Vad händer om det blir fel i ett val? Hur rättas det till? Denna studie undersöker de fel som påtalats i den svenska valprocessen under 2000-talet via överklaganden av valresultatet genom frågeställningarna: Var i den svenska valprocessen sker det konstaterade felaktigheter? Vad är det som har gjorts så fel till den grad att man behöver vidta en rättelse, i detta fall den mest ingripande åtgärden, omval? Det är inte alltid som felen är orsakade av valfusk och därför introducerar jag skillnaden mellan valfusk och administrativa felaktigheter. Vidare undersöks hela den svenska valprocessen; innan, under och efter valet. Genom att studera brister i valprocessen undersöks också de svenska valens integritet. I etablerade demokratier förväntas val fungera utan några större problem och när det blir fel finns det juridiska vägar tillgängliga för att rätta till felen. Om man upplever ett fel i ett svenskt val kan det överklagas till Valprövningsnämnden. De överklaganden som inkommit till nämnden studeras genom en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys där texterna i överklagandena kodas utifrån olika variabler för att belysa olika aspekter av innehållet. Resultatet visar på att det sker flest fel under röstprocessen på valdagen och under rösträkningen. Vidare visar studien på att felen ibland är så pass omfattande att de endast kan åtgärdas via ett omval. Sammantaget visar studien på att det finns brister i den svenska valprocessen.

Syftet med denna studie har varit att granska rättssäkerheten i tillämpningen av mål om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen i förvaltningsdomstolarna, med fokus på Förvaltningsrätten i Stockholm. Studien visar att överklagandefrekvensen har ökat under åren 2013–2018 i alla förvaltningsrätter och att ändringsfrekvensen var 11 procent. Väldigt få mål fick prövningstillstånd i kammarrätterna och i Högsta förvaltningsdomstolen och under en procent av målen fick bifall.Till Förvaltningsrätten i Stockholm överklagades drygt två procent av socialtjänstens avslagsbeslut om ekonomiskt bistånd, vilket kan jämföras med andelen överklaganden av socialförsäkringsmål som var 43 procent. Av besluten som överklagades fick tre procent av de klagande bifall. En närmare granskning av 100 domar från Förvaltningsrätten i Stockholm år 2018 visade att störst chans att få bifall har de mål som handlar om vad som är ett behov enligt Socialtjänstlagen. De mål som rör att den klagande själv anses kunna tillgodose behovet eller inte anses medverka i utredningen hade minst chans att få bifall. Förekomst av bevis samvarierade med bifall för båda parter. Vilka de klagande är eller om barn finns i hushållet påverkade inte utfallet och barns behov belystes inte alls. Vilken enhet och domare hos Förvaltningsrätten som dömt i målet samvarierade också med utfallet.Analysen utifrån rättssäkerhet visar att den ur ett formellt perspektiv är hög. De flesta fick avslag och besluten var därmed förutsebara. Rättssäkerheten minskade dock genom utfallets samvariation med vilken enhet och domare som dömt. Ur ett materiellt perspektiv på rättssäkerhet innebar 71 procent av avslagen att den enskilde inte tillförsäkrades en skälig levnadsnivå. Krav ställdes på den klagande som gjorde att bedömningen kom att handla om vad den klagande kunde ha gjort för att tillgodose behovet själv, inte huruvida denne faktiskt kunde det. Detta tillsammans med att högre beviskrav eventuellt ställdes i dessa mål gör att rättssäkerheten ur ett materiellt perspektiv kan ifrågasättas.

I denna uppsats studeras hur avvägningarna mellan allmänna och enskilda intressen hanteras avde dömande organen och hur de olika sakägarna resonerar utifrån de olika intressena. Arbetet har genomförts som en fallstudie där fyra olika byggprojekt studerats. Gemensamt för alla är att de ligger i Stockholms innerstad och har mött motstånd i form av överklaganden. Det finns lite olika definitioner för vad allmänintresset är, somliga menar att allmänintresset är ensammanslagning av flera enskilda intressen medan andra definierar att det bestäms av folkets valda representanter. Det ideologiska tillvägagångsättet som diskuteras är utilitarism, enhetligt, rättighetsbaserad ochdialogbaserad. För att tolka domstolarna domslut används fjäder- och balansvågsmodellen där fjädervågsmodellen symboliserar gränsen för vad man som sakägare är skyldig att tåla. Balansvågsmodellen symboliserar det beslut som tas baserat på de sammanvägda för- och nackdelarna. Det första fallet är kvarteret Plankan 24 där Svenska Bostäder vill bygga nya bostäder i den oexploaterade innergården, planen har mötts av kritik från de boende som menar att luftkvaliteten, bullernivåerna, ljusinsläpp, rekreationsytor, barnens miljö och kulturmiljön avsevärt kommer att försämras. Mark och miljööverdomstolen anser att de skäl som de klagande åberopat inte är tillräckliga för att planen inte ska genomföras. Fall nummer två handlar om Orgelpipan 6, en hotellbyggnadskomplex och en av citybanans uppgångar mittemot centralstationen. De klagande menar bland annat att ett nytt hotell kommer att skapa obalans på en redan obalanserad marknad, att ljusförutsättningarna kommer att försämras och att byggnaden kommer att för skada Stockholm. Länsstyrelsen anser inte att deklagomål som kommit in är tillräckliga för att planen inte ska vinna laga kraft. Det tredje fallet handlar om Mårtensdal 6, ett kontorskomplex som ska bli 125 meter högt. De klagande är befintliga hyresgäster som anser att deras verksamhet inte ska behöva flytta och Fortum Värme AB som anser att höjden på byggnaden riskerar att inskränka deras verksamhet pga. att den är högre än deras egen skorsten. Mark- och miljööverdomstolen beslutar att Fortums överklagande bör accepteras och upphäver därför planen pga. av allmänintresset. Det sista fallet är byggandet av Nobel Center på Blasieholmen bakom Nationalmuseum. De klagande är gemensamt emot planen då det kommer påverka riksintresset och kulturmiljön. I Mark- och miljödomstolens domslut går man på de klagandes linje och upphäver planen för att planen innebär påtaglig skada på kulturmiljön och riksintresset. Den ideologi som tycktes vara den som tillämpades mest var en blandning mellan utilitarismenoch enhetliga. Den rättighetsbaserad ideologin användes inte alls och den dialogbaserade är något som används tidigare i planprocessen. Något entydigt samband i domstolarnasbedömningar har dock inte kunnat konstaterats, det kan bero på att varje fall är unikt och har dess egna förutsättningar. Kommunen och övriga sakägare resonerar på olika sätt när det kommer till avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Generellt gör kommunen avvägningar genom ett utilitaristiskt och enhetligt tillvägagångsätt medan sakägarna använder olika tillvägagångssätt beroende påom de representerar ett företag, en förening eller är en privatperson. / This paper examines how the balances between public and private interests are handled by the appeals court and how the different stakeholder’s reason based on the different interests. The work has been carried out as a case study in which four different construction projects were studied. Common to all is that they are in Stockholm's inner city and have met with resistance in the form of appeals. There are slightly different definitions for what the public interest is,some believe that the public interest is a combination of several individual interests, while others define that it is decided by the elected representatives of the people. The ideological approach under discussion is utilitarianism, unitary, rights-based and dialogical. To interpret the court's verdict, the dynanometer and beam scale model is used wherethe dynamometer model symbolizes the boundary of what you as a stakeholder are obliged toendure. The beam scale model symbolizes the decision that is made based on the weighted pros and cons. The first case is Kv. Plankan 24, where Svenska Bostäder wants to build new housing in the undeveloped courtyard, the plan has been met by criticism from the residents who believe that the air quality, noise levels, day light, recreation areas, children's environment and the cultural environment will deteriorate significantly. The Land and environmental court consider that the reasons cited by the complainants are not sufficient for the plan not to be implemented. Case number two is about Kv. Orgelpipan 6, a hotel building complex and one of the new entrances for the new commuter track, Citybanan. The complainants believe, among otherthings, that a new hotel will create imbalance in an already unbalanced market, that the lighting conditions will deteriorate and that the building will harm the character of Stockholm. The County Administrative Board does not consider that the complaints received are sufficient for the plan not to get implemented. The third case is about Mårtensdal 6, an office complex that will be 125 meters high. The complainants are existing tenants who feel that their business should not need to relocate and Fortum Värme AB who believes that the height of the building risks reducing their business because it is higher than their own chimney. The Land and environmental court decide that Fortum's appeal should be accepted because the public interest of Fortums appeal is greater than the office building to be higher than the chimney. The last case is the construction of the Nobel Center at Blasieholmen behind the NationalMuseum. The complainants jointly oppose the plan as it will affect the national interest and the historical culture environment. The Land and Environmental Court cancels the plan because it involves significant damage to the historical cultural environment and the national interest. The ideology that seemed to be the one most applied for the court was a mix between utilitarianism and unitary. The rights-based ideology was not used at all and the dialogue-based is something that is used earlier in the planning process. However, no clear connection in the judgments of the courts has been found, it may be because each case is unique and has its ownconditions. The municipality and the other stakeholders reasoning in different ways when it comes to the delimitation of public and private interests. In general, the municipality balances through autilitarian and uniform approach, while the business owners use different approaches depending on whether they represent a company, an association, or a private person.