<p>Abstract</p><p>Det byggs många nya ishockeyarenor i Sverige för tillfället och nästan alla elitseriearenor är i dagsläget namnsponsrade av stora företag. Prissättning av sponsring anses komplext och arenasponsring av ett elitserielag innebär ett mångmiljonavtal för det arenasponsrande företaget. Forskningen som existerar specifikt om arenasponsring är amerikansk och de ekonomiska förhållandena skiljer sig kraftigt ifrån de svenska vilket ger en avsaknad av kunskap. Denna kunskapslucka om arenasponsring i Sverige ska jag börja fylla igen med denna uppsats.</p><p>Syftet med denna studie är att försöka generera en klarare bild av hur värdet på ett elitseriearenanamn prissätts och vilka faktorer som ligger till grund för den värderingen. Vidare kommer denna uppsats att behandla matchningen mellan sponsorn och sponsringsobjektet och undersöka båda parternas syn på samarbetet.</p><p>Studien är kvalitativ och består av åtta intervjuer med representanter för Luleå Hockey, Modo Hockey, Skellefteå AIK och Timrå IK samt intervjuer med deras respektive arenasponsor som i tur och ordning är Konsum Norrbotten, Swedbank, Skellefteå Kraft och E.ON Sverige.</p><p>Uppsatsen har en hermeneutisk kunskapssyn då den försöker skapa djupare förståelse för fenomenet arenasponsring. Angreppssättet är deduktivt då det utgår ifrån befintlig forskning om arenasponsring men är samtidigt induktiv i avseendet att det saknas svensk forskning.</p><p>Den teoretiska referensramen består främst av teorier om varumärken, sponsring, idrottssponsring, arenasponsring och värdering av arenasponsring och vanlig sponsring. Uppsatsen rymmer även en praktisk metod del som förklarar hur tillvägagångssättet vid intervjuerna skett. Resultatet består av individuella sammanställningar av de genomförda intervjuerna precis som analyskapitlet också gör.</p><p>Huvudresultatet av denna studie är att marknadsvärdet som bygger på vad andra klubbar erhållit ligger till grund för hur arenasponsring prissätts och värderas. Slutsatsen till varför svenska företag köper arenasponsring är att det ger företagen väldigt bra media exponering och positiva associationer samtidigt som det gör att företagen anses vara goda medborgare i sitt närområde.</p><p>Företagen som arenasponsrar elitserielag har en bred målgrupp och vill försöka nå ut till allmänheten i stort. Arenasponsring upplevs av samtliga respondenter ge deras organisation positiva fördelar vilket gör att jag drar slutsatsen att arenasponsring är en vinn – vinn situation för dem inblandade. Till rådande marknadspris har dessutom tre av de fyra företagen kommit fram till i sin ekonomiska utvärdering att arenasponsringen är en lönsam affär för dem.</p>

Abstract Det byggs många nya ishockeyarenor i Sverige för tillfället och nästan alla elitseriearenor är i dagsläget namnsponsrade av stora företag. Prissättning av sponsring anses komplext och arenasponsring av ett elitserielag innebär ett mångmiljonavtal för det arenasponsrande företaget. Forskningen som existerar specifikt om arenasponsring är amerikansk och de ekonomiska förhållandena skiljer sig kraftigt ifrån de svenska vilket ger en avsaknad av kunskap. Denna kunskapslucka om arenasponsring i Sverige ska jag börja fylla igen med denna uppsats. Syftet med denna studie är att försöka generera en klarare bild av hur värdet på ett elitseriearenanamn prissätts och vilka faktorer som ligger till grund för den värderingen. Vidare kommer denna uppsats att behandla matchningen mellan sponsorn och sponsringsobjektet och undersöka båda parternas syn på samarbetet. Studien är kvalitativ och består av åtta intervjuer med representanter för Luleå Hockey, Modo Hockey, Skellefteå AIK och Timrå IK samt intervjuer med deras respektive arenasponsor som i tur och ordning är Konsum Norrbotten, Swedbank, Skellefteå Kraft och E.ON Sverige. Uppsatsen har en hermeneutisk kunskapssyn då den försöker skapa djupare förståelse för fenomenet arenasponsring. Angreppssättet är deduktivt då det utgår ifrån befintlig forskning om arenasponsring men är samtidigt induktiv i avseendet att det saknas svensk forskning. Den teoretiska referensramen består främst av teorier om varumärken, sponsring, idrottssponsring, arenasponsring och värdering av arenasponsring och vanlig sponsring. Uppsatsen rymmer även en praktisk metod del som förklarar hur tillvägagångssättet vid intervjuerna skett. Resultatet består av individuella sammanställningar av de genomförda intervjuerna precis som analyskapitlet också gör. Huvudresultatet av denna studie är att marknadsvärdet som bygger på vad andra klubbar erhållit ligger till grund för hur arenasponsring prissätts och värderas. Slutsatsen till varför svenska företag köper arenasponsring är att det ger företagen väldigt bra media exponering och positiva associationer samtidigt som det gör att företagen anses vara goda medborgare i sitt närområde. Företagen som arenasponsrar elitserielag har en bred målgrupp och vill försöka nå ut till allmänheten i stort. Arenasponsring upplevs av samtliga respondenter ge deras organisation positiva fördelar vilket gör att jag drar slutsatsen att arenasponsring är en vinn – vinn situation för dem inblandade. Till rådande marknadspris har dessutom tre av de fyra företagen kommit fram till i sin ekonomiska utvärdering att arenasponsringen är en lönsam affär för dem.

No description available.

Syfte: Denna studie ämnar utforska hur de nationella riktlinjerna för idrottspolitiken influerar svenska kommunfullmäktiges resonerande i beslutstagandet vid byggandet av nya idrottsanläggningar. Den svenska idrottspolitiken specificeras i en proposition (Prop 2008/09:126) från regeringen, godkändes av riksdagen 2009, tillsammans med Riksidrottsförbundets idéprogram Idrotten vill. Metod: För studien valdes tre svenska kommuner ut med nybyggda kommunalt finansierade idrottsanläggningar där beslutet om byggnationen tagits efter 2009. Kvalitativa analysfrågor har används för att gå igenom kommunfullmäktiges beslut. Fairclough och Faricloughs modell för politiskt resonerande har sedan tillämpats på analysfrågornas svar. Antagandet gjordes att varje kommunalpolitisk aktörs grundläggande mål är att maximera institutionell politisk makt, i enlighet med Stroms teori om politiskt partiagerande. Resultat: Analysen visar att de idrottspolitiska värdegrunder som förespråkas på nationell nivå spelar en mindre roll i kommunstyrelsens beslutsfattande. Kommunens attraktionskraft jämtemot utomstående, stimulering av ekonomin och marknaden samt de lokala idrottslagens framgångar är dominerande i beslutsprocessen. Kommunfullmäktiges resonemang vid beslutsfattande av alla tre idrottsanläggningarna går i samma riktning. En indikation på att detta kan vara en trend bland flera svenska kommuner. Slutsats: Det verkar finnas en diskrepans mellan det syfte med idrottspolitiken som förespråkas på nationell nivå och hur kommunfullmäktige resonerar i sitt beslutsfattande. Tidigare forskning har visat att särintressen har inflytande över kommunal idrottspoltik och att såväl väljare som politiker har en överskattad tro på elitidrottens ekonomiska fördelar för det lokala samhället, i relation till vad forskningen visat. Dessa två faktorer kan vara förklarande för varför kommunfullmäktige bortser från nationella idrottspolitiska värderingar och hela innebörden i det vedertagna konceptet "idrott för alla", som förväntas genomsyra den svenska idrottsrörelsen. / Aim: This study aims to explore the reasoning of Swedish municipality councils, in regards to the decision-making process of building new sports facilities, and their relationship to national sports policies. The Swedish sports policy has been specified through a proposition (Prop. 2008/09:126) given by the government and approved by the parliament in 2009 together with the policy program of the Swedish Sports Confederation called Idrotten vill. Method: Three Swedish municipalities with sports establishments subsidized by tax money constructed after 2009 were selected for the study. The municipality council’s decisions have been qualitatively studied through Fairclough and Fariclough’s model for political reasoning. The assumption was made that each municipality’s core goal is to maximize their control over political office, in accordance with Strom’s theory of political party behavior. Results: The analysis shows that the policies advocated on state level only plays a minor role in the decision-making of municipality councils. Values like the town’s appeal to outsiders, stimulation of the market and the prestige of local sports teams are more dominant in the decision-making process. The reasoning behind all three of the newly built establishments goes in the same direction, which indicates that this might be a trend embraced by several Swedish municipalities. Conclusions: Swedish municipality councils reasoning within the decision-making process does not seem to accord with the sports policies advocated on a national level. Previous research has shown indications that personal interests plays a role in municipal decision-making and that the popular belief among both voters and political actors is that the economical benefits of elite sports on the local community is a lot higher than research shows. Both these factors may be explanatory as to why municipal councils chose to disregard national values and policies of sports and the whole advocated concepts of “sports for all” that permeates all of the Swedish sports society.