En omdiskuterad debatt är den nya strandskyddsutredningen, vilken syftar till att ge förslag på hur det nuvarande strandskyddet kan förändras i grunden och göra dess applicering mer differentierad. Dock kvarstår det vilka effekter och påverkan det faktiskt kommer medföra i ett kommunalt planeringspraxis och för allmänheten. Detta är det vi syftar till att undersöka i denna uppsats, där ett särskilt fokus ligger på hur allmänintresset kan påverkas inom kommunalt detaljplanearbete eller för den delen hur beaktas ens ett allmänintresse och vad är det för något. Detta är även vad våra frågeställningar grundar sig på; ● Hur tolkas allmänintresset i detaljplanering i Karlstad och Motala kommun? ● Hur påverkas det allmänna intresset av det nya föreslagna strandskyddet när det kommer till kommunal planering i Karlstad och Motala? ● Hur påverkas intressekonflikten av den nya strandskyddsutredningen? Den här studien är av ren kvalitativ form där vi undersöker ovanstående frågeställning genom att genomföra två semistrukturerade intervjuer med tjänstemän på kommuner. Vi använder oss även av innehållsanalyser av totalt 46 detaljplaner i Motala- och Karlstads kommun. Till detta genomför vi även innehållsanalys av den nya strandskyddsutredningen. Metoderna syftar till att bilda en kvalitativ metodmix där vi ska få flera perspektiv på allmänintresse och dess innebörd relaterat till vår studie. Resultat och slutsatser som uppsatsen kom fram till visade att den konceptuella tolkningen av allmänintresse i detaljplanering utgår oftast från en multidimensionell syn, beroende på vem som gör detaljplanen och hur stor den är i omfattning. Allmänintresset i den kommunala planeringen kommer bli mer decentraliserad från stat till kommun, framförallt när det gäller dispenser i strandskyddet. Det visa sig att strandskyddsutredningen kommer ha en tydlig påverkan på intressekonflikter, vilka alltid präglat samhällsplanering. Utvecklingsintresset kommer ges större handlingsutrymme gentemot hur det varit med det nuvarande strandskyddet, där bevarandeintresset har haft tolkningsföreträde utan att alltid vara legitim i sakfrågan. Det var även tydligt att utvecklingsintresset inte ska få ett tolkningsföreträde mot bevarandeintresset, utan det ska snarare bli enklare att skapa en balans mellan dessa i kommunal planering.

På senare år har media kommit att debattera flitigt i frågor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i två läger, de som är för diagnostik och de som är emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha både positiva effekter, men också negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie få ökad förståelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fått Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig något åt i förhållande till när i livet diagnosen blivit ställd, som barn/ tonåring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berättelser och fram träder en mångskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna är att diagnosen har fått en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men också hindrat individerna att leva sina liv fullt ut. Alla delar känslan av utanförskap och svårigheter att interagera socialt. Diagnosen upplevs till viss del kategoriserande och stigmatiserande enligt respondenterna. Det som skilde sig åt mellan ålderskohorterna var att de äldre respondenterna tycks ha ett mer revolutionerande förhållande till diagnosen, och de unga ett mer ”naturligt” förhållande. De äldre respondenternas upplevelser beskrevs mer analytiskt, de hade hittat coping strategier för att klara livet, vilket de unga inte tycks ha behövt i samma utsträckning. De unga respondenterna beskriver betydelsen av hjälpen som de fick i skolan, vilket de vuxna respondenterna inte ens fick en möjlighet att ta del av på samma sätt, eftersom diagnosen kom så pass sent i livet. Sammanfattningsvis kan man säga att det finns skillnader men också likheter i beskrivningarna som respondenterna delgett, och att betydelsen fått olika vinkel och tyngd beroende på när i livsloppet som diagnosen gjort sig gällande.

Denna avhandling syftar till att belysa hur friluftsliv och naturturism hanteras i den kommunala fysiska planeringen. Detta diskuteras i relation till myndigheters uttalade policys där vikten av friluftsliv framhålls och allmänhetens attityder till friluftsliv. Syftet är också att föra en diskussion om hur kommunal fysisk planering kan fungera som verktyg för att främja friluftslivets intresse i markanvändningsfrågor. Undersökningen har skett genom enkäter, intervjuer, studier av lagstiftning och myndighetsdokument samt studier av planeringsdokument, främst översiktliga planer, i 11 kommuner som ingår i de tre fallstudieområdena Järvafältet utanför Stockholm, Blekinge skärgård och kustzon och Söderåsen i Skåne. Vid första anblicken kan det framstå som om friluftsliv har ett starkt skydd i den kommunala fysiska planeringen. Det omnämns i Plan- och bygglagen (PBL) som allmänt intresse och i Miljöbalken (MB) som riksintressen och som ett av strandskyddets två syften. Planeringslagstiftningens process- och ramlagskaraktär ger dock flertalet tolkningsbara formuleringar i lagtexten samtidigt som begreppet allmänt intresse är mångtydigt. Både PBL och strandskyddet har också nyligen ändrats så att det i flera frågor ännu inte hunnit etableras någon rättspraxis för tolkning och tillämpning. En av den kommunala fysiska planeringens viktigaste uppgifter är att i markanvändningsfrågor avväga mellan olika allmänna och enskilda intressen. Resultat visar att friluftslivets och naturturismens ställning i kommunal planering varierar mellan kommuner men också mellan planeringsnivåer. En betydande majoritet av kommunerna använder friluftsliv och naturturism i sin marknadsföring. Avvägningsbeslut i markanvändningsfrågor som utfaller till friluftslivets nackdel kan dock ofta motiveras av att ”det finns så mycket grönt” och att friluftsliv därmed bedöms kunna ske någon annanstans än där man vill exploatera. Här kan allemansrätten vara en viktig faktor för denna tolkning. I planeringsdokument förekommer också ofta den rådande planeringsdoktrinen om den täta staden i kombination med hållbarhetsargument. Detta kan ytterligare verka för exploatering av urbana grönytor. Det finns ett behov av fysisk planering som säkerställer mark för friluftsliv. Resultat från den nationella enkätundersökningen Friluftsliv 07 visar att människor värderar rekreationsnatur högt, många till och med så högt att det påverkar deras val av bostadsort. Cirka en sjättedel uppger dock att de saknar lämpliga områden för friluftsliv. Respondenterna anser även att kommunerna behöver bli bättre på att skydda tysta områden. Planeringen behöver också visa en bättre beredskap inför klimatförändringarnas konsekvenser för friluftsliv eftersom många respondenter uttrycker en oro över negativa konsekvenser av ett förändrat klimat men endast cirka var fjärde kommun uppmärksammar detta i den översiktliga planeringen. Huvudhandledare har varit professor Lars Emmelin, Fysisk planering, Blekinge Tekniska Högskola och biträdande handledare professor Klas Sandell, Geografi och turism, Karlstad Universitet. Doktorsavhandlingen togs fram inom ramen för forskningsprojektet Planering för friluftsliv vid Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona. Projektet utgjorde ett av sju delprojekt i det nationella och mångdisciplinära forskningsprogrammet Friluftsliv i Förändring som letts av professor Peter Fredman, Mittuniversitetet och som finansierats av Naturvårdsverket.

<p><strong>Objective:</strong> In this thesis, we assume that the organizations' interests are governing their behavior/positions. It seems possible to draw conclusions about organizations'interests on the basis of the behavior / positions that will appear in the givenopinions on Swedish Public Investigations. The purpose of this thesis is toidentify self-interests of the studied organizations as they appear in their givenopinions.</p><p><strong>Method:</strong> The authors have made a qualitative and quantitative study of the opinions.</p><p><strong>Theoretical perspective:</strong> The basis of the study is the organization theories that focus the self-interest oforganizations.</p><p><strong>Empiric:</strong> Information is taken from four Swedish Public Investigations: the New Company Act, International Accounting for Swedish companies, Abolition of the audit requirement for small and medium sized enterprise and Simplified accounting. Altogether 310 opinions have been given on these, out of which we have studied 59. Furthermore, we have collected information on tasks, activities and objectives from the websites of the opinion giving organizations.</p><p><strong>Conclusions:</strong> In the literature, we found, as mentioned, that organizations havet hree self- interests which we define as general self-interests. They are the interest in survival, resources and power. We have found - what we believe – an additional general self-interest of organizations, namely the interest to avoid accountability and transparency. It was possible to divide the organizations intogroups with high community of interest within each group while the community between the groups was low. This provides an empirical support to Dimaggio’s and Powell’s theory which says that organizations in specific areas are similar. This means that it is possible to study the interest of organizations, without studying the individuals in an organization. We found that the owner's interests expressed in tasks, activities and objectives of the organization are important factors affecting the organization's interest structure. We also found indications - however unclear - that the public interest has an impact on the organizations' self interests. We also found an interest to protect its own market which can be related to the general interest of resource influx under Pfeffers and Salanciks theories of resource dependence.</p>

Objective: In this thesis, we assume that the organizations' interests are governing their behavior/positions. It seems possible to draw conclusions about organizations'interests on the basis of the behavior / positions that will appear in the givenopinions on Swedish Public Investigations. The purpose of this thesis is toidentify self-interests of the studied organizations as they appear in their givenopinions. Method: The authors have made a qualitative and quantitative study of the opinions. Theoretical perspective: The basis of the study is the organization theories that focus the self-interest oforganizations. Empiric: Information is taken from four Swedish Public Investigations: the New Company Act, International Accounting for Swedish companies, Abolition of the audit requirement for small and medium sized enterprise and Simplified accounting. Altogether 310 opinions have been given on these, out of which we have studied 59. Furthermore, we have collected information on tasks, activities and objectives from the websites of the opinion giving organizations. Conclusions: In the literature, we found, as mentioned, that organizations havet hree self- interests which we define as general self-interests. They are the interest in survival, resources and power. We have found - what we believe – an additional general self-interest of organizations, namely the interest to avoid accountability and transparency. It was possible to divide the organizations intogroups with high community of interest within each group while the community between the groups was low. This provides an empirical support to Dimaggio’s and Powell’s theory which says that organizations in specific areas are similar. This means that it is possible to study the interest of organizations, without studying the individuals in an organization. We found that the owner's interests expressed in tasks, activities and objectives of the organization are important factors affecting the organization's interest structure. We also found indications - however unclear - that the public interest has an impact on the organizations' self interests. We also found an interest to protect its own market which can be related to the general interest of resource influx under Pfeffers and Salanciks theories of resource dependence.

Planeringen vilar på grundidén att den ska leda till något bättre och gynna alla, och den idén säkerställs genom allmänintresset. Men vad som anses vara något bättre råder det delade meningar om och därav varierar innehållet allmänintresset fylls med, beroende på kontext och tidsanda. En rådande trend som påverkar tidsandan är nyliberalismen som visats påverka planeringen. Den nyliberala idén om planeringen står i stark kontrast till den grund planeringen vilar på då nyliberalismen tillbakavisar planeringen som ett verktyg för att skapa ett samhälle som gynnar alla och istället förespråkar den fria marknaden. Detta innebär att planeringens grundtanke om att allmänintresset ska säkerställa en planering som gynnar alla, utmanas samt anses illegitim av nyliberalisterna. Denna spänning är vad som gör ämnet intressant att studera och är varför arbetet ämnar att studera hur allmänintresset påverkas av en nyliberaliserad planering.  Detta arbete fokuserar på hur nyliberalismen påverkar framställningen av allmänintresset och den frågan besvaras genom att studera nyligen antagna översiktsplaner, eftersom översiktsplanen ska genomsyra all planering i kommunen. För att studera översiktsplanerna kommer en kvalitativ textanalys att användas för att utläsa hur kommunerna legitimerar sin planering vilket också talar för deras syn på allmänintresset. Sedan appliceras det teoretiska ramverket som är uppbyggt kring fyra kärnvärden vilka beskriver hur nyliberalismen ser på samhället, kärnvärdena tydliggör också hur ett nyliberalt allmänintresse ser ut, kärnvärdena är: marknaden, rättsstaten, välfärd och privat egendom. Genom det teoretiska ramverket är det därför möjligt att utläsa ett nyliberaliserat allmänintresse i översiktsplanerna. Arbetets resultat beskrivs genom fyra trender vilka visar på fyra sätt kommunerna legitimerar sin planering, trenderna är centrerade kring ämnena tillväxt, attraktivitet, invånaren och näringslivet. Genom att applicera det teoretiska ramverket framgår det att allmänintresset är nyliberaliserat, men att nyliberaliseringen är begränsad. Detta då planeringen legitimeras av att skapa tillväxt vilket också betyder att marknadslogiska resonemang blir en naturlig del av planeringen, men nyliberaliseringen sker genom en marknadsbefrämjande planering som innebär att kommunerna styr mot tillväxt.

Offentligt styrd planering påstås ha mindre resurser än tidigare och förespråkas därför i allt större utsträckning samarbeta med näringsliv för att uppnå gemensamma mål om tillväxt, attraktivitet och konkurrens; samt för att mobilisera gemensamma resurser. Detta har beskrivits som att en maktförskjutning skett till näringslivets fördel. Förändringarna bidrar tillsammans till en annan uppfattning hur planeringen bör styra samhällsutvecklingen och vilka ändamål den ska verka för. Trots att gemensamma mål pekas ut mellan offentliga- och privata aktörer förutsätts fortfarande den offentliga sektorn tillgodose andra allmänna intressen. Men samarbeten mellan offentliga och privata aktörer innebär en risk för att näringslivets särintressen införlivas och dominerar allmänintresset. För att undersöka denna problematik genomförs en multipel fallstudie där förhållandet mellan byggherrar och kommun granskas i två detaljplanefall: Kilströms kaj i Karlskrona och Rosendalsfältet i Uppsala. Den förra planen ämnar uppföra attraktiva bostäder med spektakulär arkitektur för att skapa ett nytt landmärke, där byggherre och kommun diskuterat med varandra innan den formella planprocessen. Den senare är en omfattande detaljplan för bland annat 3 500 bostäder, nya skolor och universitetsbyggnader, där byggherrar kommit in mellan samråd och granskning genom markanvisningstävlingar. Som insamlingsmetoder har dokument och intervjuer använts och data har sedan brutits ned till teman utifrån governancebegrepp genom en kvalitativ analys. Planeringspraktiken analyseras genom att användandet av ett teoretiskt perspektiv som utgår från hur allmänintresset legitimeras, samt maktrelationer där makt främst ses som ett sätt att kontrollera språket. Utifrån studiens analys framkommer det att den beskrivna maktförskjutningen till näringslivets fördel kan nyanseras. Det är istället lokala maktrelationer som styr utfallet, där markägande är ett betydande styrmedel. Studien visar även att förhandlingsplanering som tidigare varit omstritt inte förefaller vara lika kontroversiellt längre utan anses i det närmaste vara en självklarhet. Förhandlingarna underlättas av att byggherrars särintressen många gånger sammanfaller med kommuners till följd av nya planeringsideal, exempelvis attraktiva bostäder; sätta staden på kartan etc. Det verkar således skett en förskjutning i allmänintresset: både kring vad som är eftersträvansvärt, men även i tillvägagångsättet som i allt större utsträckning verkar legitimeras utifrån dess effektivitet.

I denna uppsats studeras idén om allmänintresset i den fysiska planeringen. Allmänintresset har setts vara det som legitimerar offentlig planering, som en norm för praktiserande planerare, eller ett sätt att utvärdera planer. Det är även något som förordas i plan- och bygglagstiftningen (PBL). Trots detta är det ett begrepp som är mycket vagt definierat. Detta har lett till diskussioner inom den akademiska plandebatten om begreppet angående dess innehåll men också dess användbarhet. Trots att det har riktats kritik mot begreppet finns det ändå en stark tilltro till begreppet hos aktiva planerare, då det är allmänintresset som motiverar planering som verksamhet.  Uppsatsen handlar om att studera olika syner på allmänintresset, vilka intressen som formuleras som allmänna, och hur det påverkar planeringen.   Uppsatsen är utformad som en fallstudie, där det studerade fallet är en detaljplan för kvarteret Seminariet i Uppsala kommun. Metod för datainsamling är dokumentstudier där detaljplanen, samrådsredogörelse, inkomna yttrande, utlåtanden samt överklaganden ingår. En kvalitativ textanalys har genomförts på detta empiriska material. Det teoretiska perspektivet har formulerats utifrån uppsatsens forskningsöversikt. En övergripande teoretisk dimension har kunnat identifierats samt centrala aspekter utifrån olika förhållningssätt och planeringsideal.   Den genomförda studien i uppsatsen visar att det i praktiken finns skilda uppfattningar mellan olika aktörer om allmänintresset, dess konkreta innehåll men också hur det ska tillgodoses. Kritiska sakägare anser att de representerar en betydande majoritet av uppsalaborna samt deras intressen och därmed allmänintresset. Samtidigt anser kommunen att de kan representera hela kommunen, och intressena inom kommunen då kommunpolitikerna är folkvalda representanter. De kommunala intressena hävdar de är allmänintresset. Dessa olika uppfattningar leder till konflikter i planprocessen, där ena sidan vill se mer direktdemokratiskt inflytande i planprocessen och att konsekvenserna ska bedömas utifrån sakägarnas samlade intressen. Den andra sidan anser att konflikten löses inom politiken, medborgardeltagande är inte direktdemokratisk utan ska förbättra beslutsunderlaget och underlätta implementeringen av planförslaget. De förtroendevalda är demokratisk valda för att kunna ta denna typ av beslut om vad som är bäst för kommunen med detta synsätt.   Beslutsmakten över markanvändningen ligger främst hos de förtroendevalda, planerarna arbetar nära politiken och utåt sett ger de intrycket av att stå för samma ställningstaganden. Konflikten tyder på att det inte finns en gemensam bild över hur planeringen går till, vad medborgarnas möjlighet till inflytande är och vad som anses ingå i allmänintresset i den aktuella lokala kontexten. Studien visar att planerarna verkar ta en relativt konservativ och rationell roll. Detta överensstämmer inte med vad mycket av den forskning på ämnet som finns menar. I en stor del av forskningen framstår det som att den kommunikativa eller den nyliberala diskursen skulle ha fått mycket mer utrymme i planeringen och att dessa skulle ha influerat synen på allmänintresset i en högre utsträckning. Problematiken med det svårhanterliga begreppet underlättas av det som belyses i uppsatsen, nämligen att det finns ett par kritiska principer som kan använda för att förstå underliggande politiska ställningstaganden i formuleringen och hanteringen av allmänintresset.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur stadsplaneringens politiska uppdrag eventuellt påverkas av privata konsulters deltagande i planeringsprocesser. På så sätt problematiseras tolkningsutrymmet samt det potentiella inflytandet över de vägval som den offentliga verksamheten gör. I grunden handlar det om att belysa ett eventuellt demokratiskt problem i en kontext som lovordar samverkan mellan offentlig och privat sektor. Målet är att identifiera om ansvarsutkrävandet kan säkerställas när aktörerna i dessa nätverk tar beslut i den offentliga verksamhetens sfär. Undersökningen belyser huvudsakligen en svensk planeringskontext på regional samt kommunal planeringsnivå. Därutöver ingår även exempel från Köpenhamn, Danmark. Fokus riktas mot frågan om social hållbarhet samt den offentliga aktörens hantering av allmänintresset i relation till social hållbarhet som fenomen. Undersökningen belyser hur social hållbarhet tar sig i uttryck i specifika planeringsprojekt samt hur relationen mellan konsult och kommun ser ut i dessa exempel. Det empiriska materialet består av intervjuer med representanter från konsultfirmor samt tjänstemän från kommuner eller regionkontor. Dessutom analyseras planeringsdokument samt slutrapporter i relation till de olika projekten. Det empiriska resultat antyder att social hållbarhet hanteras som en avpolitiserad fråga inom den fysiska planeringen. Potentiella motsättningar ser ut att ignoreras i ett sammanhang som strävar efter att lösa problem utan konflikt. Förekommande problemlösningar relateras framförallt till fysiska ingrepp i stadsmiljön där kommunikativa aspekter såsom medborgardeltagande och ökad samverkan är centrala. Alternativa förståelser och kunskapsfält ser ut att reduceras bort till förmån för vissa dominerande ideal. Resultatet indikerar vidare att konsulten får ett relativt stort handlingsutrymme i stadsutvecklingsprojekt med inriktning på social hållbarhet. Denna slutsats baseras framförallt på den offentliga aktörens förtroende för konsulten samt den ömsesidiga tolkningen att konsulten utför den offentliga aktörens uppdrag - som ett slags företrädare för den offentliga verksamheten. Allmänintresset försvaras i den mån att det politiska uppdraget utförs utan större konflikt. Konsulten levererar också utifrån den offentliga aktörens förväntningar. Däremot framkommer en odemokratisk aspekt där social hållbarhet inte ser ut att definieras utifrån en politisk grund. De aktuella stadsutvecklingsprojekten som sådana är förvisso politiskt förankrade, men tolkningsutrymmet för konsulten ser ut att vara relativt stort där den offentliga aktören söker stöd, expertis eller kunskap. Det demokratiska problemet i förekommande exempel handlar inte om konsultens förmåga eller oförmåga att tolka den politiska viljan. Problemet ligger snarare i att den offentliga aktören inte definierar social hållbarhet i relation till fysisk planering på en önskvärd politisk nivå. Det finns således ett behov av att den offentliga aktören stärker sitt självförtroende i hanteringen av ett ämne som förtjänar att tillskrivas en politisk betydelse. Så länge den offentliga aktören inte definierar vad social hållbarhet är enligt den politiska viljan kan allmänintresset bli svårt att försvara.

Allmänintresse är en princip inom planeringsdisciplinen som försöker motivera professionens rätt att planera kring samhällets kollektiva resurser, genom att se till att professionen tar hänsyn till och planerar för medborgarnas intressen. Perspektivet om medborgarnas intresse kan dock beaktas på olika vis. Vad som anses vara intresse varierar också över tid. Förståelse om vad som är allmänintresse är förankrat med perspektiv och övergripande samhällsparadigm. När omställning i planeringsideal sker och när nya system ska implementeras uppstår en komplicerat situation att tolka allmänintresset, när både gamla och nya tankesätt samt levnadsvanor kan samexistera. Idag står samhället inför samhällsutmaningar som klimatförändringar och miljöproblematik, vilket lett till att planeringen idag arbetar för en omställning mot hållbart samhälle, som kan ge möjlighet till att bevara dagens förutsättningar för framtiden. I denna omställning prövas principen om allmänintresse när nya system och tankesätt förespråkas i den fysiska strukturen, som bryter med traditionella och befintliga system. Detta ger utrymme för slitningar och splittringar om vad som är i medborgarnas intresse. De två mångdimensionella principerna ”allmänintresse” och ”hållbarhet/hållbar utveckling” har komplicerat förhållande till varandra och till planeringen. Förhållandet mellan allmänintresse och hållbarhet/hållbar utveckling i planeringen är viktigt att studera för att förstå de samtida och framtida förutsättningarna i samhället. Vad leder detta till, och vem tjänar och förlorar på att planeringen sker på detta vis. Samt för att ge förståelse till vad för intressen som ligger till grund för samhällsutvecklingen. Studiens syfte är att få en större förståelse för hur allmänintresse och hållbarhet förhåller sig till varandra inom svensk planering, samt se vad för inflytande hållbar utveckling har över allmänintresset. För att studera detta förhållande utgår studien från en socialkonstruktionistisk ansats med ett diskursteoretiskt angreppsätt. Den teoretiska utgångspunkten möjliggör för att kunna dekonstruera språk och begrepp i sociala kontexter för att förstå underliggande betydelser, samt för att ge förståelse om hur den sociala världen är konstruerad. Genom socialkonstruktionism ses samhället som socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. Perspektivet möjliggör att ge insyn i begreppens betydelse och innebörd i olika situationer. Där av är perspektivet lämpligt för att studera de vaga begreppen som står i fokus av denna studie. För att undersöka detta studeras svensk översiktsplaneringsdiskurs inom kommunerna Borås, Halmstad, Lund och Umeå. För att få inblick i hur diskursen är uppbyggd och hur principerna allmänintresse och hållbarhet/hållbar utveckling förhåller sig till varandra. Studien visar på att det finns förankring mellan hållbarhet/hållbar utveckling och allmänintresse i den studerade diskursen, men att detta förhållande också är beroende av vems perspektiv som beaktas. Allmänintresse förankrat med planeringens och samhällets övergripande önskemål tillskriver stöd för hållbarhet i planeringen. Medan lokal politik och medborgare endast vidhåller ett delat stöd för hållbarhet. Studien visar också hur den lokala medborgargruppen påverkas av planeringsbeslut från tjänstemän och samhällsintressen i stort. Samt att hållbarhet i planeringen har påverkan på synen om allmänintresset.