Undersökningen går ut på att granska tre läroböcker för årskurs 1 i gymnasiet i religion. Det som granskas i dessa är böckernas texter om hinduism. Hinduismen är en Indisk religion som inte är så vanligt förekommande i Sverige, och Indien har under 50 år varit koloniserat av Storbritannien. För att granska texterna om hinduismen kommer utgår jag från ett postkolonialt perspektiv. Det postkoloniala perspektivet finns inom många vetenskaper, och granskar koloniserade länder och olika aspekter av kulturen utifrån det faktum att landet har varit koloniserat, med ett fokus på kolonialmaktens påverkan. Utifrån fyra definierade punkter granskar jag de tre läromedlen och analyserar texterna om hinduism, och kommer fram till att ett postkolonialt perspektiv belyser flera problematiska formuleringar och beskrivningar. Undersökningen om helhet, även om den enbart granskar tre läroböcker av alla de som finns på marknaden, visar att en granskning av hur hinduismen presenteras i läroböcker för gymnasiet kan vara relevant och hjälpa till med att ge eleverna en mer nyanserad bild av hinduismen.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en metaanalys av tre läroböcker i filosofi för gymnasieskolan klargöra vilka möjligheter de ger för elever att släppas in i det filosofiska tänkandet. I fokus är läroböckernas kapitel om metafysik, en av filosofins traditionella huvudgrenar. Metaanalysen görs genom att studera kapitlens didaktiska design utifrån ett filosofididaktiskt perspektiv. Framställningarna som analyseras är Sjöstedt & Sundén (1952), Sundström (1968), och Persson & Öhman (2013). Att studera didaktisk design innebär i korthet att undersöka vilka meningserbjudanden som ges genom läroböckers form och innehåll, och vilka didaktiska och pedagogiska praktiker som det antyder (Selander 2011). Det filosofididaktiska perspektiv som anläggs hämtas från Neuman och Strandberg (2012). Det går ut på att förmedlingar av filosofins tradition, undervisning om filosofi, bör inbegripa möjligheten att arbeta med och förhålla sig till filosofiska frågors meningssammanhang, undervisning i filosofi. Därigenom kan elever släppas in i filosofin; få förståelse för filosofiskt arbete genom tiderna och utveckla sitt eget filosofiska tänkande. Analysen visar att de äldre läroböckerna, till skillnad från den samtida, har en didaktisk design som låter filosofiska problem och idéer förstås sina meningssammanhang, vilket ur det filosofididaktiska perspektivet möjliggör att undervisning om filosofi också blir undervisning i filosofi - och att elever kan släppas in filosofin.

Studien är ett examensarbete i lärarutbildningen kopplat till fördjupningsämnet fysik. Läromedel spelar en stor roll i grundskolan när elever undervisas i fysik. Oerfarna lärare tillförlitar sig i högre grad till läromedel som då får en kvalitetssäkrande funktion. Valet av läromedel styrs av många faktorer och egna jämförelser kopplade till böckernas innehåll kan vara svåra att göra.  Syftet med studien är att jämföra och se ifall det finns skillnader och likheter i hur de vanligaste läromedlen i svensk skola behandlar ämnesområdet elektromagnetism i årskurs 7–9. Fem av de vanligaste läromedlen i fysik för årskurs 7–9 undersöktes i denna studie. Studien bygger på en fenomenografiskt forskningsansats. Det är en ämnesspecifik kvalitativ innehållsanalys av olika läromedel för grundskolans senare del där naturvetenskapliga begrepp med förklaringar studeras. De frågeställningar som studien försöker besvara är:  Vilka begrepp använder olika läromedlen i arbetsområdet elektromagnetism i årskurserna 7–9?  Hur väl förklaras de begrepp som används inom området elektromagnetism utifrån en språkutvecklande kunskapsnivå?  Resultatet visar att de olika läromedlen skiljer sig åt när det gäller begreppsmängd och texternas svårighetsgrad. Läromedlet Spektrum Fysik behandlar flest begrepp i sina skriftliga beskrivningar och läromedlet från NE innehåller minst. Texternas uppbyggnad visar på likheter i samtliga läromedelstexter. I analysen diskuteras de olika läromedlens för och nackdelar kopplat till den undervisande lärarens ämneskompetens.

Syftet med den här uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur några centrala händelser under andra världskriget framställs i svenska och finlandssvenska läroböcker i historia. Framför allt undersöks om läroböckernas innehåll präglas av en kritisk eller förlåtande hållning gällande de båda ländernas relation till Tyskland, finlandshjälpen, och finska krigsbarn. De frågor som ställs för att uppnå syftet är: Hur framställs Sveriges respektive Finlands relation till Tyskland under andra världskriget i läroböckerna? Hur framställs finlandshjälpen i de svenska och finlandssvenska läroböckerna? Hur framställs finska krigsbarn i de svenska och finlandssvenska läroböckerna? De material som undersöktes bestod av sju läroböcker, fem från Sverige och två finlandssvenska läroböcker. De svenska läroböckerna är inte äldre än fyra år och har valts ut genom sökningar ur biblioteks databaser och koll av tidigare forskning. De finlandssvenska läroböckerna är rekommenderade av Förbundet för lärare i historia och samhällslära. Metoden för själva analysen består av att undersöka läroböckernas urval samt deras förlåtande eller kritiska perspektivmarkörer och värdeomdömen. Den tidigare forskning har visat att andra undersökningar av äldre svenska och finsk-svenska läroböcker nämner finlandshjälpen mycket men inte krigsbarn särskilt. Tidigare forskning lyfter också att äldre läroböcker har haft vitt skilda uppfattningar om hur den svenska neutraliteten ska uppfattas. Uppsatsen visar att finlandshjälpen inte nämns i de finlandssvenska läroböckerna vid fler än ett tillfälle, men har en tydlig plats i de svenska läroböckerna. Finska krigsbarn får ta mer plats i de finlandssvenska läroböckerna än de svenska. Gällande de förlåtande och kritiska markörerna så är läroböckerna jämförelsevis mer förlåtande än kritiska, de finlandssvenska läroböckerna är dock mer kritiska än de svenska.

Todays‘ society is digitalized. This has effects on both the society and the educational practice. Therefore, the Swedish government has decided that all students must develop digital skills in school. This study aims to investigate how textbooks in civics can contribute to students developing  digital competence. Three textbooks have been studied using textbook theory and a method called usage-text analysis.   Some main results are that textbooks in civics can contribute to students developing digital competence, as they to a varying extent, convey information and are in line with the curriculum regarding how digitalization affects democracy, politics and the labour market. However, there are shortcomings in the textbooks‘ contribution to the development of digital competence. This consists of that the textbooks in an incomplete way, are conveying and are in line with the curriculum regarding digital sources. Furthermore, the textbooks can only to a small extent contribute to students developing digital competence, as it does not constitute an essential part of the textbooks. Therefore, the teacher has a particularly important role in ensuring an equal development of students‘ digital competence.