<p>Genom praktiska och teoretiska studier på studie- och yrkesvägledarprogrammet har vi kunnat se en ökning av de elever som gör ett omval efter ett år på gymnasiet. Syftet med undersökningen var att se bidragande orsaker till att ett eventuellt omval sker. En kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer med fem elever som gått ett år på sitt omvalda gymnasieprogram. Detta resultat har ställts i relation till Linda. S Gottfredsons teori kring begreppen begränsningar och kompromisser i studievalet samt SCCT-teorin där fokus ligger på självskattning. Hypotesen innan forskningen påbörjades var att eleverna har dålig självinsikt och svårigheter att se sina styrkor och svagheter och därmed svårt att matcha sig själv med ett specifikt gymnasieprogram. Att se sina egna resurser kan genom professionell vägledning tydliggöras och få eleven att bli mer medveten om sig själv. Bristande samverkan med vidare studier och arbetsliv är också en bidragande variabel till att omvalen tenderar att öka. Resultatet visar att vår hypotes stämde in men även att eleverna är starkt påverkbara och lyssnade mycket på omgivningen inför sitt gymnasieval. Majoriteten av eleverna medger också att de själva borde ha varit mer aktiva i sin valprocess och intresserat sig mer för informationskvällar och ”öppet hus” om de utbildningar de funderade på. Vi kan genom detta dra slutsatsen att denna valprocess borde påbörjas under första året på högstadiet för att förbereda eleverna till ett väl underbyggt val. För att kunna genomföra ett professionellt vägledningsarbete bör vägledaren ha god kunskap om de olika utbildningsalternativen och på ett objektivt kritiskt sätt informera eleverna. Denna slutsats kan dras eftersom många av eleverna uttryckte en förvirring över det omfattande utbud som finns och svårigheterna att kritiskt granska detta.</p><p>Through practical and theoretical studies during our education we have seen an increase of students who makes a re-election after one year at the upper secondary school. The purpose with this survey was an atempt to see causes why a re-election takes place. A qualitative survey has been done by interviewing five students which have all make a re-election. The result of the interviews has been compared to Gottfredsons theory and the conceptions she uses; limit and compromise in the choice of education and also the Social cognitive theory where focus lies in how the individual makes an appraisal of their own abilities. The hypothesis before the study began was that the student has got a bad insight in their own strength and weakness which results in a difficulty to match themselves with a specific direction in further education. Through professional guidance these qualities can be illustrated and make the student aware of him or herselves. Bad cooperation with further education and different employments is also a cause to the re-elections. The final results of this study showed that our hypothesis agree but also that the students where strongly influenced by their surroundings when they choosed for upper secondary school. The majority of the students who where interviewed admit that they should have been more active in their election and that they should have been more interested in available information about the alternatives. Through that result we can come to a certain conclusion: the process of preparing the students to choose should begin earlier, perhaps in the start of 7th grade, to make sure that the students will consider their possibilities. To implement a professional guidance the student counsellor should have knowledge about the alternativies and inform the students in a objective and critical way. We came to this conclusion because the students in the survey expressed a feeling of confusion over the existing range of different educations and the difficulities in knowing what is accurate and objectiv information.</p>

Genom praktiska och teoretiska studier på studie- och yrkesvägledarprogrammet har vi kunnat se en ökning av de elever som gör ett omval efter ett år på gymnasiet. Syftet med undersökningen var att se bidragande orsaker till att ett eventuellt omval sker. En kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer med fem elever som gått ett år på sitt omvalda gymnasieprogram. Detta resultat har ställts i relation till Linda. S Gottfredsons teori kring begreppen begränsningar och kompromisser i studievalet samt SCCT-teorin där fokus ligger på självskattning. Hypotesen innan forskningen påbörjades var att eleverna har dålig självinsikt och svårigheter att se sina styrkor och svagheter och därmed svårt att matcha sig själv med ett specifikt gymnasieprogram. Att se sina egna resurser kan genom professionell vägledning tydliggöras och få eleven att bli mer medveten om sig själv. Bristande samverkan med vidare studier och arbetsliv är också en bidragande variabel till att omvalen tenderar att öka. Resultatet visar att vår hypotes stämde in men även att eleverna är starkt påverkbara och lyssnade mycket på omgivningen inför sitt gymnasieval. Majoriteten av eleverna medger också att de själva borde ha varit mer aktiva i sin valprocess och intresserat sig mer för informationskvällar och ”öppet hus” om de utbildningar de funderade på. Vi kan genom detta dra slutsatsen att denna valprocess borde påbörjas under första året på högstadiet för att förbereda eleverna till ett väl underbyggt val. För att kunna genomföra ett professionellt vägledningsarbete bör vägledaren ha god kunskap om de olika utbildningsalternativen och på ett objektivt kritiskt sätt informera eleverna. Denna slutsats kan dras eftersom många av eleverna uttryckte en förvirring över det omfattande utbud som finns och svårigheterna att kritiskt granska detta. Through practical and theoretical studies during our education we have seen an increase of students who makes a re-election after one year at the upper secondary school. The purpose with this survey was an atempt to see causes why a re-election takes place. A qualitative survey has been done by interviewing five students which have all make a re-election. The result of the interviews has been compared to Gottfredsons theory and the conceptions she uses; limit and compromise in the choice of education and also the Social cognitive theory where focus lies in how the individual makes an appraisal of their own abilities. The hypothesis before the study began was that the student has got a bad insight in their own strength and weakness which results in a difficulty to match themselves with a specific direction in further education. Through professional guidance these qualities can be illustrated and make the student aware of him or herselves. Bad cooperation with further education and different employments is also a cause to the re-elections. The final results of this study showed that our hypothesis agree but also that the students where strongly influenced by their surroundings when they choosed for upper secondary school. The majority of the students who where interviewed admit that they should have been more active in their election and that they should have been more interested in available information about the alternatives. Through that result we can come to a certain conclusion: the process of preparing the students to choose should begin earlier, perhaps in the start of 7th grade, to make sure that the students will consider their possibilities. To implement a professional guidance the student counsellor should have knowledge about the alternativies and inform the students in a objective and critical way. We came to this conclusion because the students in the survey expressed a feeling of confusion over the existing range of different educations and the difficulities in knowing what is accurate and objectiv information.

Vårt syfte är att undersöka vad det är som gör att elever på gymnasiet idag ångrar sitt gymnasieval samt ta reda på elevernas uppfattning om de eventuella vägledningssamtal de haft inför gymnasiet med sin studie- och yrkesvägledare. Med vår undersökning hoppas vi att i vår kommande profession som studie- och yrkesvägledare kunna vägleda eleverna till ett så tillfredsställande gymnasieprogram som möjligt detta för att felvalen ska minska. Minskas omvalen minskas de merarbeten som tillkommer för elev samt skolans personal.Utifrån våra sex intervjuer fick vi fram att en av de främsta orsakerna enligt eleverna till att de på gymnasiet gör omval är att de i efterhand känner att de fått för lite information om det program de valde att gå vilket gjorde att de blev besvikna när de kom till sitt program och insåg vad de egentligen skulle läsa. En annan orsak till att eleverna ångrar sitt gymnasieval är att samtliga efter det att de gjort sitt gymnasieval kände att de intressen de valt efter inte är samma intressen som de egentligen ville skulle styra valet. Vårt resultat har vi analyserat med hjälp av teoretiker som Max Weber, J.L Holland och Leon Festinger, vi tog även hjälp av fyrstegsmodellen.Vi ansåg efter de intervjuer vi haft med eleverna att deras vägledningssamtal verkade ha en hel del brister då de exempelvis aldrig blivit ifrågasatta i sina val. Vi blev däremot positivt överraskade över att alla våra intervjupersoner uppgav att de anser att det är viktigt att man har bra självkännedom för att kunna göra ett bra underbyggt val. Vi anser samt fått stöd av vårt resultat att om man ska kunna minska antalen omval är det viktigt att lära känna sig själv. Lär man känna sig själv faller livets pusselbitar sakta men säkert på rätt plats.

Syftet med detta examensarbete var att utifrån gymnasieskolans reformering av programstrukturen studera studie- och yrkesvägledarens roll vid gymnasieelevers omval. Vi har gjort en kvalitativ studie och har i denna intervjuat sju vägledare på gymnasieskolor i en medelstor stad i Skåne. Studiens huvudsakliga resultat är att det efter den femtonde september (brytdatum för omval) inte finns några specifika riktlinjer från varken styrdokument, rektor eller vägledaren själv för hur vägledaren ska hantera omvalen, något som utgör ett stort problem för vägledarna. Studien har i analysen även lyckats urskilja fem olika roller vägledarna antar; rollen som specifik grindvakt, rollen som generell grindvakt, rollen som informatör, rollen som medlare och rollen som elevens representant. Studien har också kommit fram till att den nya gymnasiereformen inte är kompatibel med de Allmänna råden för studievägledning. Nyckelord: Omval, grindvakt, vägledare, roll, riktlinjer

Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna är till attelever på ett gymnasium i Halmstads kommun väljer att göra ett program omval tillFordonsprogrammet. Uppsatsen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med elever samt enintervju med en studie- och yrkesvägledare.Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Elevernasaknade intresse för det program de kom in på eller var osäkra. Även skoltrötthet ochbristfällig information angavs som skäl.Tydligen är det också så att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan äruppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det är först när man börjat på gymnasieskolansom man förstår innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska ämnenaär upplagda. Även om dessa elever hade varit mer mottagliga för information och givitsmer utrymme att diskutera sitt val kanske andra möjligheter hade uppenbarat sig.

Syftet med det här examensarbetet är att beskriva och förstå gymnasieelevers erfarenheter av omval av gymnasieutbildning. De frågeställningar som formulerats för undersökningen är följande;Vilka händelser och erfarenheter kan bidra till att elever gör omval?Hur kan vi teoretiskt förstå gymnasieelevers omval utifrån Hodkinson och Sparkescareership teori?Som teoretisk utgångspunkt används careership teorin av Hodkinson och Sparkes sombidragande del i att förklara syftet med den här undersökningen. Teorin är relevant för arbetet eftersom den bland annat innehåller Bourdieus begrepp habitus. Begreppet syftar till att beskriva hur tidigare erfarenheter och lärdomar påverkar individer, idag och i framtiden.Studien bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer. En kvalitativ metod har valts för att skapa möjlighet till en djupare förståelse för varje enskild informants historia.Intervjuerna är genomförda enskilt av oss författare med sex elever som bor i medelstorakommuner i Sverige. Eleverna har gjort ett omval eller står inför ett omval av gymnasieutbildning.Resultatet visar att ett omval inte är något som sker spontant eller snabbt. Det är en process som blir påverkad av många olika faktorer. Inom informanternas övergripande erfarenheter är det följande faktorer som har resulterat i ett omval: påverkan från familj i gymnasievalet och omvalet, påverkan från vänner i gymnasievalet och omvalet samt vantrivsel i klassen, bristande motivation till studier, för hög studietakt och drömmen om ett annat yrke.

Vad händer om det blir fel i ett val? Hur rättas det till? Denna studie undersöker de fel som påtalats i den svenska valprocessen under 2000-talet via överklaganden av valresultatet genom frågeställningarna: Var i den svenska valprocessen sker det konstaterade felaktigheter? Vad är det som har gjorts så fel till den grad att man behöver vidta en rättelse, i detta fall den mest ingripande åtgärden, omval? Det är inte alltid som felen är orsakade av valfusk och därför introducerar jag skillnaden mellan valfusk och administrativa felaktigheter. Vidare undersöks hela den svenska valprocessen; innan, under och efter valet. Genom att studera brister i valprocessen undersöks också de svenska valens integritet. I etablerade demokratier förväntas val fungera utan några större problem och när det blir fel finns det juridiska vägar tillgängliga för att rätta till felen. Om man upplever ett fel i ett svenskt val kan det överklagas till Valprövningsnämnden. De överklaganden som inkommit till nämnden studeras genom en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys där texterna i överklagandena kodas utifrån olika variabler för att belysa olika aspekter av innehållet. Resultatet visar på att det sker flest fel under röstprocessen på valdagen och under rösträkningen. Vidare visar studien på att felen ibland är så pass omfattande att de endast kan åtgärdas via ett omval. Sammantaget visar studien på att det finns brister i den svenska valprocessen.

Av Sydskånska gymnasieförbundet fick vi uppdraget att utföra djupintervjuer med gymnasieelever som gjort sena omval. Syftet med undersökningen var att se om, och eventuellt hur, man kan minska omval. Vårt arbete är en del av en större undersökning beträffande omval som förbundet utreder. Frågan de ställer sig är vad skolan kan göra för att minska omval. Tio kvalitativa intervjuer med elever, som av olika anledningar hamnat på för dem fel gymnasieprogram och som valt ett nytt program ett år senare, ligger till grund för arbetet. För att öka förståelsen för ungdomars valsituation har vi tittat lite närmare på omvärldsoch samhällsförändringar liksom på undersökningar om hur ungdomar tänker och agerar i valet. Vi är medvetna om betydelsen av kön, klass och etnicitet i valsituationen men betonar studie- och yrkesvägledning som en viktig aspekt att studera. Här ser vi något skolan kan göra för att hjälpa elever från fel- och omval. Det är av denna anledning som studie- och yrkesvägledning fokuseras i vårt arbete. Hjälp@ välja.nu Information och vägledning är en central del i valprocessen. Dessa ska ge elever kunskaper och verktyg för att kunna göra ett väl underbyggt val. Som en följd av detta har vi därför studerat vilka vägledningsinsatser ungdomar har eller borde ha haft till sitt förfogande att hjälpa dem välja. Resultatet utifrån intervjuerna visade på att vägledningsinsatserna ibland varit få och att eleverna inte alltid tagit del av de insatser som erbjudits. Orsakerna till omvalet varierade. Vår slutsats är att många omval kan minskas med en längre vägledningsprocess samt fler och mer varierade vägledningsinsatser. Förslag på sådana åtgärder vi anser kan vara till hjälp i ungdomars val handlar bl.a. om en förlängd och visualiserad informations/vägledningsprocess. Nyckelord Valsituation, gymnasieval, omval, studie- och yrkesvägledning, information. / Our assignment on behalf of Sydskånska gymnasieförbundet was to carry out a field survey among students who have changed their line of studies. The purpose of our research was to find ways to reduce these mal- or rechoices. Our investigation is a part 3 of a more extensive one, to see what the educational system can do to reduce mal- or rechoices. Our conclusions are based on interviews with students, who for some reason or reasons entered a, to them, wrong program. They made a new choice and entered a new program after a year.To increase understanding concerning youth’s educational choice one has to study how they think and act in the situation of choice making. We also feel the importance to look into changes in the world around us, as well as, in our society. We are aware of the importance of for instance gender, class and ethnicity when studying individual’s educational and vocational choices. These aspects will in spite of this, not be taken into consideration, due to time limit. Our focus lies on remedies the educational system can provide the students with. Information and guidance is a central part of the process of vocational guidance. Both work as tools to provide students with the necessary knowledge to make a solid choice. Accordingly, we have studied efforts concerning guidance students have, or should have attended. The results of our interviews indicate insufficiencies and sometimes lack of participitation concerning vocational guidance. Reasons of mal- or rechoices differ. Our conclusion involves such aspects as for instance a longer and visualized guidence process and information.

Syftet med denna uppsats är att ur ett elevperspektiv undersöka orsakerna till gymnasieelevers omval. Under våra praktikperioder i utbildningen har vi mött elever som gjort omval och upplevt detta som svårt och jobbigt. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vad eleverna själva uppfattar vara orsak till omvalet.Vi har intervjuat totalt nio elever som går i årskurs två och som har gjort omval i årskurs ett. Att vi valde att intervjua elever i årskurs två beror på att vi ville att eleverna skulle ha hunnit reflektera över sitt omval men ändå ha det någorlunda färskt i minnet. Vi har gjort en kort historik över hur gymnasieskolan har förändrats. De teorier vi valt att använda är Mills teori om skillnaden mellan personliga bekymmer och allmänna problem och Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Vi har också använt oss av litteratur som vi anser vara relevant för vårt arbete som till exempel Skolverkets utvärdering av grundskolan -95 och Anders Lovéns Kvalet inför valet med flera.Vårt sammantagna intryck är att eleverna anger främst två orsaker till att de gjort ett omval. I vår resultatredovisning kallar vi dessa teori och tempo och sociala skäl. Vi ser också en tendens av att eleverna lägger ansvaret för omvalet på sig själva. Vi avslutar arbetet med att diskutera och analysera.

Valet av gymnasieutbildning i årskurs nio är för många ungdomar det första valet som rör framtiden inom studie- och yrkesval. Många elever upplever också en stor osäkerhet vid valet. Forskning visar att många ungdomar betraktar valet som viktigt men också svårt.Valet av gymnasieutbildning sker också i unga år i en tid av identitetsskapande och valet är därför oftast omringat av problematik: omgivningens åsikter, värderingar och förväntningar på valet, likväl som bristande kunskaper om sig själv och sina utbildningsalternativ. Ibland resulterar valet i grundskolan till att elever senare väljer att göra ett omval på gymnasiet.Vårt syfte är att undersöka ungdomars syn på faktorer som påverkat valet av gymnasieutbildning i grundskolan, och senare omvalet i gymnasieskolan. Vi vill genom att förstå elevernas tankar och reflektioner kring omvalssituationen även ta med oss eventuella lärdomar efter de båda valprocesserna. I studien har vi därför genom en kvalitativ metod intervjuat sex elever i årskurs 1 och 2 som tidigare gjort omval på gymnasiet. Studiens resultat har sedan analyserats med stöd av olika karriärteorier.Resultatet av vår studie visar att flera av eleverna upplevde osäkerhet kring det första gymnasievalet i grundskolan. Denna osäkerhet kan kopplas samman med att valet av gymnasieutbildning inte var väl underbyggt. Elevernas osäkerhet tillsammans med bristande självkännedom och information försvårade valet. Dessutom var valet i årskurs nio socialt kontextbundet, med det menas att omgivningens påverkan på valet, var stor. Elevernas faktorer till omvalet i gymnasiet varierade men kan sammanfattas som att utbildningen inte motsvarade deras förväntningar på olika sätt. Många av eleverna insåg att valet och utbildningen inte överensstämde med deras intresse. Andra elever kom efter i studierna vilket var bidragande till att de valde ett mer passande alternativ. Sist men inte minst visar vårt resultat att även andra sociala faktorer spelade in i omvalet, då man exempelvis inte passade in i klassen. Ibland var det en kombination av dessa faktorer som resulterade i omval.Alla elever menar att de dragit lärdomar och erfarenheter av omvalet. Sådana lärdomar är exempelvis att utgå från sig själv och inte påverkas av andra. Eleverna är också självkritiska och menar att de borde varit mer aktiva i det första valet. Därmed kan vi dra slutsatsen att eleverna, genom sina lärdomar och erfarenheter, nu står bättre rustade till att möta framtida valsituationer.