Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur markandsföringen ser ut i dagsläget för Färjestad BK, ta fram förslag på förbättringar och ändringar angående marknadsföringen och upplevelsen för att uppnå en vändning på en negativ trend. För att få fram information till uppsatsen valdes två respondenter, en representant från Färjestad BK respektive Wolfpack, i form av personliga djupgående intervjuer. Därmed genomfördes en kvalitativ metod för att få så ingående och relevant information som möjligt. Som teoretiskt underlag användes teorier inom marknadsföring, sportmarknadsföring, strategier, relationsmarknadsföring samt upplevelseekonomi. Underlaget valdes utifrån syftet med uppsatsen för att kunna lösa de problemformuleringar som ställdes. Informationen som samlades in från intervjuerna med respondenterna beskrevs i ett empirikapitel och används som ett underlag till de analyser, resultat och slutsatser som drogs. Analysen baserades på det teoretiska kapitlet och empirin samt egna tankar och åsikter med syftet som utgångspunkt. I analysen diskuterades främst Färjestad BKs marknadsföring, varumärke, aktiviter på och utanför isen samt publiksnitt. Viss vikt lades på hur det ser ut idag men störst vikt lades vid vad Färjestad BK har tänkt göra samt vad som bör göras. Analysen och de resultat som presenterades styrktes av befintlig teori och vetenskapliga artiklar som tidigare studerat dessa fenomen. I slutsatsen beskrevs konkreta orsaker till problemet och eventuella lösningar till problemformuleringen. I och med den ökade konkurrensen från TV är Färjestad BK i behov av ett nytänkande och att förbättra sin helhetsprodukt för att skapa ett mervärde för kunden. Det gäller att skapa något utöver det vanliga för att ge kunden en upplevelse som endast kan upplevas live i arenan. Avslutningsvis nämns hur alla faktorer som påverkar Färjestad BKs produkt hör samman och bör därmed ses ur ett helhetsperspektiv. / The purpose of the essay is to examine the current marketing situation for Färjestad BK, develop proposals for improvements regarding their marketing and the customer experience that’s offered to achieve a turnaround of a negative trend. To gather information for the essay two respondents were selected, a representative from Färjestad BK and the other from Wolfpack. Qualitative personal in-depth interviews were chosen, because the authors needed as relevant and detailed information as possible. Theories in marketing, sports marketing, marketing strategy, relationship marketing and experience economy were used as a theoretical basis. The basis was chosen based on the purpose of this essay to be able to solve the prepared problem formulations. The information gathered from the interviews were described in the empirical chapter of the essay and also used as a basis for the analysis, results and conclusions. The analysis was based on the theoretical and empirical chapter and also on our own thoughts and opinions with the purpose as a starting point. In the analysis the marketing, brand, activities on and off the ice and the attendance of Färjestad BK was primarily discussed. Some emphasis was put on how Färjestad BK works today, but mostly what Färjestad BK intend to work on and should work on. The analysis and the results presented were verified by existing theories and research articles that previously studied these phenomena. In the conclusion the substantial reasons regarding the problem and the possible solutions of the problem formulation were discussed. With increased competition from television Färjestad BK needs to rethink and improve their overall product to increase the customer value. It is all about creating something extraordinary to offer the customer an experience which is unique when attending ice hockey live. Finally, factors that influences Färjestad BKs product is mentioned and how they all are connected to each other and Färjestad BK should view their product from an overall perspective.

Studien studerar intäktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien är inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien är att undersöka vilka problem som kan uppstå i intäktsredovisningen och förklara dem. Om problem uppkommer önskade undersökningen ta reda på om ett utvecklande av avtalen skulle kunna vara en lösning. Anledningen till detta val härstammar från Borussia Dortmund och deras problem med att intäktsredovisa ett sponsoravtal som sträckte sig över fem år. De valde att redovisa hela summan i början av kontraktstiden vilket är fel, det borde skett en periodisering över hela kontraktstiden. Idrotten har gått från att vara ett allmänt nöje till att mer och mer likna rent företagande, i alla fall på elitnivå. Revisionsbyrån PwC har utvecklat ett dokument för att underlätta redovisningen av intäkter för underhållningsbranschen då kommersiella avtalet tenderar att vara väldigt komplicerade. För att besvara studiens syfte har telefonintervjuer och mejlkonversationer förekommit med föreningarnas ekonomichefer samt redovisningsansvariga. Det resulterade i totalt åtta intervjuer, fyra från ishockeyns Elitserie och fyra från fotbollens Allsvenska. För att komplettera har årsredovisningar från föreningarna granskats med fokus på förvaltningsberättelse, resultaträkningen samt de noter som behandlar intäkter. De intäkter som valts att undersöka är sponsor- och reklamintäkter, tv-intäkter, biljetter och en liten del merchandise. Resultatet visar på att föreningarna inte anser sig ha några problem med intäktsredovisningen och skulle därför inte behöva någon utveckling av sina avtal. Däremot visade undersökningen att en förening kan hantera erkännandet av sina intäkter på olika sätt. Det finns ingen konsekvens i hur intäkterna tas upp. I vissa fall sker det vid fakturering, ibland vid betalning eller när prestationen är utförd. Ibland sker periodisering men oftast inte, förutom vid de tillfällen då betalningen erhålls under fel år. Detta är dock inget problem då föreningarna måste, både enligt elitlicensen och eftersom att de följer bokföringsmässiga grunder, följa sitt räkenskapsår.

In December 22, 2010, the hockey clubs AIK and Djurgården played against each other in front of an audience of more than 11 000 people in Ericsson Globe Arena, Stockholm. Although it was one of the biggest games of the year, afterwards no one was talking about the actual game on the ice. The reason; several times during the game, hooligans from both sides started big quarrels and the hockey dome felt more like a war scene than a place for a hockey game. From a branding point of view, and along with similar incidents from the past, the night in December did not create a good situation for AIK and their image.   Therefore, in this essay I want to investigate how AIK communicated through the crisis. I also want to evaluate whether their communication was good or bad from the perspective of different crisis communication theories. The essay’s research questions are: How did media describe the crisis and AIK´s part in it? What effect did AIK´s previous history of similar problem have on the ongoing crisis? How did AIK communicate through the crisis? How was AIK´s image affected by the crisis? What did AIK do well/what could AIK have done better? To be able to answer these questions, several news articles from the sports paper “Hockeyexpressen” has been analyzed as well as a text from AIK itself. The answers from the analysis has then been weighed against Hearit´s and Benoit´s theories on apologia as well as Coombs theory on the impact from previous crisis. An important conclusion is that AIK protects its image during the crisis by using the strategy “shifting the blame”. AIK also redefines the picture of a true supporter by questioning the acts of some of their so called “fans”. AIK´s redefinition also serve to correct the news papers misleading use of different epithets on the same category of people. However, although their image stays more or less intact AIK fail to communicate the need of a broader responsibility from the society when it comes to the problems caused by sports related hooliganism.