In this essay I have studied Aftonbladets portrayal of the Swedish businessman Jan Stenbeck and if the reporting changes before and after his death, and if so, in which ways. With help from a qualitative syntax analysis and a content analysis I studied my material about Stenbeck during the time period 2000-09-19 to 2004-09-19. In my quantitative analysis I studied 140 articles and in my syntax analysis I studied ten articles, five before and five after Stenbecks death. The theoretical perspectives that I applied in my study is Sigurd Allerns theory about tabloid papers novelty criteria and Adam Shehatas theory about Framing. Allerns theory describes what criteria the tabloid papers have on news and Shehatas theory about framing describes the political forces behind the news who wants to set their own agenda. The results from my quantitative study show that there is more sensational news about Stenbeck after his death rather than before. The news before his death was mostly about Stenbecks work. In the results from my qualitative analysis I found that the content among the articles after Stenbecks death were more negative than the ones before he’s death. This is partly due to the ideological standpoints that the authors of the articles take. In the end discussion I interpret the results from my analysis, by example how Aftonbladets yellow journalism affect their portrayal of Stenbeck in my opinion.

Denna undersöknings främsta teoretiska utgångspunkt är att medier på ett eller annat sätt påverkar människors uppfattning av verkligheten. Medierna kan visa oss de dimensioner av verkligheten vi inte själva har möjligheten att uppleva och blir då ofta vår enda källa till information. Därför finns ett intresse att undersöka hur medier framställer sådana situationer och händelser. Undersökningen har begränsats till hur två av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, i sina reportage, framställt den ebolasituation som pågått i Västafrika under det senaste året. Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativ analys av innehållet, där fokus lagts på att urskilja generella mönster och drag som karaktäriserar framställningen. Under den valda sökperioden har endast åtta reportage publicerats och samtliga av dem inom en tvåmånadersperiod. Värt att notera är det faktum att ebolasituationen enbart framställts utifrån ett av de drabbade länderna i Västafrika, Liberia. Analysen av materialet har påvisat flertalet relevanta mönster, bland annat att situationen framställts gå från allvarlig till kontrollerad trots att ebolaepidemin varit fortsatt pågående månader efter att det sista reportaget publicerats. Det har även konstaterats att majoriteten av personerna i reportagen har kopplingar till Läkare utan gränser, vilket dessutom är den organisation som spelar överlägset störst roll i den sammantagna bild som framställts i reportagen. Med hänsyn till undersökningens resultat har det sedan avslutningsvis getts förslag på eventuell fortsatt forskning, däribland att det skulle kunna vara av intresse att vidare studera hur ebolasituationen framställts i medieinnehåll som inte producerats inom samma kulturella ramar. Detta skulle kunna ge en bredare bild och öppna upp för kulturella jämförelser i framställningen av ebolasituationen.

Denna studie undersöker hur cyberrisker skildras i svenska nyhetsmedier mellan 2017-2023 samt huruvida medieframställningen av cyberriskerna förstärks eller tonas ned. Syftet är att ge nya insikter kring hur cyberrisker uppmärksammas i samhället med tanke på aktuella rapporter om bristande cybersäkerhetsarbete i Sverige gentemot de betydande cyberrisker som existerar. Studiet av medieframställningen av cyberrisker ämnar därigenom ge större förståelse för cyberriskperceptioner i Sverige. Innehållsanalysen studerar medieframställningen av cyberriskerna samt förstärkning respektive nedtoning av detsamma utifrån fyra koder baserade på ”The Social Amplification of Risk Framework”. Resultaten visar att cyberattacker förstärks i stor utsträckning gällande mängden nyhetsartiklar på området och cyberhotet mot Sverige likaså. Få nyhetsartiklar behandlar dock hur cyberhot påverkar individen vilket nedtonar denna medieframställning. Det ämne som förstärks mest utifrån antalet uppfyllda koder är påverkansoperationer mot riksdagsval i Sverige. Samtidigt nedtonas åtgärder för att minska cyberhotet mot Sverige mest. Utöver detta synliggör resultaten att cyberrisker tenderar att tonas ned på grund av avsaknad av omtvistade inslag då cyberriskerna ofta präglas av en enad nyhetsrapportering.