I takt med den ökade digitaliseringen har nya aktörer och risker vuxit fram inom den finansiella sektorn. Trots det faktum att riskspektrat har ökat, visar tidigare studier på att det saknas tillräcklig kunskap i vissa organisationers riskhantering. Den här studien syftar därför att undersöka och redogöra för hur fintech-bolag hanterar cyberrisker där två stycken fintech-bolag med verksamhet på e-betalning har observerats. Därutöver har även en intervju med Finansinspektionen genomförts i syfte att undersöka vilka regulatoriska krav som ställs på fintech-bolag gällande hantering av cyberrisker. Den empiriska datan visar att fintech-bolagens hantering av cyberrisker är tämligen subjektiv och kvalitativ och att det inte finns några regulatoriska krav på hur de ska arbeta, utan snarare rekommendationer. Även om det inte finns några exakta krav på fintech-bolag visar studien på att fintech-bolag följer Finansinspektionens rekommendationer avseende hantering av cyberrisker och att de följer de regelverk som kan härledas från GDPR, PSD2 och betaltjänstlagen. Företagen arbetar också med förebyggande åtgärder, såsom tester och träning.

Denna studie undersöker hur cyberrisker skildras i svenska nyhetsmedier mellan 2017-2023 samt huruvida medieframställningen av cyberriskerna förstärks eller tonas ned. Syftet är att ge nya insikter kring hur cyberrisker uppmärksammas i samhället med tanke på aktuella rapporter om bristande cybersäkerhetsarbete i Sverige gentemot de betydande cyberrisker som existerar. Studiet av medieframställningen av cyberrisker ämnar därigenom ge större förståelse för cyberriskperceptioner i Sverige. Innehållsanalysen studerar medieframställningen av cyberriskerna samt förstärkning respektive nedtoning av detsamma utifrån fyra koder baserade på ”The Social Amplification of Risk Framework”. Resultaten visar att cyberattacker förstärks i stor utsträckning gällande mängden nyhetsartiklar på området och cyberhotet mot Sverige likaså. Få nyhetsartiklar behandlar dock hur cyberhot påverkar individen vilket nedtonar denna medieframställning. Det ämne som förstärks mest utifrån antalet uppfyllda koder är påverkansoperationer mot riksdagsval i Sverige. Samtidigt nedtonas åtgärder för att minska cyberhotet mot Sverige mest. Utöver detta synliggör resultaten att cyberrisker tenderar att tonas ned på grund av avsaknad av omtvistade inslag då cyberriskerna ofta präglas av en enad nyhetsrapportering.