Reformen om att inrätta mark- och miljödomstolar började gälla den 2 maj 2011. Den innebar bland annat en sammanslagning av fastighetsdomstolar, miljödomstolar och ärenden enligt plan- och bygglagen som tidigare prövades i förvaltningsrätten. Regeringens syfte med reformen om att inrätta mark- och miljödomstolar var att förenkla, samordna och effektivisera handläggning och domstolsprövning. Genom att fastighetsdomstolarna ersattes av mark- och miljödomstolarna ansvarar de numera för överklagade beslut i lantmäteriförrättning enligt bland annat fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen. Beslut i lantmäteriförrättningar fattas av en lantmäterimyndighet. Uppsatsens syfte är att genom hypoteser utvärdera hur framgångsrik reformen om att inrätta mark- och miljödomstolar har varit genom att jämföra fastighetsmål som prövats i sak i andra instans före och efter reformen. För jämförelsen används uppgifter om antalet prövningstillstånd, antalet överklaganden som avslagits, antalet återförvisade fastighetsmål och handläggningstiden för fastighetsmålen. Jämförelsen sker av beslut/utslag/domar mellan perioden 2009-01-01 till 2010-12-31 och perioden 2012-01-01 till 2014-12-31 i hovrätterna/Mark- och miljööverdomstolen. En av slutsatsen är att handläggningstiden i domstolen har minskat genom inrättande av mark- och miljödomstolen. Uppsatsen har kunnat konstatera att överklagandeförbud med ventil har inneburit minskat antal prövningstillstånd i Högsta domstol samt att trenden verkar vara att det är oförändrat antal beviljade prövningstillstånd till Högsta domstolen. / The reform to establish land and environment courts went into effect on the 2 May, 2011. Amongst other things, it meant a consolidation of the property-, environmental courts and cases according to the planning and building law that was previously litigated under the administrative law. The Government’s aim with the reform to establish the land and environment courts was to simplify, coordinate and to make the handling and judicial proceedings more effective. The purpose of this thesis is to evaluate how successful the reform on the establishment of land and environment courts has been, through hypotheses comparing property cases that have been litigated in other instances, before and after the reform. For comparison, information on the number of review permits, the number of appeals rejected, the number of deferred property cases and the processing time for property cases will be used. Verdicts made during period 2009-01-01 to 2010-12-31 and the period 2012-01-01 to 2014-12-31 in the court of appeals/Land and Environmental Court of Appeal will be compared. One conclusions made is that the processing time in court was reduced through the establishment of the land and environment appeals court. The thesis argues that the prohibition of appeal has meant a reduction in the number of review permits at the Supreme Court. Furthermore, the trend seems to be that there is an unchanged number of approved review permits to the Supreme Court.

Purpose: In Sweden, a municipal plan monopoly is used to regulate what, how and where you can or cannot build. How the plans, in the shape of comprehensive and detailed development plans, are formed is in turn regulated by the Planning and Building Act (PBL). Throughout history, Swedish building regulations have gone through many more or less extensive changes with the overall goal to improve our built environment and simplify or streamline the planning and building processes. From this comes the term small deviation, which in PBL is used to allow building permits that deviate from the detailed development plan, provided that the deviation is small. There is, however, no explanation in the law as to what this might mean in practice, and so there are large differences in terms of interpretation and application. The goal of this study is to analyse how the term small deviation according to PBL, chapter 9 § 31b is interpreted and applicated in building permit trials. Method: The methods used in this study are interviews (with building permit officers) and document analysis (of building permit decisions from quarter two, 2016, and court cases from the Land and Environment Court of Appeal). Findings: How deviations are interpreted does indeed vastly differ, and while the municipalities do work in a similar manner to determine whether a deviation could be considered small, there are significant differences. Only in the matter of built area on a property, the three studied municipalities all have different practices in what size of violation may be considered small, and the building permit officers in one of these municipalities still deviate from this. In eight out of 13 court cases, the Land and Environment Court of Appeal judged differently from the previous authorities. Only in one did all authorities agree. Implications: The findings implicate the following: There are remarkable differences in how small deviation is assessed. De biggest differences are between the local building permit officers and the Land and Environment Court of Appeal. The factors that affect the assessment on a municipal level the most are experience, precedent cases and discussion with colleagues. Limitations: A wider study containing more information from several municipalities and an analysis of the material accessible to the municipalities for guidance to assess deviations would provide a clearer answer as to what affects the interpretation. Keywords: PBL, Planning and Building Act, building permits, law interpretation, interpretation, deviation, small deviation, deviation from detailed development plan, sensemaking, the Land and Environment Court of Appeal / Syfte: I Sverige används ett kommunalt planmonopol som regleras av Plan- och bygglagen (PBL) 2010:900. Planerna i form av översikts- och detaljplaner reglerar vad, hur och var man får eller inte får bygga. Genom åren har PBL många gånger genomgått mer eller mindre omfattande förändringar med det övergripande syftet att förbättra svensk byggd miljö och förenkla eller effektivisera plan- och byggprocessen, därför har begreppet liten avvikelse tillkommit i PBL. I författningen framgår att det trots avvikelser från planbestämmelser är möjligt att bevilja bygglov, förutsatt att avvikelsen är liten. Det saknas dock förklaringar i PBL kring vad detta kan innebära, och stora skillnader i bedömningen kring vad som kan anses vara en liten avvikelse finns. Målet med arbetet är att analysera hur begreppet liten avvikelse enligt PBL, kap 9 § 31b tolkas och appliceras vid bygglovshandläggning. Metod: De metoder som använts i undersökningen är intervjuer (med bygglovshandläggare) och dokumentanalys (av bygglovsbeslut kvartal två, 2016, och rättsfall i Mark- och miljööverdomstolen från 2016). Resultat: Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur liten avvikelse tolkas och appliceras, både mellan olika instanser och på kommunal nivå. Medan kommunerna använder dylika metoder för att avgöra om en avvikelse kan anses vara liten, finns det även avsevärda skillnader i bedömningen. Bara när det gäller byggrätt har kommunerna i undersökningen riktvärden det är stor skillnad på. I åtta av 13 fall bedömde Mark- och miljööverdomstolen olika från samtliga tidigare instanser, och bara i ett fall var samtliga överens om graden av avvikelse. Konsekvenser: De slutsatser som kan dras från resultatet är att: Det finns anmärkningsvärda skillnader i hur liten avvikelse bedöms. De största skillnaderna är mellan den lokala nämnden och Mark- och miljööverdomstolen. Det som främst påverkar bedömningen på kommunal nivå är erfarenhet, prejudicerande rättsfall och diskussion med kollegor. Begränsningar: En bredare undersökning med fler kommuner och bygglovsbeslut från en längre tidsperiod i kombination med en analys av det material som finns för att hjälpa bygglovshandläggare bedöma avvikelser hade kunnat ge ett tydligare svar på vad som påverkar tolkningen. Det hade också gett ett tydligare svar på hur skillnaderna huvudsakligen ser ut, vilket i sin tur gjort det möjligt att ta fram förslag till lösningar. Nyckelord: PBL, Plan- och bygglagen, bygglov, lagtolkning, tolkning, avvikelse, liten avvikelse, avvikelse från detaljplan, meningsskapande, MÖD, Mark- och miljööverdomstolen

Studien syftar till att undersöka illustrationsplaners betydelse som ett förtydligande dokument till detaljplanen, samt i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i 4 kap 32 och 33 § § Plan- och bygglagen (PBL). Studien har framtagits med avsikt att uppmärksamma en problematik vars effekter kan påverka det faktiska medborgarinflytandet. En brist på forskning har observerats inom ämnet och studien avser därför bidra till att fylla den kunskapsluckan i samhällsplaneringen.  Tydlighetskravet innebär att detaljplanens regleringar tydligt ska redovisas för att säkerställa medborgarnas förståelse för planens innebörd och konsekvenser. I avsikt att uppnå tydlighetskravet används ofta illustrationsplaner som kommunikationsverktyg för att förmedla detaljplanens syfte och planbestämmelser till allmänheten. Detta beror på att detaljplanen ofta kan upplevas svårtydd eftersom detaljplankartans utformning tydligt skiljer sig från hur kartor brukar illustreras i andra sammanhang. Genom kvalitativ innehållsanalys ämnar undersökningen besvara i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i PBL. Vid undersökningen jämfördes detaljplanekarta och planbestämmelser med tillhörande illustrationsplan för att gradera hur tydliga illustrationsplaner är. Detta genomfördes genom ett antal uppställda påståenden som illustrationsplanen kunde svara mot. Påståendena baseras bland annat på tidigare domslut kring illustrationer samt semiotikens syn på hur bilder kan tolkas. Undersökningen kompletterades med ett antal intervjuer från branschkunniga personer, detta för att få en mer kvalitativ och djupgående förståelse för resultatet samt illustrationsplaners betydelse som kommunikativt verktyg. Undersökningens resultat visar på en bristfällighet hos de undersökta illustrationsplanerna vad gäller tydlighet. Svårtolkade illustrationsplaner försvårar medborgarens möjligheter att uppfatta detaljplanens konsekvenser och deras möjlighet att lämna relevanta synpunkter under planprocessen minskar därmed ytterligare. Denna syn på illustrationsplanens potentiella konsekvenser delades med de personer som intervjuades i samband med studien.  Med undersökningen och intervjuerna som grund har ett antal ställningstaganden och förslag sammanställts som anses inneha praktisk relevans för samhällsplaneringen. Ett exempel på detta är att en mer gedigen vägledning bör tas fram, till förmån för en nationellt enhetligare användning av illustrationer. Vägledningen hade kunnat utformas på olika sätt, bland annat genom att bristfälliga planer sammanställs för att påvisa vilka konsekvenser som kan följa av en otydlig illustrationsplan. Därtill har även annan typ av vägledning samt andra förslag lyfts fram i studiens slutsatser.

I denna uppsats studeras hur avvägningarna mellan allmänna och enskilda intressen hanteras avde dömande organen och hur de olika sakägarna resonerar utifrån de olika intressena. Arbetet har genomförts som en fallstudie där fyra olika byggprojekt studerats. Gemensamt för alla är att de ligger i Stockholms innerstad och har mött motstånd i form av överklaganden. Det finns lite olika definitioner för vad allmänintresset är, somliga menar att allmänintresset är ensammanslagning av flera enskilda intressen medan andra definierar att det bestäms av folkets valda representanter. Det ideologiska tillvägagångsättet som diskuteras är utilitarism, enhetligt, rättighetsbaserad ochdialogbaserad. För att tolka domstolarna domslut används fjäder- och balansvågsmodellen där fjädervågsmodellen symboliserar gränsen för vad man som sakägare är skyldig att tåla. Balansvågsmodellen symboliserar det beslut som tas baserat på de sammanvägda för- och nackdelarna. Det första fallet är kvarteret Plankan 24 där Svenska Bostäder vill bygga nya bostäder i den oexploaterade innergården, planen har mötts av kritik från de boende som menar att luftkvaliteten, bullernivåerna, ljusinsläpp, rekreationsytor, barnens miljö och kulturmiljön avsevärt kommer att försämras. Mark och miljööverdomstolen anser att de skäl som de klagande åberopat inte är tillräckliga för att planen inte ska genomföras. Fall nummer två handlar om Orgelpipan 6, en hotellbyggnadskomplex och en av citybanans uppgångar mittemot centralstationen. De klagande menar bland annat att ett nytt hotell kommer att skapa obalans på en redan obalanserad marknad, att ljusförutsättningarna kommer att försämras och att byggnaden kommer att för skada Stockholm. Länsstyrelsen anser inte att deklagomål som kommit in är tillräckliga för att planen inte ska vinna laga kraft. Det tredje fallet handlar om Mårtensdal 6, ett kontorskomplex som ska bli 125 meter högt. De klagande är befintliga hyresgäster som anser att deras verksamhet inte ska behöva flytta och Fortum Värme AB som anser att höjden på byggnaden riskerar att inskränka deras verksamhet pga. att den är högre än deras egen skorsten. Mark- och miljööverdomstolen beslutar att Fortums överklagande bör accepteras och upphäver därför planen pga. av allmänintresset. Det sista fallet är byggandet av Nobel Center på Blasieholmen bakom Nationalmuseum. De klagande är gemensamt emot planen då det kommer påverka riksintresset och kulturmiljön. I Mark- och miljödomstolens domslut går man på de klagandes linje och upphäver planen för att planen innebär påtaglig skada på kulturmiljön och riksintresset. Den ideologi som tycktes vara den som tillämpades mest var en blandning mellan utilitarismenoch enhetliga. Den rättighetsbaserad ideologin användes inte alls och den dialogbaserade är något som används tidigare i planprocessen. Något entydigt samband i domstolarnasbedömningar har dock inte kunnat konstaterats, det kan bero på att varje fall är unikt och har dess egna förutsättningar. Kommunen och övriga sakägare resonerar på olika sätt när det kommer till avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Generellt gör kommunen avvägningar genom ett utilitaristiskt och enhetligt tillvägagångsätt medan sakägarna använder olika tillvägagångssätt beroende påom de representerar ett företag, en förening eller är en privatperson. / This paper examines how the balances between public and private interests are handled by the appeals court and how the different stakeholder’s reason based on the different interests. The work has been carried out as a case study in which four different construction projects were studied. Common to all is that they are in Stockholm's inner city and have met with resistance in the form of appeals. There are slightly different definitions for what the public interest is,some believe that the public interest is a combination of several individual interests, while others define that it is decided by the elected representatives of the people. The ideological approach under discussion is utilitarianism, unitary, rights-based and dialogical. To interpret the court's verdict, the dynanometer and beam scale model is used wherethe dynamometer model symbolizes the boundary of what you as a stakeholder are obliged toendure. The beam scale model symbolizes the decision that is made based on the weighted pros and cons. The first case is Kv. Plankan 24, where Svenska Bostäder wants to build new housing in the undeveloped courtyard, the plan has been met by criticism from the residents who believe that the air quality, noise levels, day light, recreation areas, children's environment and the cultural environment will deteriorate significantly. The Land and environmental court consider that the reasons cited by the complainants are not sufficient for the plan not to be implemented. Case number two is about Kv. Orgelpipan 6, a hotel building complex and one of the new entrances for the new commuter track, Citybanan. The complainants believe, among otherthings, that a new hotel will create imbalance in an already unbalanced market, that the lighting conditions will deteriorate and that the building will harm the character of Stockholm. The County Administrative Board does not consider that the complaints received are sufficient for the plan not to get implemented. The third case is about Mårtensdal 6, an office complex that will be 125 meters high. The complainants are existing tenants who feel that their business should not need to relocate and Fortum Värme AB who believes that the height of the building risks reducing their business because it is higher than their own chimney. The Land and environmental court decide that Fortum's appeal should be accepted because the public interest of Fortums appeal is greater than the office building to be higher than the chimney. The last case is the construction of the Nobel Center at Blasieholmen behind the NationalMuseum. The complainants jointly oppose the plan as it will affect the national interest and the historical culture environment. The Land and Environmental Court cancels the plan because it involves significant damage to the historical cultural environment and the national interest. The ideology that seemed to be the one most applied for the court was a mix between utilitarianism and unitary. The rights-based ideology was not used at all and the dialogue-based is something that is used earlier in the planning process. However, no clear connection in the judgments of the courts has been found, it may be because each case is unique and has its ownconditions. The municipality and the other stakeholders reasoning in different ways when it comes to the delimitation of public and private interests. In general, the municipality balances through autilitarian and uniform approach, while the business owners use different approaches depending on whether they represent a company, an association, or a private person.