Syftet med uppsatsen är att undersöka perspektivet och relationerna mellan myndigheten och läsaren i Arbetsförmedlingens välkomstbroschyr Välkommen till Arbetsförmedlingen. Med kritisk diskursanalys som ram görs en brukstextanalys enligt den analysmodell Hellspong och Ledin presenterar i Vägar genom texten (1997). Dels belyser undersökningen textens sociala sammanhang, kontexten, dels analyseras texten som text (språkbruket eller den kommunikativa händelsen). Resultatet visar att broschyren har ett läsarperspektiv anpassat till en bred mottagargrupp. Detta märks exempelvis genom ett genomarbetat du-tilltal, enkel meningsbyggnad, många aktiva verb, ett relevant innehåll för målgruppen och många konkreta ord. Perspektivet är dock inte konsekvent. I delar av broschyren dominerar myndighetens perspektiv. Ett exempel på det är att broschyren innehåller flera myndighetsspecifika fackord. Avsändarperspektivet märks särskilt när känsligt innehåll beskrivs. Även i dispositionen lyser ibland avsändarens perspektiv igenom, till exempel när strukturen inte är naturlig för läsaren utan utgår från myndighetens processer. Texten innehåller också en del underförstådd information. På ytan uppvisar broschyren en mestadels familjär och positiv du- och vi-relation mellan myndighet och läsare, men när ämnet blir känsligt eller svårt, till exempel när det handlar om arbetsmarknadspolitiska program, håller myndigheten distans till läsaren. Det direkta tilltalet byts då ut mot ”man” och verben passiveras så att den asymmetriska relationen mellan myndighet och läsare kommer fram i texten.

No description available.

Syftet med studien är undersöka om ett stadsbiblioteks egenproducerade texter till allmänheten vänder sig mer till det ena könet än det andra samt att undersöka vad det är som lockar och avskräcker respektive kön till att besöka stadsbiblioteket. Autentiska texter från stadsbiblioteket analyserades med hjälp av ett frågeschema över jämställda texter. Intervjuer med två chefer och tre av stadsbibliotekets låntagare genomfördes, där de fick svara på frågor om stadsbibliotekets texter, kön och vad som lockar eller avskräcker människor till att besöka stadsbiblioteket. Resultatet visar att texterna delvis vänder sig mer till kvinnor än män och att låntagarna har svårt att svara på vad det är som lockar och avskräcker dem till att besöka stadsbiblioteket. Resultatet baserat på intervjuerna med låntagarna tyder på att kvinnor och män gör olika saker när de besöker stadsbiblioteket.

Syftet med undersökningen är att granska patientkallelser till operationer för att se var kommunikationen eventuellt brister samt sammanställa en funktionell mall som ska kunna användas till de opererande verksamheterna inom Västmanlands sjukhus. Efter att ha fått ta del av autentiska kallelser och kallelsemallar granskas texternas innehåll, språk samt layout. Studien bygger på metodtriangulering genom dokumentanalys och analys av mötessamtal. Resultatet visar att kallelserna skiljer sig åt på flera olika plan. En del kallelser saknar nödvändig information som patienter behöver veta. Brister syns också i avsaknaden av rubriker samt texternas koncentration där sammansättningar är vanliga. Utifrån granskningen har en ny gemensam förslagsmall för patientkallelser till operation tagits fram som förhoppningsvis kommer förbättra kommunikationen till patienterna genom att använda ett tydligt, klart och begripligt språk.

Syftet med den här undersökningen är att se huruvida två beslut från Länsstyrelsen uppfyller språklagens 11:e paragraf, om texterna är mottaganpassande samt hur och om texterna är visuellt tilltalande för mottagaren. För att uppnå ett resultat granskas besluten utifrån Lennart Hellspongs analysmodell som är framtagen för brukstexter. Resultaten av min undersökning visar att det finns många förbättringsområden för de valda besluten. Båda besluten är skrivna utan mottagaranpassning och fokus ligger endast i att visa på de fattade besluten. Som läsare är de inte heller inbjudande på ett visuellt plan eftersom de känns tunga rent generellt. Vartefter att resultatet växte fram kände jag hur de här två besluten är skrivna på ett stereotypiskt myndighetssätt. Slutligen kan jag dra slutsatsen att det med största sannolikhet är svårt att skapa sådana här beslut så de tilltalar alla. Det är svårt att läsa ett myndighetsbeslut och att känna ett direkt tilltal från skribenten. Samtidigt får man fråga sig om det är nödvändigt med ett personligt tilltal i sådana här texter eller om det är till texternas fördel att de är sakliga och precisa.

<p>Den här studien handlar om hur medborgare tillgodogör sig samhällsinformation på kommuners webbplatser. Syftet med studien är att visa hur tre småbarnsföräldrar lyckas finna och förstå kommunwebbplatsers information om regler och avgifter i förskolan. Fokus ligger på två nivåer: på språket och på strukturen. De tre informanter som deltar i studien bor i olika delar av Stockholm, och de testar tre mellanstora kommuners webbplatser. Kommunerna ligger i olika landsdelar. Testet går ut på att informanterna ska besvara faktafrågor med hjälp av information från webbplatserna. Med en videokamera dokumenteras dels en observation av informanternas sök- och lässtrategier, dels en intervju om informanternas upplevelser av webbplatsernas struktur och språk. Resultaten visar att webbplatserna behöver mottagaranpassas både till språk och till struktur för att fungera bättre. Användare hittar lättare informationen om webbplatserna följer den standard som finns för struktur, och därmed lever upp till deras förväntningar på kommuners webbplatser. Med ledtrådar i strukturen, stabila menyer och tydliga länknamn, hittar användare lättare rätt webbsida. Med många underrubriker hittar användare rätt information i webbtexterna. Med ett vårdat, enkelt och begripligt språk och ett mottagaranpassat innehåll begriper användarna informationen.</p> / Reviderad och publicerad på nytt 100427. Den första versionen finns arkiverad.

Syftet med analysen är att utreda om det finns likheter i språkbruket i en blogg med flera skribenter som berör samma ämne. Bloggen vars skribenter analyseras är ”Drömmarnas Berg”. Genom att analysera skribenternas inlägg, och på så sätt profilera var och en, och sedan jämföra dessa så visade resultatet att det finns tydliga olikheter i deras språkbruk. Även om inläggen i sig är snarlika när det gäller användandet av internetjargong har olikheterna övertaget och det är mer synligt i deras sätt att kombinera talspråk och annan terminologi. Alla skribenter har sin egen stil och den blev tydligare efter att ha analyserat och jämfört inläggen med varandra.

Den här studien handlar om hur medborgare tillgodogör sig samhällsinformation på kommuners webbplatser. Syftet med studien är att visa hur tre småbarnsföräldrar lyckas finna och förstå kommunwebbplatsers information om regler och avgifter i förskolan. Fokus ligger på två nivåer: på språket och på strukturen. De tre informanter som deltar i studien bor i olika delar av Stockholm, och de testar tre mellanstora kommuners webbplatser. Kommunerna ligger i olika landsdelar. Testet går ut på att informanterna ska besvara faktafrågor med hjälp av information från webbplatserna. Med en videokamera dokumenteras dels en observation av informanternas sök- och lässtrategier, dels en intervju om informanternas upplevelser av webbplatsernas struktur och språk. Resultaten visar att webbplatserna behöver mottagaranpassas både till språk och till struktur för att fungera bättre. Användare hittar lättare informationen om webbplatserna följer den standard som finns för struktur, och därmed lever upp till deras förväntningar på kommuners webbplatser. Med ledtrådar i strukturen, stabila menyer och tydliga länknamn, hittar användare lättare rätt webbsida. Med många underrubriker hittar användare rätt information i webbtexterna. Med ett vårdat, enkelt och begripligt språk och ett mottagaranpassat innehåll begriper användarna informationen. / Reviderad och publicerad på nytt 100427. Den första versionen finns arkiverad.

Based on the democratic goals and mission in the Swedish curriculum and the rapidly changing media landscape, this study examines how textbooks, for pupils aged 13-15, present the writing of argumentative texts. Using content analysis and Ivanić's six discourses of writing and learning to write as a framework, fundamental aspects are reviewed: the writer, the reader, the media, the function attributed to the argumentative texts, and the writing discourse. The results show that the genre discourse dominates, closely followed by the skills discourse. If the same pattern also can be found in the practice it can be interpreted as a problem in relation to the democratic goals and mission. Furthermore the result depict the writer as a person with simple skills who write about ordinary issues (in contrast to the professional writer who can change major issues). In the textbook the reader is highlighted as important, but the pupil is not provided with any guidance to understand and find the reader. The textbooks also suggest that argumentative writing mainly has a dialogic function. However, this might be an issue in the classroom as writers will encounter difficulties conducting a dialogue with an unknown reader.

Myndigheten för tillgängliga medier ger ut tidningen 8 SIDOR med nyheter på lättläst svenska,  som riktar sig till alla med lässvårigheter. Uppsatsens syfte är att ta reda på om läsare i  målgruppen och skribenter till texter i tidningen har samma syn på vad som är en lättläst och  begriplig text, och vad de tycker förenklar och försvårar en text. Tio elever i årskurs 7-8 i grundsärskolan och grundskolan har fått samtala i tre fokusgrupper om  tre texter från tidningens webbsida. Samtalen har analyserats utifrån begreppet textrörlighet,  som är ett verktyg som analyserar läsarens relation till texten. Textrörlighet delas upp i  textbaserad rörlighet, rörlighet utåt och interaktiv rörlighet. De två journalister som har skrivit  texterna har intervjuats om begreppet lättläst, mottagaranpassning och texterna. I många fall resonerar elever och journalister lika, men eleverna önskar tydligare rubriker och i  viss mån ämnen som är mer anpassade till dem själva. Det som fungerar bäst för elevernas  textbaserade rörlighet är när texten är logiskt uppbyggd och har lagom svåra ord samt en  välvald bild. För textrörligheten utåt fungerar det bäst när eleverna har intresse och  förkunskaper i ämnet. Den interaktiva rörligheten fungerar inte särskilt bra inför någon av  texterna, vilket kan bero på ovana vid att läsa tidningsartiklar och/eller ovana vid att reflektera  över texter. Slutsatsen är att en tydlig mottagaranpassning är viktig och ger resultat, men är  svår att genomföra när tidningen har ett stort urval av ämnen och många olika målgrupper.