar till en säkrare vård. / Aim: The aim of the literature study was to describe methods that can improve the communication between nurses and physicians for a safer care. The aim was also to describe the quality of the reviewed articles based on methodological aspects concerning the study group and the data collection method. Method: A descriptive literature study, based on 15 scientific articles. The data was collected from the databases PubMed and Cinahl and through manual search. The articles was reviewed and analyzed and the results were presented in three themes.Results: Different methods improved the communication between nurses and physicians. After studying communication and collaboration they´ve seen improved communication and attitudes towards communication. Education in communication and communication tools provided the structure of the communication and the nurses felt that communication with physicians improved with a sense of security and less stress. Restructuring of work assignments and the staff resulted in a stronger health care team with less hierarchy and improved communication. Several methods were experienced by the nurses to improved care for the patients. Conclusion: Education in communication, communications tools and reconstruction of job assignments improved communication between nurses and physicians. The methods improve the collaboration, it became less hierarchy and contribute to a safer care.

Denna uppsats är en studie av Svenska Dagbladets agenda och Läkare Utan Gränsers och Röda Korsets informationsflöde med fokus på humanitära kriser. Syftet för vår studie är att ta reda på i vilken utsträckning hjälporganisationernas informationsflöde överensstämmer med Svenska Dagbladets agenda. För att få en heltäckande studie vill vi även ta reda på hur hjälporganisationerna gör för att försöka styra mediernas agenda. Idén till denna studie utvecklades efter att Läkare Utan Gränser presenterade rapporten Kriserna svenskar glömt som visar att flera humanitära kriser som drabbat miljontals människor gått svenskarna förbi. I rapporten diskuterar hjälporganisationen om journalistiken kan vara en anledning till att svenskar inte blir tillräckligt informerade om pågående humanitära kriser. Vår undersökning har utgått från teorin om agenda-setting och utifrån den har studiens frågeställningar utvecklats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi studerat vilka länder som uppmärksammats av hjälporganisationerna under första halvåret 2012 och jämfört detta med hur stort utrymme respektive land fick i Svenska Dagbladet samma period. Totalt har 1185 texter analyserats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvantitativ innehållsanalys. Därefter har en frågeundersökning genomförts gällande hjälporganisationernas mediestrategier. Resultatet av vår studie visar att fördelningen av utrymme är mycket ojämn mellan de länder som ingår i studien, vissa länder förekommer med mycket låg frekvens och andra med mycket hög. Studien visar även att det finns ett samband mellan HDI, Human Development Index, och frekvens i tidningen samt att hjälporganisationerna satsar mer och mer på sociala medier.

En stor del av Sveriges befolkning över 65 år får sina läkemedel expedierade via Apotekets dosdispenserade läkemedel, ApoDos. E-dos är ett förskrivarverktyg som nu används vid förskrivning till dessa patienter. Införandet av e-dos är tänkt att förenkla hanteringen av ordinationer, att öka graden av automatisering av produktion av doser och att öka säkerheten i processerna. Trots detta så kommer en stor del av ordinationerna fortfarande till DosApoteken via fax. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den underliggande problematik som ligger till grund för att e-dos inte används i större utsträckning än cirka 50-60 % vid ordination av läkemedel till ApoDos-patienter. Studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt där intervjuer med läkare från Kalmar kommun har genomförts. Data samlades in från så väl öppen- som slutenvårdsläkare under ett par veckor i april 2010. Resultaten visar att läkarna tycker att e-dos är ett bra system, som ger en god helhetsbild över patientens samtliga läkemedel. Men på grund av att journalsystemet Cosmic och e-dos inte automatiskt delar information mellan sig så gör det att läkarna utsätts för ett tidskrävande dubbelarbete. En integrering av dessa system skulle med största sannolikhet minska läkarnas arbetsbörda och därmed leda till en ökad användning av e-dos. E-dos grafiska utformning upplevdes som komplicerad och svåröverskådlig. För att genomföra ändringar i patientens läkemedelsbehandling så krävs en stor mängd bakgrundsinformation och att läkaren genomför många moment innan en ordinationsförändring godkänns. Ledtiden och låsningen av e-dos är en orsak till att även vana e-dosanvändare väljer att gå utanför systemet, framförallt vid akuta och tillfälliga ordinationer.   Majoriteten av läkarna ansåg att användandet av e-dos är en säkerhet för patienten men under intervjuerna så framkom det att behovet av en integrering mellan journalsystemet och e-dos är stort. Läkarna upplevde att avsaknaden av en integrering var en riskfaktor för patienten och att det ökade på läkarnas arbetsbörda. En enklare utformning av e-dos önskades också, då ett stort antal läkare upplevde systemet som svåranvänt. / Objective. The aim of this study is to increase the understanding of why physicians don’t use e-dos (a computerized prescription system) to a greater extent than about 50-60 % when prescribing medicine to patients within the specific medication dispensing system (ApoDos). Methods. This study has a qualitative approach. Data was collected via interviews with general practitioners and physicians from a hospital in the municipality of Kalmar during a couple of weeks in April 2010. Results. The physicians feel that e-dos is a good system, that provides a complete picture of the patient’s prescriptions. But because the electronic medical record systems “Cosmic” and e-dos aren’t able to share the same information in between them, this leads to an extra workload for the physicians. An integration of these two systems would decrease the workload and maybe also increase the use of e-dos. The graphic design is experienced as complicated and difficult to grasp. To make a change in a patient’s medication within e-dos requires a great quantity of information. Physicians are required to carry out a number of steps before a change is completed. Even experienced users choose not to use e-dos in some circumstances, i.e. then the prescription is urgent or temporary, and they use ordinary prescriptions instead.  After a change in a patient’s medication is prescribed, the system is locked until the change is approved by a pharmacist. This is a course of irritation among the physicians.    Conclusion. The majority of physicians considered the use of e-dos as safe for the patient.  They also pointed on the need of integration between the electronic medical record system, “Cosmic” and e-dos. Physicians expressed that the lack of integration was a risk factor for medical errors and that it increased the physicians’ workload. Several physicians also described the system as difficult to handle and wished a simpler design.

I den här uppsatsen analyserar jag tilltal och artighetsstrategier i tolv läkare-patientsamtal från Sverige och Svenskfinland. Jag utgår från Brown & Levinsons politeness theory och gör en empirisk prövning av materialet utifrån begreppen solidaritets- och respektstrategier, direkt och indirekt stil. Syftet är att se vilket samband som finns mellan artighetsstrategier och tilltal, och om dessa skiljer sig mellan de olika språkvarieteterna. Det finns också en institutionell aspekt av mitt material som skiljer den från tidigare jämförande studier mellan sverigesvenska och finlandssvenska tilltal och artighetsstrategier. Materialet visar att varieteterna har en jämn fördelning av samtal som är huvudsakligen direkta eller huvudsakligen indirekta, men däremot att de finlandssvenska samtalen präglas av en högre grad av indirekthet än vad de sverigesvenska gör. Det bekräftar också ett samband mellan ni-tilltal och indirekt samtalsstil, om än inte ett lika tydligt mellan du-tilltal och direkt samtalsstil. Slutligen visar uppsatsen att den institutionella kontexten är relevant för att förstå valet av artighetsstrategier och hur dessa hänger ihop med tilltal, både för att den styr vilka möjliga språkhandlingar som finns för samtalsdeltagarna, och för att den skapar roller de måste förhålla sig till i sin interaktion med varandra.

Bakgrund: Yrkesrelationen mellan sjuksköterskan och läkaren har funnits sedan en lång tid tillbaka. Trots det nära samarbetet, präglas det av gamla normer och strukturer som försvårar relationen. Sjuksköterskan har fått en mer tydlig roll inom vården i och med att sjuksköterskeutbildningen har utvecklats och numera leder till en examen inom omvårdnad. Makten som förr har tillhört läkaren faller nu mellan två expertisområden, omvårdnad och medicin. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskor och läkares uppfattning av deras samarbete på sjukhus och vårdboende i Skandinavien. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar från Skandinavien. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fem kategorier: yrkesrelation, omsättning av personal, gemensamt mål, rond och informationsutbyte samt teamwork. Resultatet visade att professionernas skillnader ledde till svårigheter i kommunikationen. Den rådande hierarki inom vården försvårade enligt såväl läkare som sjuksköterskor kommunikationen ytterligare. Trots att sjuksköterskor uppfattade kommunikationen som otillräcklig, ansåg läkare att den var tillräcklig. I flera studier belystes bristande samarbete vara relaterat till omsättning av läkare. Samarbetet och kommunikationen uppskattades i större utsträckning av sjuksköterskor då läkare hade fast placering på avdelningen. Ronden lyftes fram som en viktig del för samarbetet där bland annat viktig information om patienter kunde utbytas. Konklusion: Det finns en viss diskrepans mellan sjuksköterskors och läkares uppfattning av samarbete. Resultatet visar på uppfattningar som är positiva och negativa. Slutsatser utifrån resultatet är att det behövs utbildning i interprofessionellt samarbete för att förbättra professionernas kommunikation. För att möjliggöra detta behövs även ett professionellt förhållningssätt och ett samarbete där gemensamma mål utformas. / Background: The professional relationship between nurses and physicians has existed for a long time. Despite their close interprofessional relation, it is characterized by old norms and structures that complicates the relationship. The nurse has been given a clearer role in health care since the developing of the education which has led to a degree in nursing. The power that previously belonged to the physician now falls between two areas of expertise, nursing and medicine. Aim: The purpose of this study was to describe nurses and physicians’ perception of their interprofessional relationship at hospitals and nursing homes in Scandinavia. Method: A literature review based on ten scientific articles from Scandinavia. Result: The result is presented in five categories: the professional relationship, staff turnover, common goal, round and exchange of information and teamwork. The result showed that differences in the professions led to difficulties in communication. The existing hierarchy in healthcare made the communication more difficult, according to both physicians and nurses. Although nurses perceived the communication as inadequate, physicians perceived as adequate. In several studies, lack of co-operation was highlighted in relation to the turnover of physicians. The co-operation and communication were appreciated by nurses when physicians had a permanent position at the ward. The round was highlighted as an important part of the co-operation, where important information about patients could be exchanged. Conclusion: There was a certain discrepancy between nurses and physicians' perception of cooperation. The result shows there are both positive and negative perceptions. Conclusions made from the result show that education in interprofessional co-operation is needed to improve their communication. To make this possible, a professional approach and cooperation are also needed where common goals are established.

Många misstag i vården har sin grund i bristande samverkan mellan sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskor har ett holistiskt synsätt med fokus på omvårdnad, medan läkare har ett biomedicinskt synsätt med fokus på att bota sjukdom. Trots detta förväntas de båda professionerna kunna samverka. Studiens syfte var att belysa faktorer som sjuksköterskor upplever påverkar samverkan med läkare. Studien utfördes i form av en litteraturstudie. Tolv resultatartiklar bearbetades genom en innehållsanalys, vilket resulterade i fyra övergripande teman: Förhållningssätt som handlade om attityder och en förståelse för den andres profession. Involvering berörde delaktighet och ett delat beslutsfattande. Interaktion handlade om kommunikation och relationsskapande. Slutligen lyftes Organisationens struktur som en påverkande faktor genom skilda arbetssätt och hierarkiska strukturer. Sjuksköterskor och läkare är de två viktigaste professionerna inom klinisk sjukvård och de förväntas samverka i team. Ändå implementeras ingen form av utbildning eller information om vad den andres profession innebär med ansvar, utveckling och kunskapsnivå. Samverkan mellan sjuksköterskor och läkare innefattar många olika faktorer som korrelerar, vilket gör samverkan till en komplex process som kräver kunskap, engagemang och handlingskraft. / Many mistakes in healthcare are due to a lack of cooperation between nurses and physicians. Nurses have a holistic approach with a focus on nursing, while doctors have a biomedical approach with a focus on curing disease. Despite this, the two professions are expected to cooperate. The aim of the study was to shed light on factors which nurses experiencing affects cooperation with physicians. The study was conducted in the form of a literature study. Twelve result articles were processed through a content analysis, which resulted in four overarching themes: Approach that contained attitudes and an understanding of the other’s profession. Involvement included participation and shared decision making. Interaction emphasized communication and relationships. Finally, Structure of the organisation was expressed as an influencing factor by differing work procedures and hierarchical structures. Nurses and physicians are the two most important professions in clinical health care system, and they are expected to cooperate in teams. Nevertheless, no form of education or information is implemented about what the other’s profession entails with responsibility, development, and level of knowledge. Cooperation between nurses and physicians includes many different factors that correlate, which makes cooperation a complex process that requires knowledge, commitment, and drive.