Uppsatsen syftar till att undersöka och diskutera vad det finns för aktuella ideal gällande mångfald inom stadsplanering. Undersökningsområdet avgränsas till Uppsala och det som har undersökts är vilka aspekter som anses viktiga för att uppnå mångfald i staden och hur det arbetas för att uppnå mångfald inom de aspekterna. Angreppssättet har varit kvalitativa där intervjuer har förts med aktuella aktörer som arbetar med stadsplaneringen i Uppsala. Utifrån den undersökning som bedrivits har fem olika aspekter som anses viktiga för att upprätthålla en mångfald i staden identifierats och valts ut då det är de som nämnts mest frekvent. Dessa aspekter är människor, planeringsprocess, funktionsblandning, historia och täthet. Tillvägagångssätt för hur en mångfald nås inom respektive område i Uppsala kan sammanfattas med inkluderande och beblandning. Inkluderandet innebär att stadens invånare får delta i planeringsprocessen och blir inkluderade i staden genom att det skapas möjligheter för olika typer av människor att ha en bostad. En beblandning handlar om att olika funktioner i staden och bebyggelse från olika tider samsas på samma plats för att ge ett varierat stadsrum.

Mobility Management (MM) eftersträvar ett helhetstänk där all samhällsplanering bedöms påverka trafikflöden och resmönstren. Områden som traditionellt inte tillhör trafikplanering anses inom konceptet Mobility Management vara medskapare i att nå effektiv mobilitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka konceptets ursprung och dess innebörd, med tonvikt på de argument som åberopas för att få människor att ändra sitt resebeteende i hållbar riktning. Jag jämför även Mobility Management med tidigare planeringideal för att placera konceptet i ett sammanhang och finna ursprunget till idéerna. Genom att läsa dokument från nätverket Möjligheter med Mobility Management i Samhället (MMMiS), Trafikverket, SKL, Trivector och regeringen bildar jag en uppfattning om Mobility Managements innebörd i Sverige idag och sökte granska innehållet efter generella drag. Uppsatsen är därigenom en dokumentsanalys och en kvalitativstudie av Mobility Management. I uppsatsen finner jag att Mobility Management som koncept inte står ensamt mot sitt ursprung och innebörden är inte helt frånskild från tidigare trafikplanering. Skillnaden är dock att vi nu tydligare kan se att trafikplanering och övrig samhällsplanering hör samman.

<p>Studiens syfte är att förstå och förklara fotgängarnas roll i planeringen av bostadsområden i tätort, vidare hur detta har utvecklats och förändrats över tid. Dessutom ämnar uppsatsen undersöka om det finns effekter av olika tiders planering för dagens fotgängare. Genom att utföra observationer i de olika bostadsområdena Bredäng, Rissne och Sickla Udde besvaras den första frågeställningen där det efterfrågas hur områden från olika tidsepoker är planerade ur fotgängarnas perspektiv. Den andra frågan, om hänsyn tagits till fotgängarnas behov och hur detta förändrats, besvaras genom en diskursanalys där planerna av de tidigare nämnda områdena studeras. Vidare analyseras resultaten och de övergripande planeringsidealens effekter för fotgängarna klargörs. Studien kommer fram till att fotgängarna varit osynliga vid planeringen av bostadsområden från 1960-talet fram till 1990-talet. De förändringar som förekommer i planeringen som i viss utsträckning påverkar fotgängarna positivt, beror inte på att deras roll förändrats utan på att de övergripande planeringsidealen förändrats.</p>

Studiens syfte är att förstå och förklara fotgängarnas roll i planeringen av bostadsområden i tätort, vidare hur detta har utvecklats och förändrats över tid. Dessutom ämnar uppsatsen undersöka om det finns effekter av olika tiders planering för dagens fotgängare. Genom att utföra observationer i de olika bostadsområdena Bredäng, Rissne och Sickla Udde besvaras den första frågeställningen där det efterfrågas hur områden från olika tidsepoker är planerade ur fotgängarnas perspektiv. Den andra frågan, om hänsyn tagits till fotgängarnas behov och hur detta förändrats, besvaras genom en diskursanalys där planerna av de tidigare nämnda områdena studeras. Vidare analyseras resultaten och de övergripande planeringsidealens effekter för fotgängarna klargörs. Studien kommer fram till att fotgängarna varit osynliga vid planeringen av bostadsområden från 1960-talet fram till 1990-talet. De förändringar som förekommer i planeringen som i viss utsträckning påverkar fotgängarna positivt, beror inte på att deras roll förändrats utan på att de övergripande planeringsidealen förändrats.

No description available.

Handeln har haft en betydande roll för stadens uppkomst och utveckling, idag är stadens många funktioner som karaktärisera staden som attraktiv med ett myllrande gatuliv. Men sedan bilens framfart har handelsområden etableras utanför stadens kärna som har möjliggjort en större kundkrets och ett större utbud. Under 90-talet ändrades Plan- och bygglagen i syfte att främja den fria marknaden och konkurrensen, vilket möjliggjorde etableringen av externhandel som den ser ut idag. Idag står den för en tredjedel av handeln i Sverige och etableringen har även lockat internationella butikskedjor som har pressat priserna och flertalet forskare menar nu att det riskerar att utarma staden på handel och service. Under kursen Planering och hållbarhet i programmet Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola stötte vi för första gången på allvar på problematiken med externhandeln. Externa köpcentrum lyftes främst som ett miljömässigt problem, men också som en lösning ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Frustration uppstod inom oss när vi insåg att kommunerna tillsynes krigar om externhandeln och det väckte flera frågor. Kommunpolitiker framställde många av problemen oansenligt och ofullständigt, med godtyckliga lösningar. Underlaget i kursen gav oss känsla av att kommunrepresentanter och politiker inte vågar trotsa nyetableringar av externa handelsområden i rädsla av att ställa sig emot utvecklingen av företagsamhet. Men måste de två stå i motsats till varandra? Eftersom vi under programmet diskuterat externhandel ur ett kritiskt perspektiv har vi följaktligen antagit en mycket kritisk ansats mot handelsfunktionen. Som nämnt ovan uppstod intresset för forskningsområdet ur känslomässig frustration och irritation. Det kan därför vara värdefullt att poängtera möjligheten för en förkonstruerad subjektiv bias mot externhandeln i arbetet. Detta kandidatarbete utgör en komparativ fallstudie över två kommuner, Landskrona och Karlskrona, som är för- respektive emot etablering av externhandel, för att studera hur olika planeringsideal påverkar innerstaden. I urvalet av studieobjekt valdes de aktuella kommunerna sådant att de yttre faktorerna, såsom geografisk lokalisering, medianinkomsten i kommunen och befolkningsmängd, är så lika varandra som möjligt så att skillnader i de politiska planeringsidealernas effekter tydliggörs. En dokumentanalys över kommunala dokument har legat till grund för tio attribut för staden, som agerat verktyg för att beskriva påverkan och effekter på innerstaden. Fallstudien visade att Landskrona, som opponerat sig mot etablering av externhandel, driver en konkret och strikt planeringspolitik för att göra innerstaden till en attraktiv plats med konkurrenskraft och god ekonomisk tillväxt. Karlskrona, som opponerat sig för etablering av externhandel, driver en nätverkande planeringspolitik, där flera aktörer har möjlighet att driva planeringsfrågor och påverka processer. Resultatet visade att Landskronas innerstad har sämre ekonomisk tillväxt än Karlskrona, trots kommunens omfattande strategier att nå en ekonomiskt stark stadskärna.

En av planeringens främsta uppgifter är att utarbeta strategier och visioner för att skapa förutsättningar för människors vardagsliv. Samtidigt som detta är av så stor betydelse för en planerare, finns det ingen teoretisk enighet om hur mycket människor faktiskt påverkas av en fysisk miljö. I ljuset av Stockholm stads översiktsplan – Promenadstaden – är syftet med denna uppsats att studera relationen mellan stadens fysiska struktur och sociala liv. Mer specifikt ämnar denna uppsats att diskutera ifall människor verkligen lever enligt dagens normativa stadsplaneringsideal. För att kunna studera människors vardagliga handlingar baseras det empiriska materialet på ett flertal kvalitativa intervjuer med boenden i ett nyproducerat område i Stockholm stad (Telefonplan). Förståelsen för människors handlingar i Telefonplan har sedan växt fram utifrån ett flertal tongivande teoretiker inom samhällsplanering och sociologi. Bland annat har Bourdieus kultursociologiska teorier varit av stor betydelse för uppsatsens analytiska resonemang. Resultatet visar på att det finns både starka och svaga argument för Promenadstaden. Att argumentera att idealet Promenadstaden inte kommer ge förutsättningar för att uppnå sina egna mål (idén om det funktionsblandade och lokala närområdet), vore att helt bortse från den fysiska strukturens betydelse för människors vardagsliv. Men att argumentera att människors vardagsliv per automatik kommer att gå i paritet med promenadstadsplanerna, vore lika med att förbise de sociala grunder och villkor som varje dag påverkar hur människor använder sin miljö.

Varje tidsepok har sina ideal för hur städerna ska se ut. I den tid som vi lever i så är fokus på hållbarhet och hur vi kan minska klimatpåverkan, men också livskvaliteten i städerna som har blivit allt mer aktuellt de senaste decennierna (Europeiska Unionen, 1999. 7). Samtidens städer blir allt smartare och vi håller oss uppkopplade med världen omkring oss, givet detta så har en efterfrågan på områden där det går att enkelt ta sig fram via gång eller cykel med närhet till service och bekanta ansikten. Ett möte mellan en livskvalitet och en önskan om gemenskap och platsidentitet har vidare bidragit till det samtida stadsplaneringsidealet 15-minutersstaden (Abdelfattah et al. 2022, 330) Konceptet 15-minutersstaden innebär att människan ska ha tillgång till alla sina basbehov såsom utbildning, arbetsplatser, kultur och handel finns nära till hands inom den angivna tidsramen (Sweco, 2023). Konceptet utvecklades av professor Carlos Moreno och fick dragningskraft under Covid-19 pandemin i och med de mindre krävande transportsträckorna som stadsplaneringsidealet bidrog med (Deloitte, 2023). I denna studie fokuserar vi på att forska kring 5-minutersstaden, som är systerkonceptet till 15-minutersstaden med krav på samma aspekter fast inom en mindre tidsram. Vi har varit nyfikna på detta samtida stadsplaneringsideal, vad detta faktiskt innebär, om det är en trend eller kommer att bestå över tiden samt om det går att implementera på ett svenskt kommunalt stadsbyggnadsprojekt. För att ta reda på detta har vi använt oss av två fall, Ystad Hamnstaden och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Ystad är en mindre kommun i södra Sverige där det i nuläget planeras ett omfattande stadsbyggnadsprojekt. Projektet är det största i modern tid för Ystad kommun, och kommer givet detta att ha en stor inverkan på medborgarnas likväl som stadens framtid. Den planerade stadsdelen har ett havsnära läge med ett kort avstånd till kollektivtrafik såväl som centrum och handel. Utifrån Ystads unika struktur så väcktes idén hos oss om det skulle vara möjligt att implementera den hållbara och eftertraktade 5-minutersstad i projektet Hamnstaden. Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största stadsbyggnadsprojekt med fokus på klimatanpassning (Stockholm stad, 2023). Under studiens gång har intervjuer utförts med flera nyckelpersoner både internt i projektet Hamnstaden såsom projektledaren, men också politiker i Samhällsbyggnadsnämnden och Ystad kommuns förvaltningschef. Detta för att få en heltäckande bild över vad det finns för förväntningar på projektet Hamnstaden och huruvida de ser på möjligheten att planera efter 5-minutersstaden. Flertal tjänstemän från stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden  har också blivit intervjuade då de redan är i fas med att planera en 5-minutersstad. Dessa intervjuer har gett oss mer insikt i vilka aspekter och kriterier som är viktiga för att lyckas driva igenom ett sådant koncept. Utöver intervjuer har information från öppna såväl som slutna källor samlats in, vilket har varit utmanande eftersom 5-minutersstaden är ett samtida fenomen, och därför inte har hunnit forskas kring i samma omfattning som andra ämnen. Slutligen utfördes en platsanalys för att få vetskap gällande avstånden mellan den blivande Hamnstaden och de mänskliga basbehoven som kollektivtrafik, handel, utbildning och kultur. Detta var också väsentligt för att få en känsla för de rumsliga dimensionerna på platsen eftersom 5-minutersstaden ställer krav på småskalighet och mänskliga mått.

Offentligt styrd planering påstås ha mindre resurser än tidigare och förespråkas därför i allt större utsträckning samarbeta med näringsliv för att uppnå gemensamma mål om tillväxt, attraktivitet och konkurrens; samt för att mobilisera gemensamma resurser. Detta har beskrivits som att en maktförskjutning skett till näringslivets fördel. Förändringarna bidrar tillsammans till en annan uppfattning hur planeringen bör styra samhällsutvecklingen och vilka ändamål den ska verka för. Trots att gemensamma mål pekas ut mellan offentliga- och privata aktörer förutsätts fortfarande den offentliga sektorn tillgodose andra allmänna intressen. Men samarbeten mellan offentliga och privata aktörer innebär en risk för att näringslivets särintressen införlivas och dominerar allmänintresset. För att undersöka denna problematik genomförs en multipel fallstudie där förhållandet mellan byggherrar och kommun granskas i två detaljplanefall: Kilströms kaj i Karlskrona och Rosendalsfältet i Uppsala. Den förra planen ämnar uppföra attraktiva bostäder med spektakulär arkitektur för att skapa ett nytt landmärke, där byggherre och kommun diskuterat med varandra innan den formella planprocessen. Den senare är en omfattande detaljplan för bland annat 3 500 bostäder, nya skolor och universitetsbyggnader, där byggherrar kommit in mellan samråd och granskning genom markanvisningstävlingar. Som insamlingsmetoder har dokument och intervjuer använts och data har sedan brutits ned till teman utifrån governancebegrepp genom en kvalitativ analys. Planeringspraktiken analyseras genom att användandet av ett teoretiskt perspektiv som utgår från hur allmänintresset legitimeras, samt maktrelationer där makt främst ses som ett sätt att kontrollera språket. Utifrån studiens analys framkommer det att den beskrivna maktförskjutningen till näringslivets fördel kan nyanseras. Det är istället lokala maktrelationer som styr utfallet, där markägande är ett betydande styrmedel. Studien visar även att förhandlingsplanering som tidigare varit omstritt inte förefaller vara lika kontroversiellt längre utan anses i det närmaste vara en självklarhet. Förhandlingarna underlättas av att byggherrars särintressen många gånger sammanfaller med kommuners till följd av nya planeringsideal, exempelvis attraktiva bostäder; sätta staden på kartan etc. Det verkar således skett en förskjutning i allmänintresset: både kring vad som är eftersträvansvärt, men även i tillvägagångsättet som i allt större utsträckning verkar legitimeras utifrån dess effektivitet.

I denna uppsats studeras idén om allmänintresset i den fysiska planeringen. Allmänintresset har setts vara det som legitimerar offentlig planering, som en norm för praktiserande planerare, eller ett sätt att utvärdera planer. Det är även något som förordas i plan- och bygglagstiftningen (PBL). Trots detta är det ett begrepp som är mycket vagt definierat. Detta har lett till diskussioner inom den akademiska plandebatten om begreppet angående dess innehåll men också dess användbarhet. Trots att det har riktats kritik mot begreppet finns det ändå en stark tilltro till begreppet hos aktiva planerare, då det är allmänintresset som motiverar planering som verksamhet.  Uppsatsen handlar om att studera olika syner på allmänintresset, vilka intressen som formuleras som allmänna, och hur det påverkar planeringen.   Uppsatsen är utformad som en fallstudie, där det studerade fallet är en detaljplan för kvarteret Seminariet i Uppsala kommun. Metod för datainsamling är dokumentstudier där detaljplanen, samrådsredogörelse, inkomna yttrande, utlåtanden samt överklaganden ingår. En kvalitativ textanalys har genomförts på detta empiriska material. Det teoretiska perspektivet har formulerats utifrån uppsatsens forskningsöversikt. En övergripande teoretisk dimension har kunnat identifierats samt centrala aspekter utifrån olika förhållningssätt och planeringsideal.   Den genomförda studien i uppsatsen visar att det i praktiken finns skilda uppfattningar mellan olika aktörer om allmänintresset, dess konkreta innehåll men också hur det ska tillgodoses. Kritiska sakägare anser att de representerar en betydande majoritet av uppsalaborna samt deras intressen och därmed allmänintresset. Samtidigt anser kommunen att de kan representera hela kommunen, och intressena inom kommunen då kommunpolitikerna är folkvalda representanter. De kommunala intressena hävdar de är allmänintresset. Dessa olika uppfattningar leder till konflikter i planprocessen, där ena sidan vill se mer direktdemokratiskt inflytande i planprocessen och att konsekvenserna ska bedömas utifrån sakägarnas samlade intressen. Den andra sidan anser att konflikten löses inom politiken, medborgardeltagande är inte direktdemokratisk utan ska förbättra beslutsunderlaget och underlätta implementeringen av planförslaget. De förtroendevalda är demokratisk valda för att kunna ta denna typ av beslut om vad som är bäst för kommunen med detta synsätt.   Beslutsmakten över markanvändningen ligger främst hos de förtroendevalda, planerarna arbetar nära politiken och utåt sett ger de intrycket av att stå för samma ställningstaganden. Konflikten tyder på att det inte finns en gemensam bild över hur planeringen går till, vad medborgarnas möjlighet till inflytande är och vad som anses ingå i allmänintresset i den aktuella lokala kontexten. Studien visar att planerarna verkar ta en relativt konservativ och rationell roll. Detta överensstämmer inte med vad mycket av den forskning på ämnet som finns menar. I en stor del av forskningen framstår det som att den kommunikativa eller den nyliberala diskursen skulle ha fått mycket mer utrymme i planeringen och att dessa skulle ha influerat synen på allmänintresset i en högre utsträckning. Problematiken med det svårhanterliga begreppet underlättas av det som belyses i uppsatsen, nämligen att det finns ett par kritiska principer som kan använda för att förstå underliggande politiska ställningstaganden i formuleringen och hanteringen av allmänintresset.