Det finns ett stort och konstant behov av sjuksköterskor inom internationellt biståndsarbete. Vad en sjuksköterska gör vid uppdrag skiljer sig från det svenska omvårdnadsarbetet. Arbetet innebär mycket glädje av att göra gott men samtidigt många tragiska upplevelser. Den här studien var empiriskt förankrad med syfte att beskriva sjuksköterskors emotionella upplevelser vid internationellt biståndsarbete för Läkare Utan Gränser. Det empiriska materialet bestod av bloggar, reseberättelser och intervjuer som analyserades och presenterades under kategorierna före, under och efter uppdrag. Under den första kategorin visade det sig att sjuksköterskorna förberedde sig på ett hårt och krävande uppdrag, samtidigt var det svårt att föreställa sig vad som skulle mötas. Under uppdraget upplevdes positiva och negativa känslor relaterade till yrkesrollen. Arbetet var en utmaning och gav en härlig känsla att vara med och påverka. Sjuksköterskorna uttryckte efter uppdraget att det inte gick att förbereda sig på vilka känslor som skulle upplevas. Uppdragen gav energi och känslan av att ha vuxit som människa. Det framkom i studien att det var svårt att vara förberedd inför ett uppdrag, det uttrycktes frustration men ingen stress vilket andra studier visade. Sjuksköterskorna fick lära sig se med nya ögon och interaktionen med patienterna påverkades. / There is a great and constant need for nurses in international aid work. What a nurse does as an aid worker is different compared to the ordinary Swedish nurse. The work involves a lot of pleasure from doing good, but also many tragic experiences. This study is empirically based with a view to highlight nurses emotional perceptions in international aid work for MSF. The empirical data consisted of blogs, travel stories and interviews that were analyzed and presented in categories before, during and after missions. The first category showed that nurses were preparing for a tough and demanding mission, but it was difficult for them to imagine what they were going to meet. During the mission, both positive and negative feelings were related to the professional role. The work was a challenge and it was a great feeling to be able to make a difference. The assignments gave energy and the feeling of having grown as a person. The study revealed that it was difficult to be prepared for a mission, the nurses expressed frustration but no stress, which other studies showed. The nurses had to learn to see with new eyes and the interaction with the patients was affected.

Denna undersöknings främsta teoretiska utgångspunkt är att medier på ett eller annat sätt påverkar människors uppfattning av verkligheten. Medierna kan visa oss de dimensioner av verkligheten vi inte själva har möjligheten att uppleva och blir då ofta vår enda källa till information. Därför finns ett intresse att undersöka hur medier framställer sådana situationer och händelser. Undersökningen har begränsats till hur två av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, i sina reportage, framställt den ebolasituation som pågått i Västafrika under det senaste året. Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativ analys av innehållet, där fokus lagts på att urskilja generella mönster och drag som karaktäriserar framställningen. Under den valda sökperioden har endast åtta reportage publicerats och samtliga av dem inom en tvåmånadersperiod. Värt att notera är det faktum att ebolasituationen enbart framställts utifrån ett av de drabbade länderna i Västafrika, Liberia. Analysen av materialet har påvisat flertalet relevanta mönster, bland annat att situationen framställts gå från allvarlig till kontrollerad trots att ebolaepidemin varit fortsatt pågående månader efter att det sista reportaget publicerats. Det har även konstaterats att majoriteten av personerna i reportagen har kopplingar till Läkare utan gränser, vilket dessutom är den organisation som spelar överlägset störst roll i den sammantagna bild som framställts i reportagen. Med hänsyn till undersökningens resultat har det sedan avslutningsvis getts förslag på eventuell fortsatt forskning, däribland att det skulle kunna vara av intresse att vidare studera hur ebolasituationen framställts i medieinnehåll som inte producerats inom samma kulturella ramar. Detta skulle kunna ge en bredare bild och öppna upp för kulturella jämförelser i framställningen av ebolasituationen.

Denna uppsats är en studie av Svenska Dagbladets agenda och Läkare Utan Gränsers och Röda Korsets informationsflöde med fokus på humanitära kriser. Syftet för vår studie är att ta reda på i vilken utsträckning hjälporganisationernas informationsflöde överensstämmer med Svenska Dagbladets agenda. För att få en heltäckande studie vill vi även ta reda på hur hjälporganisationerna gör för att försöka styra mediernas agenda. Idén till denna studie utvecklades efter att Läkare Utan Gränser presenterade rapporten Kriserna svenskar glömt som visar att flera humanitära kriser som drabbat miljontals människor gått svenskarna förbi. I rapporten diskuterar hjälporganisationen om journalistiken kan vara en anledning till att svenskar inte blir tillräckligt informerade om pågående humanitära kriser. Vår undersökning har utgått från teorin om agenda-setting och utifrån den har studiens frågeställningar utvecklats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi studerat vilka länder som uppmärksammats av hjälporganisationerna under första halvåret 2012 och jämfört detta med hur stort utrymme respektive land fick i Svenska Dagbladet samma period. Totalt har 1185 texter analyserats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvantitativ innehållsanalys. Därefter har en frågeundersökning genomförts gällande hjälporganisationernas mediestrategier. Resultatet av vår studie visar att fördelningen av utrymme är mycket ojämn mellan de länder som ingår i studien, vissa länder förekommer med mycket låg frekvens och andra med mycket hög. Studien visar även att det finns ett samband mellan HDI, Human Development Index, och frekvens i tidningen samt att hjälporganisationerna satsar mer och mer på sociala medier.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.</p><p>Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut. En viktig del i opinionsarbetet är att skapa debatt i samhället på olika sätt. Ett sätt att få uppmärksamhet kring en fråga är att genomföra en studie eller en rapport. Man arbetade även med kampanjer, utbildningar, utställningar, debattartiklar och seminarier, där man har möjlighet att bjuda in politiska beslutsfattare.</p><p>När det gällde lobbyarbete skedde det både lokalt och internationellt. Organisationerna påpekade vikten att bygga personliga relationer med politiker och att vara medveten om politiska arbetsmetoder. Viktiga kontakter är massmedia, opinionsledare, regering, riksdag, kommun och landsting. Alla de ideella organisationer som jag har talat med har någon form av kontakt med beslutsfattare, i syfte att driva politiska frågor. Ofta har de många olika kontakter inom olika nivåer i politiken. För de ideella organisationerna i undersökningen är det viktigt att uppnå vissa politiska mål och att påverka politiska beslut i frågor, allt ifrån humanitär rätt, barn och äldres situation, medicinskt bistånd, till att göra något åt ensamheten och de allt glesare sociala nätverket i Sverige. Lobbying bedrivs på kommunal nivå, men är också riktad mot internationella organ som EU och FN, samt olika departement, framför allt utrikesdepartementet, men även justitiedepartementet och försvarsdepartementet. Organisationerna upplevde att de i vissa fall fick gehör för sina frågor hos politiker, men att deras frågor inte alltid låg högt på den politiska agendan. Organisationerna deltar inte institutionaliserat i den politiska påverkansprocessen, men som organiserade intressen har de i varierande grad möjlighet att påverka politiska beslut utifrån.</p><p>Redaktionellt utrymme i tidningar ansågs som viktigt. Samtidigt är det angeläget att kombinera det med PR- och reklamkampanjer som ligger i tiden. Mediearbetet ansågs som mycket betydelsefullt av de ideella organisationer jag talade med och man är inriktad på att ha en hög servicenivå gentemot journalister. Organisationerna hade varierande genomslag i media och särskilt de mindre organisationerna påpekade att de gärna ville ha större täckning. Man påpekade också vikten av att vara kreativ och innovativ i sina påverkansförsök.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik. Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut. En viktig del i opinionsarbetet är att skapa debatt i samhället på olika sätt. Ett sätt att få uppmärksamhet kring en fråga är att genomföra en studie eller en rapport. Man arbetade även med kampanjer, utbildningar, utställningar, debattartiklar och seminarier, där man har möjlighet att bjuda in politiska beslutsfattare. När det gällde lobbyarbete skedde det både lokalt och internationellt. Organisationerna påpekade vikten att bygga personliga relationer med politiker och att vara medveten om politiska arbetsmetoder. Viktiga kontakter är massmedia, opinionsledare, regering, riksdag, kommun och landsting. Alla de ideella organisationer som jag har talat med har någon form av kontakt med beslutsfattare, i syfte att driva politiska frågor. Ofta har de många olika kontakter inom olika nivåer i politiken. För de ideella organisationerna i undersökningen är det viktigt att uppnå vissa politiska mål och att påverka politiska beslut i frågor, allt ifrån humanitär rätt, barn och äldres situation, medicinskt bistånd, till att göra något åt ensamheten och de allt glesare sociala nätverket i Sverige. Lobbying bedrivs på kommunal nivå, men är också riktad mot internationella organ som EU och FN, samt olika departement, framför allt utrikesdepartementet, men även justitiedepartementet och försvarsdepartementet. Organisationerna upplevde att de i vissa fall fick gehör för sina frågor hos politiker, men att deras frågor inte alltid låg högt på den politiska agendan. Organisationerna deltar inte institutionaliserat i den politiska påverkansprocessen, men som organiserade intressen har de i varierande grad möjlighet att påverka politiska beslut utifrån. Redaktionellt utrymme i tidningar ansågs som viktigt. Samtidigt är det angeläget att kombinera det med PR- och reklamkampanjer som ligger i tiden. Mediearbetet ansågs som mycket betydelsefullt av de ideella organisationer jag talade med och man är inriktad på att ha en hög servicenivå gentemot journalister. Organisationerna hade varierande genomslag i media och särskilt de mindre organisationerna påpekade att de gärna ville ha större täckning. Man påpekade också vikten av att vara kreativ och innovativ i sina påverkansförsök.

Humanitarian help organisations today may benefit on improving their location analysis when placing field hospitals in countries hit by a disasters or catastrophe. The main objective of this thesis is to develop and evaluate a spatial decision support method for strategic placing of field hospitals for two time perspectives, long term (months) and short term (weeks). Specifically, the possibility of combining existing infrastructure and satellite data is examined to derive a suitability map for placing field hospitals. Haut-Katanga in Congo is used as test area where exists a large variety of ground features and has been visited by aid organisations in the past due to epidemics and warzones. The method consists of several steps including remote sensing for estimation of population density, a Multi Criteria Evaluation (MCE) for analysis of suitability, and visualization in a webmap. The Population density is used as a parameter for an MCE operation to create a decision support map for locating field hospitals. Other related information such as road network, water source and landuse is also taken into consideration in MCE. The method can generate a thematic map that highlights the suitability value of different areas for field hospitals. By using webmap related technologies, these suitability maps are also dynamic and accessible through the Internet. This new approach using the technology of dasymetric mapping for population deprival together with an MCE process, yielded a method with the result being both a standalone population distribution and a suitability map for placing field hospitals with the population distribution taken into consideration. The use of dasymetric mapping accounted for higher resolution and the ability to derive new population distributions on demand due to changing conditions rather than using pre-existing methods with coarser resolution and a more seldom update rate. How this method can be used in other areas is also analysed. The result of the study shows that the created maps are reasonable and can be used to support the locating of field hospitals by narrowing down the available areas to be considered. The results from MCE are compared to a real field hospital scenario, and it is shown that the proposed method narrows down the localisation options and shortens the time required for planning an operation. The method is meant to be used together with other decision methods which involves non spatial factors that are beyond the scope of this thesis.