Finnish student have for several years proved to be successful in reading in international studies. This interview based study aims to describe how teachers in Finnish schools for Swedish speaking children are relating to reading and reading education during the first two years of schooling. The result shows that reading, reading training and reading comprehension are natural elements in all teaching during the first two years in school and that teaching is based on students’ ability and interest. The teachers claim that they provide the students with varying opportunities to practice different kinds of reading. Homework is used almost daily. The teachers in special education are working closely with the class teachers and extra assistance is quickly provided to students in need. The teachers in special education are working both in the classroom, in small groups and one to one with the students in need of special education. The teachers use tests but also rely on their own ability to find these students. All teachers claim that they use direct feedback to make the students aware of their ability and need of development.

Syftet med det här arbetet var att skriva texter på både engelska och finlandssvenska för att jämföra vad som händer med min röst när jag sjunger och min egen syn på låtskrivning, beroende på språket jag använder mig av. Jag hoppades att jag kunde utveckla min förmåga att leverera texterna och mitt eget låtskrivande och inte känna att det är pinsamt att sjunga på finlandssvenska. Den skiljer sig från sverigesvenskan, både melodiskt och rytmiskt och det blev både begränsande och befriande att sjunga på mitt modersmål då finlandssvenskan känns fysiskt annorlunda än engelskan när jag sjunger. Jag har under hösten och vintern skrivit texter på både finlandssvenska och engelska, som jag sedan har skrivit musik till i efterhand. Jag har lagt fokus på fyra av dem där jag analyserat både vad som skiljer sig tekniskt i sången och hur musiken formats av texten. Den konstnärliga delen av arbetet presenteras i form av inspelningar där jag har fokuserat på skrivandeprocessen, inspelningen och låtens utveckling. Jag har analyserat vad som händer med min egen röst i de olika låtarna och hur rösten känns för mig då jag sjunger på respektive språk. I och med detta har jag kommit fram till att mitt låtskrivande fungerar på olika sätt beroende på vilket språk texten är, och på finlandssvenska kan jag förmedla texten tydligare. Tvivel och osäkerhet fanns med från början, men jag hittade snart en glädje i att skriva texter på finlandssvenska. Att jämföra texterna på de två olika språken har varit intressant och jag har upptäckt, för mig, tydliga skillnader i hur jag jobbar på respektive språk. Arbetet har hjälpt mig att bli bekvämare i att sjunga på mitt modersmål, och har utvecklat mitt text- och låtskrivande till den grad att jag gärna skriver och sjunger på finlandssvenska nu, eftersom det känns lättare att förmedla det jag verkligen vill säga med mina texter.

I Finland antogs en jourreform i december 2016, vilken ingick i en större socialhälso-och sjukvårdsreform. Den föregicks av en intensiv språkdebatt eftersom den finlandssvenska minoriteten - tillsammans med flera remissinstanser - ansåg att de grundlagsenliga språkrättigheterna för svensktalande kunde komma att riskeras. Det enda sjukhus med svenska som majoritetsspråk, Vasa Centralsjukhus,blev utan full jour dygnet runt, enligt oppositionen på grund av en alltför förhastad och undermålig lagberedning, där politisk opinion kört över grundlagen med dess krav på jämställdhet mellan de två nationalspråken. Eftersom det svenska språkets ställning under en längre tid försvagats av en rad politiska beslut inom bland annat vård, skola och rättsväsende, befarar man från finlandssvenskt håll att det finns en underliggande politisk agenda att stegvis göra Finland enspråkigt finskt.I denna studie undersöker jag regeringspropositionen och den språkdebatt som följde i dagspressen. Genom en beskrivande idéanalys vill jag undersöka skillnader mellan debattörernas synsätt, på vilken nivå de grundlagsenliga språkrättigheterna anses vara uppfyllda eller inte. Med hjälp av teoretiker, som exempelvis Will Kymlicka och Alan Patten, vill jag analysera debatten ur ett människorättsperspektiv med fokus på språk. Förutom någon enstaka kort artikel i svensk press har denna debatt i grannlandet inte väckt något större intresse. Finska språket har en särställning i Sverige, medan svenska språket är ett av två nationalspråk i Finland. Innebörden i detta är inte självklar, och därför hoppas jag att min uppsats ska väcka intresse för hur språkfrågan är i fokus då viktiga samhällsfunktioner, i detta fallvården, debatteras. / The Finnish government adopted part of a health care reform in December 2016, which was preceded by an intense language debate. The Swedish-speaking minority- along with several referral bodies - considered the basic language rights for Swedish-speakers to be at stake. The only bilingual hospital with Swedish as majority language, Vasa Centralsjukhus, lost the battle for full emergency services. According to the political opposition, this was due to an overly hasty and substandard legislative preparation, in which political opinion trumped the constitutional equality between the two national languages. Since the status of the Swedish language has been weakened by a series of political decisions, there is an apprehension among the Swedish-speaking population that there is an underlying political agenda to make Finland monolingual. In this study, I examine the government proposal and the following language debate in the daily press. I investigate the views of both sides, in order to examine at what level the parties consider the language rights to be met. Using theorists such as Will Kymlicka and Alan Patten, I analyze the debate from a language rights perspective. Except for a few articles in the Swedish press, this debate has raised little interest in Sweden. The Finnish language has a minority status in Sweden, whereas Swedish is one of two national languages in Finland. The significance of this is not obvious. Therefore, I hope my essay will provide understanding of the focus of language issues in Finnish political debate.

I denna studie undersöks hur relativt nyanlända finländare har upplevt användning av svenska i Sverige och hur deras identitet som andraspråkstalare har blivit påverkad av omgivningen. När det gäller finländare som andraspråkstalare är de i en speciell position när det gäller svenskinlärning, eftersom svenska är ett obligatoriskt skolämne i Finland. Studien är baserad på ett sociolingvistiskt ramverk och utgår från teorier om språkets legitimitet, foreign language anxiety och investering i ett andraspråk. Som huvudutgångspunkt för denna studie fungerar fem intervjuer med finländare som är bosatta i Stockholmsområdet och har mellan ett och fem års erfarenhet av användning av svenska i Sverige. Dessutom används resultat från en webbenkät med liknande målgrupp. Studiens resultat visar att flera olika faktorer spelar roll för om och hur svenska används. Sådana faktorer är till exempel egen drivkraft, attityd mot det svenska språket, skälet för att bo i Sverige samt erfarenheter i sociala relationer. När det gäller utmaningar förefaller muntlig interaktion vara den kontext där de flesta svårigheterna förekommer i andraspråkstalares svenskanvändning, vilket beror dels på att muntlig produktion inte övas tillräckligt mycket i undervisningen. Generellt blir det tydligt att det finns en diskrepans mellan de svenskkunskaper som Finlands svenskundervisning erbjuder och de krav som livet i Sverige ställer.

I den här uppsatsen analyserar jag tilltal och artighetsstrategier i tolv läkare-patientsamtal från Sverige och Svenskfinland. Jag utgår från Brown & Levinsons politeness theory och gör en empirisk prövning av materialet utifrån begreppen solidaritets- och respektstrategier, direkt och indirekt stil. Syftet är att se vilket samband som finns mellan artighetsstrategier och tilltal, och om dessa skiljer sig mellan de olika språkvarieteterna. Det finns också en institutionell aspekt av mitt material som skiljer den från tidigare jämförande studier mellan sverigesvenska och finlandssvenska tilltal och artighetsstrategier. Materialet visar att varieteterna har en jämn fördelning av samtal som är huvudsakligen direkta eller huvudsakligen indirekta, men däremot att de finlandssvenska samtalen präglas av en högre grad av indirekthet än vad de sverigesvenska gör. Det bekräftar också ett samband mellan ni-tilltal och indirekt samtalsstil, om än inte ett lika tydligt mellan du-tilltal och direkt samtalsstil. Slutligen visar uppsatsen att den institutionella kontexten är relevant för att förstå valet av artighetsstrategier och hur dessa hänger ihop med tilltal, både för att den styr vilka möjliga språkhandlingar som finns för samtalsdeltagarna, och för att den skapar roller de måste förhålla sig till i sin interaktion med varandra.

The purpose of this study is to contribute to knowledge about the information practices of female Finnish Swedes who have moved to Sweden. The study takes a sociocultural perspective. The analytical focus is on the concept ‘information practice’. Due to the complexity of the concept, focus has been on central constituents such as information interests, information resources and information seeking activities. Semi-structured interviews with ten informants have been conducted and analyzed using thematic analysis together with McKenzie’s (2003) model of information practices in everyday-life. Six themes emerged concerning information interests: economy, accommodation, employment, healthcare and welfare, personal interests and registration in Sweden. The information resources could be clustered in 3 categories: authorities, public agencies and social networks. Interpersonal contact was important when selecting information resources. This is known from earlier studies but in this study, not only acquaintances, but authorities and public agencies were used as long as an interpersonal contact existed. McKenzie’s (2003) model was applied to the data and all four information seeking modes could be identified; active seeking, active scanning, non-directed monitoring and by proxy, even though non-directed monitoring situations were few. The informants’ information practices varied and their information seeking did not end until enough information was found. Informants became more aware of their information practices in a Swedish context compared to a Finnish context.

Syftet med den här uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur några centrala händelser under andra världskriget framställs i svenska och finlandssvenska läroböcker i historia. Framför allt undersöks om läroböckernas innehåll präglas av en kritisk eller förlåtande hållning gällande de båda ländernas relation till Tyskland, finlandshjälpen, och finska krigsbarn. De frågor som ställs för att uppnå syftet är: Hur framställs Sveriges respektive Finlands relation till Tyskland under andra världskriget i läroböckerna? Hur framställs finlandshjälpen i de svenska och finlandssvenska läroböckerna? Hur framställs finska krigsbarn i de svenska och finlandssvenska läroböckerna? De material som undersöktes bestod av sju läroböcker, fem från Sverige och två finlandssvenska läroböcker. De svenska läroböckerna är inte äldre än fyra år och har valts ut genom sökningar ur biblioteks databaser och koll av tidigare forskning. De finlandssvenska läroböckerna är rekommenderade av Förbundet för lärare i historia och samhällslära. Metoden för själva analysen består av att undersöka läroböckernas urval samt deras förlåtande eller kritiska perspektivmarkörer och värdeomdömen. Den tidigare forskning har visat att andra undersökningar av äldre svenska och finsk-svenska läroböcker nämner finlandshjälpen mycket men inte krigsbarn särskilt. Tidigare forskning lyfter också att äldre läroböcker har haft vitt skilda uppfattningar om hur den svenska neutraliteten ska uppfattas. Uppsatsen visar att finlandshjälpen inte nämns i de finlandssvenska läroböckerna vid fler än ett tillfälle, men har en tydlig plats i de svenska läroböckerna. Finska krigsbarn får ta mer plats i de finlandssvenska läroböckerna än de svenska. Gällande de förlåtande och kritiska markörerna så är läroböckerna jämförelsevis mer förlåtande än kritiska, de finlandssvenska läroböckerna är dock mer kritiska än de svenska.

I den här uppsatsen undersöks hur frågor med finalt eller används i sverigesvenska och finlandssvenska servicesamtal vid biljettkassor. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur den här typen av frågor fungerar i sina interaktionella sammanhang och att på så sätt få reda på vad det finala eller bidrar med i interaktionen. I uppsatsen undersöks också likheter och skillnader gällande användningen av frågor med finalt eller i de sverigesvenska och finlandssvenska samtalen. Målet med detta är att bidra till forskningen om svenska som pluricentriskt språk. Teoretiskt och metodiskt utgår undersökningen från den samtalsanalytiska metoden Conversation analysis (CA). Särskilt fokus i undersökningen läggs vid frågornas förhållande till samtalens preferensstruktur. Analysen av samtalen identifierar tre återkommande användningsområden för frågorna: att ge sig in på den andra partens område, att skynda på samtalet och att hantera känsliga ämnen. Dessa användningsområden återfinns i både de sverigesvenska och de finlandssvenska samtalen. Undersökningen visar att frågor med finalt eller i det undersökta materialet används oftare i de sverigesvenska samtalen än i de finlandssvenska, men att de förekommer regelbundet i båda de språkliga varieteterna. Det finala eller konstateras öppna upp frågornas preferensstruktur och göra det lättare för respondenten att ge svar som utan det finala eller skulle ha kunnat uppfattas som interaktionellt oönskade. Genom det finala eller positionerar sig frågeställaren som mindre säker och frågorna framstår som mer förbehållslösa, försiktiga och garderande. Tillägget av eller gör preferensorganisationen i samtalen mer flexibel, och i samtalen används frågorna som en metod för att utföra potentiellt problematiska handlingar och beröra känsliga områden på ett interaktionellt smidigt sätt.