Undersökningens syfte är att granska patientinformation från mottagningar och avdelningar vid Enköpings lasarett för att se huruvida kommunikationen från vårdgivare till patient är vårdad, enkel och begriplig. För att uppnå ett resultat analyseras innehåll, språk och grafisk form i tio autentiska patientkallelser. Resultatet visar att kallelserna är formulerade med relativt enkla ord och generellt med en god meningsbyggnad men även att det finns tydliga förbättringsområden för samtliga av de undersökta patientkallelserna. Främst handlar det om brister dels gällande mottagaranpassning, dels stavfel och skrivfel. Vidare är det inte medicinska begrepp och sammansättningar som skapar otydlighet samt obegriplighet utan snarare att relevant information saknas och att det finns svårigheter med att kunna urskilja vilken information som kan anses vara viktigast. Slutsatsen är att språkbruket är vårdat och enkelt men att de finns brister gällande begriplighet. Kallelserna bör även mottagaranpassas ytterligare samt förtydligas eftersom det är en grundläggande förutsättning och rättighet att förstå informationen som man blir tilldelad.

Syftet med denna uppsats är att undersöka läsbarheten av nyhetsartiklar från tre kommuners hemsidor. Läsbarheten undersöks ifråga om läsbarhetsindex, texternas röst, informationspackning, tematisk bindning och orsakssamband. Metoden grundas i huvudsak på Melins (2004) analysverktyg för försvårande och förenklande faktorer i texter.Resultatet av undersökningen visar ganska små skillnader mellan de tre kommunernas resultat. De analyserade texterna visar sig ha en ganska hög grad av läsbarhet ifråga om ord- och meningslängd, verbtäthet och verbtyp. De visar dock på brister som leder till sämre läsbarhet framför allt ifråga om grad av röst, men även till viss del ifråga om tematisk bindning och explicita orsakssamband. Dessutom indikerar resultatet ett möjligt samband mellan meningslängd, verbtäthet och verbtyp och textbindning, samt mellan verbtyp och röst.

Individuella vårdplaner för cancerpatienter infördes 2009 i och med den nationella cancerstrategin och syftar till att ge varje patient en samlad bild av besök, behandling och sjukdom. I den här uppsatsen undersöks olika strategier för mottagaranpassning i fyra regioners Min vårdplan för patienter med bröstcancer. Med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken görs en interpersonell analys av tilltal och omtal respektive modalitet, för att dels kunna beskriva vilka mottagare som pekas ut i texten och erbjuds identifikation, och dels undersöka hur avsändarna kommunicerar information av olika karaktär till mottagarna. För att besvara det senare grundar sig analysen även till viss del i indirekthet och artighetsstrategier. Resultatet visar att de fyra vårdplanerna alla har ett relativt konsekvent du-tilltal, särskilt i introduktionsavsnitt som fungerar relationsskapande. Ibland specificeras du:et genom efterställda attribut av typen ”[du] som har fått diagnosen bröstcancer”. Men ibland övergår tilltalet till ett mer distanserat omtal i information av mer känslig eller hotande karaktär, till exempel i beskrivningar av känslor, sociala påföljder eller biverkningar. I sådan information är det även vanligt att använda modalitet av lägre sannolikhets- och vanlighetsgrad, som ett sätt att förmildra det som påstås. Resultatet visar också en skillnad i hur uppmaningar uttrycks: instruktioner av viktigare, och kanske därmed mer hotande, karaktär uttrycks oftare inkongruent med du-tilltal och förpliktelsemodalitet, möjligen som ett sätt att rikta dessa viktiga uppmaningar till mottagaren och med modalitetsmarkörer förklara hur viktigt det är att uppmaningen följs. De största skillnaderna mellan de fyra vårdplanerna visar sig i omtal av kvinnor och män och därmed vem man signalerar att mottagaren av texten är. Det leder till en avslutande diskussion om för- och nackdelar med mottagaranpassning – kan inkludering bli exkluderande?

I denna uppsats undersöks Pensionsmyndighetens interna och externa kommunikation i två olika texter för att finna vilka likheter och skillnader det finns mellan dessa, ur ett klarspråksperspektiv. Materialet består av en rapport och en broschyr som har inhämtats från myndighetens webbsida. För att kunna besvara syftet har rapporten jämförts mot broschyren, för att sedan sammanställas. Resultatet visar att det finns likheter i ordval, men att det även förekommer vissa skillnader som beror på vilken målgrupp texten riktar sig till. Målgrupperna sträcker sig både internt och externt inom myndigheten, vilket också påverkar kontexten. Därför är rapporten mer svårläst än broschyren.

No description available.

This paper discusses how four people in the Swedish Radio station P3, together interact to account therapy trends towards a third party. The focus is on whether, and if so, how they collaborate to make the conversation intelligible for radio listeners. This is done by means of conversation analysis and methods developed by the CA. The result is interesting when the conversation participants do not follow their expected roles as broadcasters and experts while they disagree about the communicative projects to be carried out. / Denna uppsats behandlar interaktionen mellan fyra personer i ett radiosamtal i Sveriges Radioskanal P3. Fokus ligger på om och i så fall hur de samarbetar för att göra samtalet begripligt för radiolyssnarna. Detta görs med hjälp av samtalsanalys och metoder utarbetade inom CA. Resultaten är intressanta då samtalets deltagare inte följer sina förväntade roller som programledare respektive expert, samtidigt som deltagarna är oense om vilka kommunikativa projekt som ska utföras.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur broschyrerna Om kriget kommer (1961) och Om krisen eller kriget kommer (2018) skiljer sig åt språkligt och vad som tyder på att Om krisen eller kriget kommer (2018) är skriven med klarspråk. Ambitionen är att se vilka språkliga förändringar som skett i broschyren, om det finns det skillnader i hur avsändaren och mottagaren framställs och hur texterna anpassas till den breda mottagargruppen. Den systemisk-funktionella grammatikens språkmodell (SFG) och Edlings modell för kategorisering av nominala referenter ligger till grund för studiens textanalys. Uppsatsen utgår även från Läsbarhetsindex (LIX) och från de klarspråksideal som handlar om att skriva “vårdat, enkelt och begripligt”. Resultatet visar att Om krisen eller kriget kommer (2018) är klarspråksanpassad på många områden och att det speciellt på en språklig nivå syns tydliga skillnader mellan broschyrerna. Många av dessa skillnader och förändringar går att koppla till klarspråksarbete. Vidare dras slutsatsen att många klarspråksråd rör språknivå men ett stort bekymmer i klarspråksarbetet är att mottagaranpassa innehållet till en heterogen mottagargrupp. Uppsatsen identifierar ett behov av klarspråksråd som behandlar textens innehåll för en ytterligare kunskapsutveckling inom klarspråksfältet. Vidare dras metodologiska slutsatser om SFG och LIX som metoder för att undersöka klarspråk.

Skriftlig information från myndigheter har ofta ett rykte om sig att vara tungläst och svår att förstå. Detta trots att det finns lagkrav på att information från myndigheter ska vara skriven på ett lätt och begripligt sätt. Myndigheter arbetar efter ett antal råd, under det gemensamma namnet klarspråk för att uppfylla dessa krav på ett mer lättillgängligt språk.                      I detta examensarbete granskas läsbarheten i texter från Energimyndigheten. Vid en mätning av texternas läsbarhetsvärde (LIX) upptäcktes ingen ovanligt hög svårighetsgrad. Texterna upplevs trots detta som att de har en högre svårighetsgrad. Texternas läsbarhet och stil har därför analyserats för att hitta andra faktorer som kan ha påverkan på texternas läsbarhet. Analyserna visade att abstraktion var en av faktorerna som påverkar textens läsbarhet, och jag har därför valt att i detta arbete titta närmare på denna problematik. Abstraktionens påverkan på läsbarheten är känt inom forskning på området. Det finns dock en problematik inom forskningen att mäta abstraktion eller att bestämma vilka ord som ska anses abstrakta. Abstraktion har därför ofta förbisetts vad gäller att skriva på ett mer lättillgängligt sätt eller för att mäta en texts läsbarhet. Abstraktion och myndigheters egen terminologi hänger också ihop. De ord som läsaren är van vid upplevs som mindre abstrakta medan ovanligare terminologi upplevs som mer abstrakt, då läsaren inte är van vid dessa ord. Det är därför viktigt för myndigheter att tänka på mottagaranpassningen, är texterna anpassade till en mottagare utanför myndigheten, och vad förväntas läsaren ha för kunskaper inom området? Med detta i åtanke kommer texter från Energimyndigheten bearbetas för att få fram ett nytt mottagaranpassat material med ökad konkretion och läsbarhet. / Written information from agencies have a reputation of being hard to read and understand, even if there is a law that says that information from Swedish agencies should be written in a simple and understandable way. Agencies work with their writing after the principles of plain language, to live up to the demands of a simple and understandable language. In this report the readability of texts from the Swedish Energy Agency have been examined. When the texts readability was measured using a readability index (LIX), it did not indicate any significant difficulty. Despite this the texts can be perceived as more difficult. The texts readability and style have therefore been analysed in this report to find other causes that might affect the readability. The analysis showed that abstraction could be a factor that influences the texts readability, and I have chosen to look closer on that factor in this report. That there are effects of abstraction on readability is a well known fact, however it´s problematic to measure it and decide which words should be considered abstract. These problems have caused abstraction to be overlooked when it comes to writing more understandable and to measure texts readability.  Agencies own language also effects reading and how abstract a text appears to be. Words that the reader is used to appear less abstract then words that they are more used to. Therefore agencies own language can often appear more abstract to the reader. Text therefore needs to be adapted to the reader outside of the agency that is not used to their kind of language, and also consider the readers amount of knowledge on the subject. With all these things in consideration texts from The Swedish Energy Agency will be processed to create a new material adapted to the reader with increased concretion and readability.

Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket.

Compared to adults, children are less effective at designing their utterances to suit the informational needs of their audience. This listener-catering behaviour, known as audience design, has been hypothesized to rely on domain general cognitive mechanisms, such as working memory and cognitive flexibility. Considering that adolescence is an important period of sociocognitive growth, research on the development of audience design beyond childhood is surprisingly scant. The aim of this study was to trace the development of audience design in early and middle adolescence, and test its reliance on cognitive control function. Participants (11–12 and 15–16 years) performed two tasks assessing (1) the ability to adjust referential expressions to inferred knowledge of hearers and (2) cognitive control function. The findings suggest that the ability to take into account the informational needs of listeners during utterance formation develops considerably between early and middle adolescence. Although performance on both tasks was higher in the middle adolescent group, the study provides no evidence for a reliance of the measured audience design behaviour on cognitive control function. Future research should aim to determine whether the development of audience design in adolescence is facilitated by an increased efficacy of knowledge state attribution processes. / Förmågan att anpassa sina yttranden efter samtalspartnerns behov är mindre utvecklad hos barn än hos vuxna. Beteendet att ackommodera lyssnaren vid yttrandeformulering benämns ofta som mottargaranpassning. Mottagaranpassning i konversation har föreslagits vara avhängig exekutiva funktioner, såsom arbetsminne och kognitiv flexibilitet. Med tanke på att ungdomsåren är en viktig period för social och kognitiv mognad har anmärkningsvärt lite forskning genomförts på utvecklingen av mottagaranpassning under ungdomsåren. Målet med studien var att undersöka utvecklingen av mottagaranpassning i ungdomsåren och testa dess eventuella avhängighet av exekutiva funktioner. Deltagare (11–12 och 15–16 år) genomförde två tester som mätte (1) förmågan att anpassa referentiella yttranden till lyssnares förmodade omvärldskunskap och (2) exekutiva funktioner. Resultaten indikerar att förmågan att anpassa sina yttranden efter lyssnares förmodade omvärldskunskap utvecklas betydligt under ungdomsåren. Trots att den äldre åldersgruppen presterade bättre på testet som mätte exekutiva funktioner, predicerade inte exekutiva funktioner förmågan att mottagaranpassa referentiella yttranden. Framtida studier bör undersöka huruvida förmågan att tillskriva kunskapstillstånd till andra effektiviseras under ungdomsåren, och således främjar utvecklingen av mottagaranpassning.