Inledning:Den professionella ishockeyspelaren har ishockey som sitt jobb och befinner sig i en stark tävlingsmiljö där man hela tiden blir värderad. Om man inte presterar tillräckligt bra som ishockeyspelare kan man förlora sitt jobb. Ishockeyspelare tränar otroligt mycket fysik och teknik, men denna starkt prestationsbaserad miljö kan också innebära en mental belastning.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om mentala färdigheter i elitserien i ishockey, samt hur man inom samma fält betraktar vikten av att arbeta med mental träning. Metod: Min empiriska studie innefattar intervjuer med sex sportchefer i elitserien i ishockey. Av det insamlade materialet har tre kategorier skapats och analyserats. Resultat: Jag fann att mentala färdigheter är något man finner som väldigt viktigt för ishockeyspelare i elitserien. För att klara av den tuffa prestationsmiljön behöver man framförallt ett gott självförtroende och en bra inställning. Man måste också ha bra sociala egenskaper för att kunna fungera bra i ett lag. Klubbarna arbetar med mental träning till viss del både genom idrottspsykologer anslutna till klubben och genom ett dagligt, naturligt arbete inom organisationen. Jag fann också att mental träning är ett relativt nytt fenomen i ishockey, och att det därför finns ett visst motstånd för att utöka arbetet med det. Nyckelord: Ishockey, elitserien, idrottspsykologi, mental träning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns skillnader mellan svensk och amerikansk ishockeyjournalistik. Mer specifikt undersöktes gestaltningen av ishockey samt det mediala utrymme ishockeyn fick i Sportbladet, SportExpressen, The Boston Globe och The Washington Post. Undersökningen har genomförts via en kvantitativ innehållsanalys, en kvalitativ innehållsanalys samt en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar att ishockeyn får lika stort tidningsutrymme i de båda länderna – men att de svenska tidningarna prioriterar att skriva om spelarna, samtidigt som de amerikanska fokuserar mer på lagen. Resultatet från den kvalitativa analysen visar tydligt att de undersökta svenska sportsidorna dramatiserar nyheterna, medan de amerikanska lägger större fokus på rapportering och fakta. Resultatet från den kvalitativa intervjuundersökningen understryker vad vi tidigare fått fram, nämligen att de svenska tidningarna överdramatiserar ishockeyn. Det insamlade empiriska materialet har analyserats utifrån Andrews & Jacksons tre aspekter, Dahléns melodramatiska teori samt Wallins teori om minskad match- och förhandsinformation. En viktig förklaring till skillnaderna mellan svensk och amerikansk ishockeyjournalistik är att de svenska journalisterna ges möjlighet att tolka spelare och ledares uttalanden, medan de amerikanska måste återge utsagorna ordagrant och i sin helhet. Detta medför att de svenska ishockeyjournalisterna kan vinkla nyheten på ett sätt som skapar större rubriker och dramatik. Ytterligare en förklaring är att Sportbladet och SportExpressen menar att dramatisering inte tar bort fokus från ishockeyn, utan att det istället bidrar till att läsarna kommer närmre spänningen och att det i sin tur berättar mer än vad endast fakta och matchrapport gör.

Commercialization of sport has been growing since 80s and club owners tend to pay more and more attention not just to cups and titles but to commercial success as well. Nevertheless, fans are still the key source of revenues. Besides direct spending while attending games popular clubs and crowded stadiums grab attention of generous advertisers. That is why the problem of sports attendance becomes more and more important though ice hockey attendance is still not the most popular topic among sports marketing researchers. The majority of them cover Canada and the United States while European leagues suffer from the lack of studies as much bigger attention is paid to sport number one – soccer. In the same time, Sweden is one of the few countries in the world where ice hockey might be as popular as soccer. Swedish ice hockey league is one of the strongest in the world but still many clubs fail to sell out their arenas at every game. So the main purpose of this research is to identify factors that influence attendance of ice hockey games in Sweden and reveal their impact on attendance. The analysis is conducted using quantitative methods, where econometrical and statistical approaches are primary tools. In order to test factors influencing attendance a multiple regression model was set up. The dataset was compiled using secondary data and consisted of 1317 regular season ice hockey matches played during 4 seasons (from 2008/2009 to 2011/2012) of the top Swedish ice hockey league called Elitserien. The main sources for compiling the dataset were game reports provided by Swedish Ice Hockey Association and Elitserien. The present study has shown that several factors have strongly positive effect on attendance. Scheduling (games on Friday, Saturday and during Christmas holidays) and rivalry are the most important factors that bring crowds to arenas. Moreover, it can be concluded that higher prices do not affect attendance negatively and clubs can slightly increase ticket prices to improve match day revenues. Finally, on-ice violence attracts Swedish fans while opposite trend exists in North America.

I denna licentiatuppsats har svenska elitseriens respektive finska SM-liigas seriemodeller analyserats i ljuset av NHL:s dominans över den globala ishockeyn. Bakgrunden till problemområdet är att företrädarna för svensk respektive finsk elitishockey implementerat olikartade organisatoriska lösningar, trots att de utvecklats i kontexter med likartade sportmodeller och samhällsvillkor. Metodologiskt bygger denna licentiatuppsats på komparativa studier. Som grund för min analys har jag använt mig av dokumentanalys med inslag av rättsdogmatik. Den teoretiska ramen har utgjorts av historikern Martin Alms amerikaniseringsbegrepp samt juristen och forskaren Lars Halgreens analys om amerikaniseringen av europeisk sport. Följande frågeställningar har analyserats: Hur har elitserien respektive SM-liiga utvecklats i relation till den amerikanska respektive europeiska sportmodellen, sedan 1970-talets mitt? Vilka kännetecken kan fastställas för de respektive organisationsmodellerna? På vilka sätt skiljer respektive liknar de varandra samt vilka förutsättningar för parallellverkan kan urskiljas, dels generellt och dels specifikt i en ishockeykontext? Vilka tendenser och inslag kan skönjas i elitserien respektive SM-liiga av det faktum att ishockeyn genom åren både sportsligt och kommersiellt dominerats av NHL? Min studie visar att ishockeysporten är en spjutspets i amerikaniseringen och kommersialiseringen av nordisk sport samt att ishockeyns kommersialisering och professionalisering i någon form leder till en amerikanisering. Studien visar att företrädarna för den finska elitishockeyn haft stor autonomi präglat av förbundssplitting, vilket har sin förklaring i Finlands 1900-talshistoria. Denna självständighet har utgjort grund för den finska elitishockeyns snabba och häftiga utveckling efter andra världskriget. I jämförelse är Sverige präglat av konsensusorientering med Sveriges Riksidrottsförbund som centraladministration och paraplyorganisation för hela den svenska idrotten, även om Svenska Hockeyligan Ab på senare år fått allt större roll inom svensk ishockey. En slutsats är att Finlands högsta ishockeyserie kan anses vara en hybrid mellan den amerikanska respektive europeiska sportmodellen. Sveriges högsta ishockeyserie är å andra sidan närmare sammanlänkad med den europeiska sportmodellen, även om det finns stora kommersiella intressen inom svensk elitishockey.

<p>Abstract</p><p>Det byggs många nya ishockeyarenor i Sverige för tillfället och nästan alla elitseriearenor är i dagsläget namnsponsrade av stora företag. Prissättning av sponsring anses komplext och arenasponsring av ett elitserielag innebär ett mångmiljonavtal för det arenasponsrande företaget. Forskningen som existerar specifikt om arenasponsring är amerikansk och de ekonomiska förhållandena skiljer sig kraftigt ifrån de svenska vilket ger en avsaknad av kunskap. Denna kunskapslucka om arenasponsring i Sverige ska jag börja fylla igen med denna uppsats.</p><p>Syftet med denna studie är att försöka generera en klarare bild av hur värdet på ett elitseriearenanamn prissätts och vilka faktorer som ligger till grund för den värderingen. Vidare kommer denna uppsats att behandla matchningen mellan sponsorn och sponsringsobjektet och undersöka båda parternas syn på samarbetet.</p><p>Studien är kvalitativ och består av åtta intervjuer med representanter för Luleå Hockey, Modo Hockey, Skellefteå AIK och Timrå IK samt intervjuer med deras respektive arenasponsor som i tur och ordning är Konsum Norrbotten, Swedbank, Skellefteå Kraft och E.ON Sverige.</p><p>Uppsatsen har en hermeneutisk kunskapssyn då den försöker skapa djupare förståelse för fenomenet arenasponsring. Angreppssättet är deduktivt då det utgår ifrån befintlig forskning om arenasponsring men är samtidigt induktiv i avseendet att det saknas svensk forskning.</p><p>Den teoretiska referensramen består främst av teorier om varumärken, sponsring, idrottssponsring, arenasponsring och värdering av arenasponsring och vanlig sponsring. Uppsatsen rymmer även en praktisk metod del som förklarar hur tillvägagångssättet vid intervjuerna skett. Resultatet består av individuella sammanställningar av de genomförda intervjuerna precis som analyskapitlet också gör.</p><p>Huvudresultatet av denna studie är att marknadsvärdet som bygger på vad andra klubbar erhållit ligger till grund för hur arenasponsring prissätts och värderas. Slutsatsen till varför svenska företag köper arenasponsring är att det ger företagen väldigt bra media exponering och positiva associationer samtidigt som det gör att företagen anses vara goda medborgare i sitt närområde.</p><p>Företagen som arenasponsrar elitserielag har en bred målgrupp och vill försöka nå ut till allmänheten i stort. Arenasponsring upplevs av samtliga respondenter ge deras organisation positiva fördelar vilket gör att jag drar slutsatsen att arenasponsring är en vinn – vinn situation för dem inblandade. Till rådande marknadspris har dessutom tre av de fyra företagen kommit fram till i sin ekonomiska utvärdering att arenasponsringen är en lönsam affär för dem.</p>

<p>Sports Marketing is a growing part in the world of sports today. Our main purpose of this paper was to analyze which role marketing plays for an ice hockey organization in the Swedish elite today. For this study we did a case study research on the Swedish team Södertälje Sportklubb, where we interviewed seven people. In addition to the people in the organizations we chose to interview two sport journalists. This research was made from an organizations point of view and all of the interviews were of qualitative character. We could in our analysis draw clear parallels from the empirical and theoretical data. We could analyze the importance of marketing for Södertälje SK and also some general conclusions for the Swedish Elitserien in ice hockey. In our end discussion we created a model that we called Ice hockey Organizations Moment 22, where we show how the marketing function for the Södertälje SK works, according to our opinion.</p>

Abstract Det byggs många nya ishockeyarenor i Sverige för tillfället och nästan alla elitseriearenor är i dagsläget namnsponsrade av stora företag. Prissättning av sponsring anses komplext och arenasponsring av ett elitserielag innebär ett mångmiljonavtal för det arenasponsrande företaget. Forskningen som existerar specifikt om arenasponsring är amerikansk och de ekonomiska förhållandena skiljer sig kraftigt ifrån de svenska vilket ger en avsaknad av kunskap. Denna kunskapslucka om arenasponsring i Sverige ska jag börja fylla igen med denna uppsats. Syftet med denna studie är att försöka generera en klarare bild av hur värdet på ett elitseriearenanamn prissätts och vilka faktorer som ligger till grund för den värderingen. Vidare kommer denna uppsats att behandla matchningen mellan sponsorn och sponsringsobjektet och undersöka båda parternas syn på samarbetet. Studien är kvalitativ och består av åtta intervjuer med representanter för Luleå Hockey, Modo Hockey, Skellefteå AIK och Timrå IK samt intervjuer med deras respektive arenasponsor som i tur och ordning är Konsum Norrbotten, Swedbank, Skellefteå Kraft och E.ON Sverige. Uppsatsen har en hermeneutisk kunskapssyn då den försöker skapa djupare förståelse för fenomenet arenasponsring. Angreppssättet är deduktivt då det utgår ifrån befintlig forskning om arenasponsring men är samtidigt induktiv i avseendet att det saknas svensk forskning. Den teoretiska referensramen består främst av teorier om varumärken, sponsring, idrottssponsring, arenasponsring och värdering av arenasponsring och vanlig sponsring. Uppsatsen rymmer även en praktisk metod del som förklarar hur tillvägagångssättet vid intervjuerna skett. Resultatet består av individuella sammanställningar av de genomförda intervjuerna precis som analyskapitlet också gör. Huvudresultatet av denna studie är att marknadsvärdet som bygger på vad andra klubbar erhållit ligger till grund för hur arenasponsring prissätts och värderas. Slutsatsen till varför svenska företag köper arenasponsring är att det ger företagen väldigt bra media exponering och positiva associationer samtidigt som det gör att företagen anses vara goda medborgare i sitt närområde. Företagen som arenasponsrar elitserielag har en bred målgrupp och vill försöka nå ut till allmänheten i stort. Arenasponsring upplevs av samtliga respondenter ge deras organisation positiva fördelar vilket gör att jag drar slutsatsen att arenasponsring är en vinn – vinn situation för dem inblandade. Till rådande marknadspris har dessutom tre av de fyra företagen kommit fram till i sin ekonomiska utvärdering att arenasponsringen är en lönsam affär för dem.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar från de två, publikmässigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna använder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller använder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och på vilket sätt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning är intressant för att den är aktuell och berör ett ämne som det inte skrivits om i någon större utsträckning.

Sports Marketing is a growing part in the world of sports today. Our main purpose of this paper was to analyze which role marketing plays for an ice hockey organization in the Swedish elite today. For this study we did a case study research on the Swedish team Södertälje Sportklubb, where we interviewed seven people. In addition to the people in the organizations we chose to interview two sport journalists. This research was made from an organizations point of view and all of the interviews were of qualitative character. We could in our analysis draw clear parallels from the empirical and theoretical data. We could analyze the importance of marketing for Södertälje SK and also some general conclusions for the Swedish Elitserien in ice hockey. In our end discussion we created a model that we called Ice hockey Organizations Moment 22, where we show how the marketing function for the Södertälje SK works, according to our opinion.

I denna licentiatuppsats har svenska elitseriens respektive finska SM-liigas seriemodeller analyserats i ljuset av NHL:s dominans över den globala ishockeyn. Bakgrunden till problemområdet är att företrädarna för svensk respektive finsk elitishockey implementerat olikartade organisatoriska lösningar, trots att de utvecklats i kontexter med likartade sportmodeller och samhällsvillkor. Metodologiskt bygger denna licentiatuppsats på komparativa studier. Som grund för min analys har jag använt mig av dokumentanalys med inslag av rättsdogmatik. Den teoretiska ramen har utgjorts av historikern Martin Alms amerikaniseringsbegrepp samt juristen och forskaren Lars Halgreens analys om amerikaniseringen av europeisk sport.Följande frågeställningar har analyserats: Hur har elitserien respektive SM-liiga utvecklats i relation till den amerikanska respektive europeiska sportmodellen, sedan 1970-talets mitt? Vilka kännetecken kan fastställas för de respektive organisationsmodellerna? På vilka sätt skiljer respektive liknar de varandra samt vilka förutsättningar för parallellverkan kan urskiljas, dels generellt och dels specifikt i en ishockeykontext? Vilka tendenser och inslag kan skönjas i elitserien respektive SM-liiga av det faktum att ishockeyn genom åren både sportsligt och kommersiellt dominerats av NHL?Min studie visar att ishockeysporten är en spjutspets i amerikaniseringen och kommersialiseringen av nordisk sport samt att ishockeyns kommersialisering och professionalisering i någon form leder till en amerikanisering. Studien visar att företrädarna för den finska elitishockeyn haft stor autonomi präglat av förbundssplittring, vilket har sin förklaring i Finlands 1900-talshistoria. Denna självständighet har utgjort grund för den finska elitishockeyns snabba och häftiga utveckling efter andra världskriget. I jämförelse är Sverige präglat av konsensusorientering med Sveriges Riksidrottsförbund som centraladministration och paraplyorganisation för hela den svenska idrotten, även om Svenska Hockeyligan Ab på senare år fått allt större roll inom svensk ishockey. En slutsats är att Finlands högsta ishockeyserie kan anses vara en hybrid mellan den amerikanska respektive europeiska sportmodellen. Sveriges högsta ishockeyserie är å andra sidan närmare sammanlänkad med den europeiska sportmodellen, även om det finns stora kommersiella intressen inom svensk elitishockey.