Detta är en sociolingvistisk studie som genom diskursanalys har kartlagt deiktisk närhet i Instagraminlägg, publicerade på fyra politikers Instagramsidor under december månad år 2021 och januari månad år 2022. Även benämning av skatter och bidrag har undersökts i studien, samt vilka samhällsgrupper som påverkas av budskapen i inläggen. Politikerna som igår i studien är Socialdemokraternas Magdalena Andersson och Mikael Damberg samt Moderaternas Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson. Inläggen som undersökts för att besvara frågeställningarna och bekräfta eller dementera studiens hypotes, Moderater vill sänka skatten för de som jobbar och Socialdemokrater vill höja bidragen för de mest utsatta i samhället, handlar om bidrag och skatter. Totalt ligger 12 inlägg från socialdemokratiska politiker och 15 inlägg från moderata politiker till grund för studien. Resultatet visar att de socialdemokratiska politikerna skriver om sjuk- och aktivitetsersättning, garantitillägg, funkisskatt, skatt, ersättningar, stödåtgärder och föräldrapenning. De som påverkas är sjukskrivna, människor med funktionsnedsättning, egenföretagare, de som arbetar inom kultur och idrott samt pensionärer. De som tilltalas är du som kan arbeta och du som kan komma att bli sjuk. De som omtalas är de som har sjuk - och aktivitetsersättning, de som har det allra sämst, de sjukskrivna, människor med funktionsnedsättning och pensionärer som har det sämst ställt. De moderata politikerna skriver om elskatten, bidrag, skatt, jobbskatteavdraget, evenemangsstöd och generella krisstöd. Här påverkas och tilltalas du som sparar, påverkas och omtalas gör företagare, de som äger sitt boende och aktörer inom evenemang- och kultursektorn. Med analysen till grund kan hypotesen bekräftas. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>

Individuella vårdplaner för cancerpatienter infördes 2009 i och med den nationella cancerstrategin och syftar till att ge varje patient en samlad bild av besök, behandling och sjukdom. I den här uppsatsen undersöks olika strategier för mottagaranpassning i fyra regioners Min vårdplan för patienter med bröstcancer. Med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken görs en interpersonell analys av tilltal och omtal respektive modalitet, för att dels kunna beskriva vilka mottagare som pekas ut i texten och erbjuds identifikation, och dels undersöka hur avsändarna kommunicerar information av olika karaktär till mottagarna. För att besvara det senare grundar sig analysen även till viss del i indirekthet och artighetsstrategier. Resultatet visar att de fyra vårdplanerna alla har ett relativt konsekvent du-tilltal, särskilt i introduktionsavsnitt som fungerar relationsskapande. Ibland specificeras du:et genom efterställda attribut av typen ”[du] som har fått diagnosen bröstcancer”. Men ibland övergår tilltalet till ett mer distanserat omtal i information av mer känslig eller hotande karaktär, till exempel i beskrivningar av känslor, sociala påföljder eller biverkningar. I sådan information är det även vanligt att använda modalitet av lägre sannolikhets- och vanlighetsgrad, som ett sätt att förmildra det som påstås. Resultatet visar också en skillnad i hur uppmaningar uttrycks: instruktioner av viktigare, och kanske därmed mer hotande, karaktär uttrycks oftare inkongruent med du-tilltal och förpliktelsemodalitet, möjligen som ett sätt att rikta dessa viktiga uppmaningar till mottagaren och med modalitetsmarkörer förklara hur viktigt det är att uppmaningen följs. De största skillnaderna mellan de fyra vårdplanerna visar sig i omtal av kvinnor och män och därmed vem man signalerar att mottagaren av texten är. Det leder till en avslutande diskussion om för- och nackdelar med mottagaranpassning – kan inkludering bli exkluderande?

I den här uppsatsen har tre interpersonella aspekter av språket i Facebooks och Googles användarvillkor undersökts med ett övergripande syfte att öka kunskapen om språket i användarvillkor. Analysen har gjorts utifrån den systemisk-funktionella grammatiken, och de aspekter som har undersökts är språkhandlingar, modalitet samt tilltal och omtal. Av analysen av språkhandlingar framkommer bland annat att påståenden är den dominerande språkhandlingen i båda användarvillkoren, och att uppmaningar i form av uppmaningssatser är ovanliga och främst fungerar läsarvägledande. Frågor förekommer inte alls i användarvillkorens brödtext, och erbjudanden förekommer men är långt ifrån lika vanligt förekommande som påståenden. Modalitet förekommer i Facebooks användarvillkor främst genom modala verb, men också i form av modalitetsmetaforer. Båda dessa varianter förekommer även i Googles användarvillkor men där är fördelningen något jämnare, och även modala satsadverbial förekommer. Användarvillkoren präglas i stort av att mottagaren tilltalas som du, och avsändaren som vi. Dock förekommer även andra sätt att omtala både mottagare och avsändare. Facebook är mer konsekventa i sitt vi-omtal, medan Google är mer konsekventa i sitt du-tilltal. Även om det finns vissa skillnader de två användarvillkoren emellan visar resultatet att texterna har stora likheter, bland annat genom det personliga tilltalet och att uppmaningar främst uttrycks i modifierad form vilket ger en lägre grad av förpliktelse. Detta kan tyda på att Facebook och Google medvetet försöker bygga en relation till användarna genom hur språket används i användarvillkorstexterna.