I den här uppsatsen analyserar jag tilltal och artighetsstrategier i tolv läkare-patientsamtal från Sverige och Svenskfinland. Jag utgår från Brown & Levinsons politeness theory och gör en empirisk prövning av materialet utifrån begreppen solidaritets- och respektstrategier, direkt och indirekt stil. Syftet är att se vilket samband som finns mellan artighetsstrategier och tilltal, och om dessa skiljer sig mellan de olika språkvarieteterna. Det finns också en institutionell aspekt av mitt material som skiljer den från tidigare jämförande studier mellan sverigesvenska och finlandssvenska tilltal och artighetsstrategier. Materialet visar att varieteterna har en jämn fördelning av samtal som är huvudsakligen direkta eller huvudsakligen indirekta, men däremot att de finlandssvenska samtalen präglas av en högre grad av indirekthet än vad de sverigesvenska gör. Det bekräftar också ett samband mellan ni-tilltal och indirekt samtalsstil, om än inte ett lika tydligt mellan du-tilltal och direkt samtalsstil. Slutligen visar uppsatsen att den institutionella kontexten är relevant för att förstå valet av artighetsstrategier och hur dessa hänger ihop med tilltal, både för att den styr vilka möjliga språkhandlingar som finns för samtalsdeltagarna, och för att den skapar roller de måste förhålla sig till i sin interaktion med varandra.

No description available.

Individuella vårdplaner för cancerpatienter infördes 2009 i och med den nationella cancerstrategin och syftar till att ge varje patient en samlad bild av besök, behandling och sjukdom. I den här uppsatsen undersöks olika strategier för mottagaranpassning i fyra regioners Min vårdplan för patienter med bröstcancer. Med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken görs en interpersonell analys av tilltal och omtal respektive modalitet, för att dels kunna beskriva vilka mottagare som pekas ut i texten och erbjuds identifikation, och dels undersöka hur avsändarna kommunicerar information av olika karaktär till mottagarna. För att besvara det senare grundar sig analysen även till viss del i indirekthet och artighetsstrategier. Resultatet visar att de fyra vårdplanerna alla har ett relativt konsekvent du-tilltal, särskilt i introduktionsavsnitt som fungerar relationsskapande. Ibland specificeras du:et genom efterställda attribut av typen ”[du] som har fått diagnosen bröstcancer”. Men ibland övergår tilltalet till ett mer distanserat omtal i information av mer känslig eller hotande karaktär, till exempel i beskrivningar av känslor, sociala påföljder eller biverkningar. I sådan information är det även vanligt att använda modalitet av lägre sannolikhets- och vanlighetsgrad, som ett sätt att förmildra det som påstås. Resultatet visar också en skillnad i hur uppmaningar uttrycks: instruktioner av viktigare, och kanske därmed mer hotande, karaktär uttrycks oftare inkongruent med du-tilltal och förpliktelsemodalitet, möjligen som ett sätt att rikta dessa viktiga uppmaningar till mottagaren och med modalitetsmarkörer förklara hur viktigt det är att uppmaningen följs. De största skillnaderna mellan de fyra vårdplanerna visar sig i omtal av kvinnor och män och därmed vem man signalerar att mottagaren av texten är. Det leder till en avslutande diskussion om för- och nackdelar med mottagaranpassning – kan inkludering bli exkluderande?

This essay is a qualitative study where the theory of face and image repair theory evaluate the apologetic strategy of a pudel. The analysed data is from Swedish former Members of Parliament that had to leave their positions due to scandals they were involved in that affected them personally. The analysis shows that the image repair strategy of bolstering is commonly used, that bolstering poses a threat on the speaker’s positive face, and that bolstering is a jeopardising move when attempting to perform a pudel. This study also confirms that when executed successfully, a pudel could restore image and be a successful face-saving strategy. The results also detect the need to further research on how linguistics and rhetoric can cooperate to make more thorough analyses of speech acts. / Denna uppsats är en kvalitativ studie där teorin om face och image repair analyserar och utvärderar den kommunikativa strategin pudeln. Det analyserade datat kommer från pressmeddelanden, presskonferenser och officiella Facebookmeddelanden från svenska riksdagspolitiker som på grund av en skandal behövt lämna sin ledamotsroll i Sveriges Riksdag. Resultatet påvisar att strategin bolstering inom image repair teorin, är vanligt förekommande, att samma strategi utgör ett ansiktshot på den person som använder sig av den strategin och att om man inte lyckas med sin bolstering, riskerar man att inte rädda sitt ansikte eller anseende. Studien visar också på att en lyckad tillämpning av pudeln kan rädda en persons anseende och ansikte. Resultaten i studien öppnar även upp för framtida undersökning, och påvisar att lingvistiska teorier och retoriska teorier kan komplettera varandra vid mer ingående analyser av talakter.