Denna avhandling syftar till att belysa hur friluftsliv och naturturism hanteras i den kommunala fysiska planeringen. Detta diskuteras i relation till myndigheters uttalade policys där vikten av friluftsliv framhålls och allmänhetens attityder till friluftsliv. Syftet är också att föra en diskussion om hur kommunal fysisk planering kan fungera som verktyg för att främja friluftslivets intresse i markanvändningsfrågor. Undersökningen har skett genom enkäter, intervjuer, studier av lagstiftning och myndighetsdokument samt studier av planeringsdokument, främst översiktliga planer, i 11 kommuner som ingår i de tre fallstudieområdena Järvafältet utanför Stockholm, Blekinge skärgård och kustzon och Söderåsen i Skåne. Vid första anblicken kan det framstå som om friluftsliv har ett starkt skydd i den kommunala fysiska planeringen. Det omnämns i Plan- och bygglagen (PBL) som allmänt intresse och i Miljöbalken (MB) som riksintressen och som ett av strandskyddets två syften. Planeringslagstiftningens process- och ramlagskaraktär ger dock flertalet tolkningsbara formuleringar i lagtexten samtidigt som begreppet allmänt intresse är mångtydigt. Både PBL och strandskyddet har också nyligen ändrats så att det i flera frågor ännu inte hunnit etableras någon rättspraxis för tolkning och tillämpning. En av den kommunala fysiska planeringens viktigaste uppgifter är att i markanvändningsfrågor avväga mellan olika allmänna och enskilda intressen. Resultat visar att friluftslivets och naturturismens ställning i kommunal planering varierar mellan kommuner men också mellan planeringsnivåer. En betydande majoritet av kommunerna använder friluftsliv och naturturism i sin marknadsföring. Avvägningsbeslut i markanvändningsfrågor som utfaller till friluftslivets nackdel kan dock ofta motiveras av att ”det finns så mycket grönt” och att friluftsliv därmed bedöms kunna ske någon annanstans än där man vill exploatera. Här kan allemansrätten vara en viktig faktor för denna tolkning. I planeringsdokument förekommer också ofta den rådande planeringsdoktrinen om den täta staden i kombination med hållbarhetsargument. Detta kan ytterligare verka för exploatering av urbana grönytor. Det finns ett behov av fysisk planering som säkerställer mark för friluftsliv. Resultat från den nationella enkätundersökningen Friluftsliv 07 visar att människor värderar rekreationsnatur högt, många till och med så högt att det påverkar deras val av bostadsort. Cirka en sjättedel uppger dock att de saknar lämpliga områden för friluftsliv. Respondenterna anser även att kommunerna behöver bli bättre på att skydda tysta områden. Planeringen behöver också visa en bättre beredskap inför klimatförändringarnas konsekvenser för friluftsliv eftersom många respondenter uttrycker en oro över negativa konsekvenser av ett förändrat klimat men endast cirka var fjärde kommun uppmärksammar detta i den översiktliga planeringen. Huvudhandledare har varit professor Lars Emmelin, Fysisk planering, Blekinge Tekniska Högskola och biträdande handledare professor Klas Sandell, Geografi och turism, Karlstad Universitet. Doktorsavhandlingen togs fram inom ramen för forskningsprojektet Planering för friluftsliv vid Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona. Projektet utgjorde ett av sju delprojekt i det nationella och mångdisciplinära forskningsprogrammet Friluftsliv i Förändring som letts av professor Peter Fredman, Mittuniversitetet och som finansierats av Naturvårdsverket.

No description available.

Bevarandet av natur och miljö är en viktig del av Sveriges markanvändningsplanering. Ett sätt att bevara dessa rika områden på lång sikt är genom inrättandet av naturreservat. Naturreservat upprättas oftast av Länsstyrelsen för just detta syfte vilket i vissa fall kan stå i kontrast till kommunens önskan om att använda marken för andra intressen och ändamål. Ett sådant exempel utgör Naturreservatet Häcksören som upprättades i december 2021 av Länsstyrelsen i Uppsala och inom vilket Älvkarleby kommuns avloppsreningsverk är beläget. Reningsverket och naturreservatet representerar båda allmänna intressen som i den avvägning som gjorts strider mot varandra. Syftet med arbetet är att se hur utvecklingsambitionerna hos Älvkarleby kommun påverkas av den avvägning som är gjord mellan det allmänna intresset för reningsverket och det allmänna intresset för naturreservatet. Förhoppningen är att studien är till nytta för andra kommuner i fall där avvägningar görs mellan liknande motstridande allmänna intressen och där dess konsekvenser beaktas.  Studien är baserad på kvalitativa metoder som har genomförts via en kombination av litteraturstudie, semi-strukturerade intervjuer och studier i lagrum och domar för att på bästa sätt besvara arbetets frågeställningar. Sju intervjuer har genomförts med sakkunniga personer inom ämnet som representerar de olika myndigheterna samt en utomstående juridiskt sakkunnig. Resultatet av fallstudien visar att det finns olika syn mellan Älvkarleby kommun och Länsstyrelsen när det gäller den avvägningen som gjorts. Framför allt är detta förknippat med att de båda parterna ser fallet utifrån olika tidsperspektiv. Kommunen är angelägen om att ett eventuell nödvändigt framtida utökat ianspråktagande av mark för reningsverket säkerställs och således inte påverkar kommunens långsiktiga utvecklingsvisioner. Länsstyrelsens beslut grundar sig i situationen såsom den är idag. De förnekar inte att en utbyggnad av reningsverket kan bli aktuell men eftersom detta är oförutsägbart i tid och rum anses det inte relevant att ta detta i beaktande vid tillfället då reservatet inrättas. Studien avslutar med att diskutera huruvida kommunens argumentation ska tas i större beaktande vid liknande framtida fall. / Preserving nature and the environment is essential for Sweden's land use planning. One way to preserve these rich areas for the future is by setting up nature reserves. The County Administrative Board usually establishes nature reserves for this very objective, which in some cases may contrast with the municipality's desire to use the land for other interests and purposes. One such example is the Häcksören Nature Reserve, established in December 2021 by the County Administrative Board in Uppsala and within which Älvkarleby municipality's sewage treatment plant is located. The treatment plant and the nature reserve represent public interests that conflict with each other in the balance that has been struck. The purpose of the study is to see how the development ambitions of Älvkarleby municipality are affected by the balance that has been made between the general interest in the treatment plant and the public interest in the nature reserve. The hope is that the study will be helpful for other municipalities in cases where balances are made between similar conflicting public interests and where its consequences are considered. The study is based on qualitative methods carried out through a combination of literature study, semi-structured interviews, and studies in law and judgments to best answer the work's questions. Seven interviews were conducted with experts in the subject representing the various authorities and an outside legal expert. The case study results show that there are different views between Älvkarleby municipality and the County Administrative Board regarding the balance that has been made. Above all, this is associated with the two parties seeing the case from different time perspectives. The municipality is concerned that any necessary future increased use of land for the treatment plant is ensured and thus does not affect the municipality's long-term development visions. The County Administrative Board's decision is based on the situation today. They do not deny that an expansion of the treatment plant may be relevant, but since this is unpredictable in time and space, it is not considered pertinent to take this into account when the reserve is established. The study concludes by discussing whether the municipality's argumentation should be taken into more significant consideration in similar future cases.