<p>SAMMANFATTNING</p><p>Industrin för turism har vuxit kraftigt de senaste åren. Ett exempel på det är turismindustrin i Sverige där turister under år 2004 spenderade drygt 172 miljarder kronor, vilket är en ökning med nästan 57 procent i löpande priser sedan år 1995. Konkurrensen om dessa turismintäkter har även ökat väsentligt de senaste åren. Inom marknadskommunikationsforskning har stor vikt lagts vid mätningen av reklameffektivitet och mediekanalsval eftersom mediekanalsval är en kritisk fråga vid marknadsföringsåtgärder. Det är därför kritiskt att förstå den inverkan som olika kommunikationskanaler har på konsumenterna för att turistmarknadsföringsföring ska kunna utformas genom bättre strategiska beslut angående marknadskommunikation och medieval.</p><p>Syftet med denna uppsats är därför att beskriva och generera kunskap kring olika konsumentkaraktäristiksgrupper och deras mediekanalspreferenser för reklam och information gällande resor och resmål. Dessutom ämnar uppsatsen påvisa om det finns ett samband mellan mediekanalspreferenser och den uppfattade perceptionsnivån för rese- och resmålskommunikation inom kanalerna.</p><p>Vi har utgått ifrån teori som behandlar olika faktorer vilka kan användas för att segmentera respondenterna i olika konsumentkaraktäristiker. Detta för att se om konsumentkaraktäristiken har en betydelse för mediekanalspreferenserna. Den vetenskapliga referensramen innefattar även teori gällande de olika mediekanalerna som är behandlade i undersökningen, bland annat gällande deras genomslagskraft.</p><p>Uppsatsens mål är att svara på frågeställningarna; Påverkar konsumentkaraktäristiken mediekanalspreferenserna gällande rese- och resmålskommunikation? Finns det ett samband mellan konsumenters mediekanalspreferenser och deras uppfattade perceptionsnivå för rese- och resmålskommunikation inom de olika mediekanalerna. För att kunna svara på detta har vi utfört tre kvalitativa förintervjuer som underlag, utöver teorin, för den kvantitativa enkätundersökning som vi genomfört med 150 respondenter i målgruppen 20-30 år.</p><p>Den sammantagna slutsatsen som kan dras av den analys som är genomförd är att det finns en viss påverkan från konsumentkaraktäristiken på mediekanalspreferenserna gällande rese- och resmålskommunikation. Vissa konsumentkaraktäristiker visade sig påverka mediekanalspreferenserna till högre grad än andra, och en betydande karaktäristik visade sig vara kön. Samband påvisades mellan mediekanalspreferenser samt var respondenterna ansåg sig uppmärksamma och bevara rese- och resmålskommunikation bäst. Dock fanns det även här skillnader gällande olika konsumentkaraktäristiker. Det framkom således i denna uppsats att det för en optimal marknadsföringsstrategi inte endast räcker att ha kunskap om målgruppen utan även om de subgrupper, alltså olika konsumentkaraktäristiker, vilka kan finnas inom målgruppen.</p>

SAMMANFATTNING Industrin för turism har vuxit kraftigt de senaste åren. Ett exempel på det är turismindustrin i Sverige där turister under år 2004 spenderade drygt 172 miljarder kronor, vilket är en ökning med nästan 57 procent i löpande priser sedan år 1995. Konkurrensen om dessa turismintäkter har även ökat väsentligt de senaste åren. Inom marknadskommunikationsforskning har stor vikt lagts vid mätningen av reklameffektivitet och mediekanalsval eftersom mediekanalsval är en kritisk fråga vid marknadsföringsåtgärder. Det är därför kritiskt att förstå den inverkan som olika kommunikationskanaler har på konsumenterna för att turistmarknadsföringsföring ska kunna utformas genom bättre strategiska beslut angående marknadskommunikation och medieval. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva och generera kunskap kring olika konsumentkaraktäristiksgrupper och deras mediekanalspreferenser för reklam och information gällande resor och resmål. Dessutom ämnar uppsatsen påvisa om det finns ett samband mellan mediekanalspreferenser och den uppfattade perceptionsnivån för rese- och resmålskommunikation inom kanalerna. Vi har utgått ifrån teori som behandlar olika faktorer vilka kan användas för att segmentera respondenterna i olika konsumentkaraktäristiker. Detta för att se om konsumentkaraktäristiken har en betydelse för mediekanalspreferenserna. Den vetenskapliga referensramen innefattar även teori gällande de olika mediekanalerna som är behandlade i undersökningen, bland annat gällande deras genomslagskraft. Uppsatsens mål är att svara på frågeställningarna; Påverkar konsumentkaraktäristiken mediekanalspreferenserna gällande rese- och resmålskommunikation? Finns det ett samband mellan konsumenters mediekanalspreferenser och deras uppfattade perceptionsnivå för rese- och resmålskommunikation inom de olika mediekanalerna. För att kunna svara på detta har vi utfört tre kvalitativa förintervjuer som underlag, utöver teorin, för den kvantitativa enkätundersökning som vi genomfört med 150 respondenter i målgruppen 20-30 år. Den sammantagna slutsatsen som kan dras av den analys som är genomförd är att det finns en viss påverkan från konsumentkaraktäristiken på mediekanalspreferenserna gällande rese- och resmålskommunikation. Vissa konsumentkaraktäristiker visade sig påverka mediekanalspreferenserna till högre grad än andra, och en betydande karaktäristik visade sig vara kön. Samband påvisades mellan mediekanalspreferenser samt var respondenterna ansåg sig uppmärksamma och bevara rese- och resmålskommunikation bäst. Dock fanns det även här skillnader gällande olika konsumentkaraktäristiker. Det framkom således i denna uppsats att det för en optimal marknadsföringsstrategi inte endast räcker att ha kunskap om målgruppen utan även om de subgrupper, alltså olika konsumentkaraktäristiker, vilka kan finnas inom målgruppen.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar från de två, publikmässigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna använder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller använder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och på vilket sätt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning är intressant för att den är aktuell och berör ett ämne som det inte skrivits om i någon större utsträckning.

Denna studie är sprungen ur en diskussion gällande ett informationsvakuum på den svenska landsbygden. Hyperlokala medier har uppmärksammats som ett fenomen vilket fyller informationsluckor i närsamhället. Studien undersöker genom sju intervjuer hur hyperlokala mediekanaler används av medieaktörer i landsbygdsområden. Resultaten visar att medieaktörer är osäkra på hur de ska förhålla sig till ett förändrat medieklimat när förutsättningarna för informationsspridning har förändrats. Hyperlokala medier som begrepp är fortfarande okänt för medieaktörerna, men däremot används hyperlokala mediekanaler i en stor utsträckning. Det är framförallt nya medieaktörer som anammat möjligheterna med hyperlokala mediekanaler, men sociala plattformar som Facebook har blivit en effektiv hyperlokal informations- och publiceringskanal för samtliga medieaktörer. / This study originated in a discussion regarding an information vacuum in the Swedish countryside. The phenomenon hyperlocal media has been recognized to fill information gaps in the local community. The study examines through seven interviews how hyperlocal media channels are being used by media companies in rural areas. Results show that the media companies are unsure of how to react to a changing media climate where the conditions for the dissemination of information has changed. Hyperlocal media channels are used but the linguistic definition is still unknown for the media companies. It is above all new media companies who embraced the potential of hyperlocal media channels, although social platforms like Facebook have become an effective hyperlocal information and publishing channel for all media companies.

Abstract Title: Digital marketing communications in startup companies Author: Jacob Petersson Supervisor: Olga Rauhut Kompaniets Keywords: Startup companies, digital marketing, media channels, brand, stakeholders. Problem formulation: What marketing communication do startup companies use today in digital forums and how important is it for the relationship with the stakeholders? Purpose: The study will investigate digital marketing communications for startup companies in southern Sweden. Furthermore, the study intends to contribute to a model that helps start-ups to achieve successful marketing communication in digital forums. Delimitation: The study was limited to smaller startup companies in southern Sweden. Method: The author has conducted a qualitative study with an abductive research approach. The theory was collected through a literature review of previous research studies and books. The empirics were collected through semi-structured interviews with ten respondents from different startup companies. Conclusion: The study willdigital marketing communications for startup companies in southern Sweden. Furthermore, the study intends to contribute to a model that helps start- ups to achieve successful marketing communication in digital forums.The results point to the importance of using social media and the website asmedia channels in digital marketing communication. By starting early with digital marketingcommunication, startup companies can begin branding. Furthermore, the results indicate thatthe main purpose of digital marketing communication is to reach out to stakeholders andcreate a relationship. A conclusion that can be drawn is that there is a need to strengthencontinuous work with digital marketing communications in startup companies.

Resultatet av jämförelsestudien redogör att två olika fotbollsföreningar integrerar sin sportmarknadsföringsstrategi med hjälp av faktorer som sportengagemang, sociala medier, sponsring inom klubbars kontaktnät. Inom högre divisionslag används främst två mediekanaler med fokus att uppnå en utveckling och samtidigt bevara föreningens engagemang från supportrar. Resurshanteringen blir en avgörande faktor för mindre föreningar och användningen av en mediekanal blir tydligare, med målsättningen att utveckla klubben. Jämförelsestudien redogör för att sponsring inom kontaktnätet är en grundläggande del av för kritik. Utmaningen för ett högre divisionslag bygger på ekonomiskt bidrag som resulterar i att klubbvarumärke kan öka. Skillnaden till ett lägre divisionslag är resurser. Båda föreningarna oavsett divisionsnivå är klubb supportrar, en central del som kvarstår sportengagemanget, men ytterligare krävs ansvar för föreningar att arbeta adaptivt.

Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehåll på, så utbudet på mediemarknaden förändras. Konkurrensen hårdnar, vilket leder till att medieföretag och deras ägande mediekonglomerat går samman, samt sprider sig horisontellt på flera arenor. Man måste synas och konsumeras för att existera. När det skapas nya mediekanaler är det av relevans att förstå vad det innebär. Kritiskt tänkande behövs för att behålla den demokrati som råder och de medborgerliga rättigheter som hör där till. Människor skapar sig en bild av omvärlden genom medierna. Det är därför intressant att se till huruvida dess utveckling påverkar samhället och vice versa, hur medierna påverkar samhället. Studien du håller i din hand ska handla om denna utveckling, att mediernas marknader och former förändras och utvecklas. Som hjälp har jag tagit två satsningar som har skett på det senaste. Aftonbladet skapar en egen TV kanal, TV7 och Expressen skapar sportkanalen TV4 SPORT – Expressen. Dessa två studieobjekt får stå som exempel på den konvergerande mediemarknaden. Det jag vill ha svar på är hur den svenska mediemarknaden ser ut idag enligt mediemarknaden själv och jag vill ta reda på det genom att få en uppfattning om hur själva medierapporteringen sker av journalisterna själva. Jag har då sökt i flera års tidningar kring dessa två satsningar av Expressen och Aftonbladet. Mitt mål är att finna några genomgående teman i dessa och försöka förstå de motivationerna som ligger bakom. Det man ser i debatten är att mediemarknaden idag är mycket komplex och i ständig förändring. Vi ser att det inte förekommer en stor kritisk rapportering eller debatt i medierna kring just mediernas förändringar. De flesta artiklar är av informativ karaktär. Vi ser också av resultatet att tittaren har försvunnit i debatten. De teman som ses i rapporteringen är bland annat att det finns en drivkraft för medieföretag att stärka sitt varumärke och försäljningar och sammanslagningar sker fram och tillbaka och leder till att det inte är lätt för ett litet medieföretag att verka i den hårda konkurrensen. Att ha ett starkt varumärke är av stor betydelse. Vi ser också att produktionen, konsumtionen och innehållet påverkas av den nya tekniken, vilket leder till att medieföretagen blir innehållsföretag och sprids horisontellt. Vi ser också betydelsen av inkomsten det vill säga annonserna för företagens överlevnad och betydelsen av att ha en ”pengamaskin” i ryggen. En finansiell vinning är målet. Alla dessa faktorer man ser i dessa teman är några av de bakomliggande motiven till varför mediemarknaden ser ut som den gör idag och att de är ett resultat av varandra i en stor komplicerad mediemarknad.

<p>Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehåll på, så utbudet på mediemarknaden förändras. Konkurrensen hårdnar, vilket leder till att medieföretag och deras ägande mediekonglomerat går samman, samt sprider sig horisontellt på flera arenor. Man måste synas och konsumeras för att existera.</p><p>När det skapas nya mediekanaler är det av relevans att förstå vad det innebär. Kritiskt tänkande behövs för att behålla den demokrati som råder och de medborgerliga rättigheter som hör där till. Människor skapar sig en bild av omvärlden genom medierna. Det är därför intressant att se till huruvida dess utveckling påverkar samhället och vice versa, hur medierna påverkar samhället.</p><p>Studien du håller i din hand ska handla om denna utveckling, att mediernas marknader och former förändras och utvecklas. Som hjälp har jag tagit två satsningar som har skett på det senaste. Aftonbladet skapar en egen TV kanal, TV7 och Expressen skapar sportkanalen TV4 SPORT – Expressen. Dessa två studieobjekt får stå som exempel på den konvergerande mediemarknaden.</p><p>Det jag vill ha svar på är hur den svenska mediemarknaden ser ut idag enligt mediemarknaden själv och jag vill ta reda på det genom att få en uppfattning om hur själva medierapporteringen sker av journalisterna själva. Jag har då sökt i flera års tidningar kring dessa två satsningar av Expressen och Aftonbladet. Mitt mål är att finna några genomgående teman i dessa och försöka förstå de motivationerna som ligger bakom.</p><p>Det man ser i debatten är att mediemarknaden idag är mycket komplex och i ständig förändring. Vi ser att det inte förekommer en stor kritisk rapportering eller debatt i medierna kring just mediernas förändringar. De flesta artiklar är av informativ karaktär. Vi ser också av resultatet att tittaren har försvunnit i debatten. De teman som ses i rapporteringen är bland annat att det finns en drivkraft för medieföretag att stärka sitt varumärke och försäljningar och sammanslagningar sker fram och tillbaka och leder till att det inte är lätt för ett litet medieföretag att verka i den hårda konkurrensen. Att ha ett starkt varumärke är av stor betydelse. Vi ser också att produktionen, konsumtionen och innehållet påverkas av den nya tekniken, vilket leder till att medieföretagen blir innehållsföretag och sprids horisontellt. Vi ser också betydelsen av inkomsten det vill säga annonserna för företagens överlevnad och betydelsen av att ha en ”pengamaskin” i ryggen. En finansiell vinning är målet.</p><p>Alla dessa faktorer man ser i dessa teman är några av de bakomliggande motiven till varför mediemarknaden ser ut som den gör idag och att de är ett resultat av varandra i en stor komplicerad mediemarknad.</p>