Bostadsbristen som rådde i Sverige efter andra världskriget löstes genom ett bostadsprojekt som kom att kallas miljonprogrammet. Bostäderna som byggdes höll vid den tiden en hög standard invändigt medan utemiljön ofta bortprioriterades. Idag råder det än en gång ett stort behov av bostäder i Sverige, dock bör inte problemet lösas med samma metod som under miljonprogrammet. Syftet med arbetet är att ta fram ett förslag på hur ett område i ett mindre samhälle kan gestaltas. Målet är att besvara arbetets två frågeställningar som ska utreda hur en nybebyggelse på en tomt intill ett miljonprogramsområde skulle kunna utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, omkringliggande bebyggelse samt upplevd trygghet och trivsel. Den metod som användes för studien är kvalitativa intervjuer, litteraturstudier och skissarbete. Ett förslag av flerbostadshus och en situationsplan för en tomt på en mindre ort har utformats med avseende på trivsel, trygghet och anpassning till kringliggande bebyggelse. Undersökningarna resulterade i åsikter kring vad som skulle prioriteras vid utformning av bostäder på tomten, men även vilka kvalitéer som önskades för övrigt i området. Dessa analyserades och kopplades till den teoretiska bakgrunden. Det analyserade resultatet applicerades sedan i studiens förslag. Studien resulterade i ett förslag som mottogs väl av beställaren, som förhoppningsvis kommer inspireras till vidare arbete med tomten.   Nyckelord: utformningsförslag, moderna planlösningar, situationsplan, flerbostadshus, nybyggnation, miljonprogrammet, trygghet, trivsel, visualisering, byggnadsutformning, bostadsanpassning, trygg miljö, bostäder, bygglovshandlingar, utemiljö. / The housing shortage from which occurred in Sweden after the second world war was solved through a housing project that later became known as The Million Homes Programme (miljonprogrammet). The houses were built with high standards according to the contemporary indoor standards, while the outside environment was often somewhat dull and non-prioritized. At this moment, Sweden is facing a similar type of housing shortage, a problem that should not be solved with the same methods used during The Million Homes Programme. The main purpose of this thesis is to develop a suggestion of a building design and a site layout plan in a small town, in collaboration with a Swedish municipality in Kronoberg county. The goal is to explore the different possibilities of how an estate owned by the municipality of Uppvidinge could be designed with multi-family houses which pays respect to safety and comfort and also is adapted to the surrounding built environment. The surrounding built environment consists of multi-family houses from The Million Homes Programme and one-family villas. The methods used for this thesis are pointed interviews, studies of prior published research and computer aided drawing. A suggestion of a building design accompanied with a site layout plan is presented in the report. The building design and the site layout plan pays respect to safety besides comfort and is also adapted to the surrounding built environment. The completed studies resulted in opinions about what should be a priority when designing multi-family houses on the site, but also what kind of qualities that were desired in the surrounding area. These results were analyzed and thence linked to the theoretical background. The analyzed result was thereafter applied in a suggestion. The study resulted in a suggestion that was well received by the client, which hopefully will be inspired for further work on site.   Key words: design plans, modern planning arrangement, site plan, apartment building, new housing estate, the million homes programme, safety, comfort, visualization, building design, housing adaptation, safe environment, residences, building permit documents, outdoor environment.

Studien syftar till att undersöka illustrationsplaners betydelse som ett förtydligande dokument till detaljplanen, samt i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i 4 kap 32 och 33 § § Plan- och bygglagen (PBL). Studien har framtagits med avsikt att uppmärksamma en problematik vars effekter kan påverka det faktiska medborgarinflytandet. En brist på forskning har observerats inom ämnet och studien avser därför bidra till att fylla den kunskapsluckan i samhällsplaneringen.  Tydlighetskravet innebär att detaljplanens regleringar tydligt ska redovisas för att säkerställa medborgarnas förståelse för planens innebörd och konsekvenser. I avsikt att uppnå tydlighetskravet används ofta illustrationsplaner som kommunikationsverktyg för att förmedla detaljplanens syfte och planbestämmelser till allmänheten. Detta beror på att detaljplanen ofta kan upplevas svårtydd eftersom detaljplankartans utformning tydligt skiljer sig från hur kartor brukar illustreras i andra sammanhang. Genom kvalitativ innehållsanalys ämnar undersökningen besvara i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i PBL. Vid undersökningen jämfördes detaljplanekarta och planbestämmelser med tillhörande illustrationsplan för att gradera hur tydliga illustrationsplaner är. Detta genomfördes genom ett antal uppställda påståenden som illustrationsplanen kunde svara mot. Påståendena baseras bland annat på tidigare domslut kring illustrationer samt semiotikens syn på hur bilder kan tolkas. Undersökningen kompletterades med ett antal intervjuer från branschkunniga personer, detta för att få en mer kvalitativ och djupgående förståelse för resultatet samt illustrationsplaners betydelse som kommunikativt verktyg. Undersökningens resultat visar på en bristfällighet hos de undersökta illustrationsplanerna vad gäller tydlighet. Svårtolkade illustrationsplaner försvårar medborgarens möjligheter att uppfatta detaljplanens konsekvenser och deras möjlighet att lämna relevanta synpunkter under planprocessen minskar därmed ytterligare. Denna syn på illustrationsplanens potentiella konsekvenser delades med de personer som intervjuades i samband med studien.  Med undersökningen och intervjuerna som grund har ett antal ställningstaganden och förslag sammanställts som anses inneha praktisk relevans för samhällsplaneringen. Ett exempel på detta är att en mer gedigen vägledning bör tas fram, till förmån för en nationellt enhetligare användning av illustrationer. Vägledningen hade kunnat utformas på olika sätt, bland annat genom att bristfälliga planer sammanställs för att påvisa vilka konsekvenser som kan följa av en otydlig illustrationsplan. Därtill har även annan typ av vägledning samt andra förslag lyfts fram i studiens slutsatser.