Compared to adults, children are less effective at designing their utterances to suit the informational needs of their audience. This listener-catering behaviour, known as audience design, has been hypothesized to rely on domain general cognitive mechanisms, such as working memory and cognitive flexibility. Considering that adolescence is an important period of sociocognitive growth, research on the development of audience design beyond childhood is surprisingly scant. The aim of this study was to trace the development of audience design in early and middle adolescence, and test its reliance on cognitive control function. Participants (11–12 and 15–16 years) performed two tasks assessing (1) the ability to adjust referential expressions to inferred knowledge of hearers and (2) cognitive control function. The findings suggest that the ability to take into account the informational needs of listeners during utterance formation develops considerably between early and middle adolescence. Although performance on both tasks was higher in the middle adolescent group, the study provides no evidence for a reliance of the measured audience design behaviour on cognitive control function. Future research should aim to determine whether the development of audience design in adolescence is facilitated by an increased efficacy of knowledge state attribution processes. / Förmågan att anpassa sina yttranden efter samtalspartnerns behov är mindre utvecklad hos barn än hos vuxna. Beteendet att ackommodera lyssnaren vid yttrandeformulering benämns ofta som mottargaranpassning. Mottagaranpassning i konversation har föreslagits vara avhängig exekutiva funktioner, såsom arbetsminne och kognitiv flexibilitet. Med tanke på att ungdomsåren är en viktig period för social och kognitiv mognad har anmärkningsvärt lite forskning genomförts på utvecklingen av mottagaranpassning under ungdomsåren. Målet med studien var att undersöka utvecklingen av mottagaranpassning i ungdomsåren och testa dess eventuella avhängighet av exekutiva funktioner. Deltagare (11–12 och 15–16 år) genomförde två tester som mätte (1) förmågan att anpassa referentiella yttranden till lyssnares förmodade omvärldskunskap och (2) exekutiva funktioner. Resultaten indikerar att förmågan att anpassa sina yttranden efter lyssnares förmodade omvärldskunskap utvecklas betydligt under ungdomsåren. Trots att den äldre åldersgruppen presterade bättre på testet som mätte exekutiva funktioner, predicerade inte exekutiva funktioner förmågan att mottagaranpassa referentiella yttranden. Framtida studier bör undersöka huruvida förmågan att tillskriva kunskapstillstånd till andra effektiviseras under ungdomsåren, och således främjar utvecklingen av mottagaranpassning.

I den här uppsatsen undersöks tre trafikbolags webbplatser utifrån en utvald mottagargrupps upplevelser. Mottagargruppen utgörs av studerande på universitet eller högskola och undersökningarna genomfördes med hjälp av att personer ur denna mottagargrupp agerade informanter. Syftet var att ta reda på i vilken mån mottagarna upplevde webbplatserna som användarvänliga och begripliga och hur detta påverkade deras helhetsintryck av webbplatserna. I uppsatsen redogörs för två undersökningar; dels ett praktiskt experiment och dels en digital enkätundersökning. Det praktiska experimentet var en kombination av metoderna observation och intervju, där 15 informanter fick testa webbplatsernas användarvänlighet genom att svara på frågor om struktur och visuellt utseende samt göra ett praktiskt test där de skulle hitta specifika webbsidor. I enkätundersökningen ställdes webbplatsernas begriplighet i fokus genom att 29 informanter svarade på frågor om textinnehållet på utvalda webbsidor. I båda undersökningarna ingick även en jämförelse av informanternas helhetsintryck av de tre webbplatserna. Resultaten visade att alla tre webbplatser upplevdes som mer eller mindre begripliga, dock med vissa skillnader mellan webbplatserna. Däremot uppstod tydliga problem och skillnader gällande användarvänligheten och det framkom kritik mot innehållets mottagaranpassning. I båda undersökningarna värderade informanterna sina sammanfattande helhetsintryck på ett liknande sätt, vilket visar på ett samlat resultat där en av webbplatserna värderades som bäst medan en bedömdes ge sämst intryck.

This study analyzes the semiotic resources in two versions of Vårdguiden's web text about tick bites: one longer version and one in easy Swedish. The aim is to identify and compare the prior knowledge and information need of each versions' model reader. This study is theoretically grounded in social semiotics and health literacy. The method consists of three multimodal text analyzes with ideational, interpersonal and textual sub-analyses.  Both versions presupposing several actual, practical and mental prior knowledge of the model reader. The information need of the versions' model reader is both common and separate. Both versions also presupposing that the model reader needs informing, explanatory, instructive and reassuring messages with a multimodal and multi-sequential presentation. The longer version presupposes more comprehensive prior knowledge and larger information needs. The version in easy Swedish though presupposes some prior knowledge which is not assumed in the longer version. For example, it is prior knowledge of how a tick bite looks like and the prior knowledges which is required when photographic close-ups should be interpreted. The version in easy Swedish also and presupposes larger needs for explanations and instructions. The results hinting what the versions presuppose of the empirical reader and prompting a discussion about how the versions high demands for health literacy can impede the reader friendliness. However, the results show that the versions' design creates possibilities for broad groups to assimilate the content. The study highlights some important challenges which are relevant when texts should be adapted to broad groups. / I studien analyseras två versioner av 1177 Vårdguidens text om fästingbett: en längre version och en version på lätt svenska. Syftet är att identifiera och jämföra de förkunskaper och behov av information som förutsätts hos versionernas modelläsare. Studien är teoretiskt grundad i sociosemiotik och hälsolitteracitet. Metoden består av tre multimodala textanalyser med ideationella, interpersonella och textuella delanalyser. Båda versionerna förutsätter flera faktiska, praktiska och mentala förkunskaper hos modelläsaren. Behoven av information hos versionernas modelläsare är dels gemensamma, dels skilda. Båda versionerna förutsätter att modelläsaren behöver informerande, förklarande, instruerande och lugnande budskap som presenteras multimodalt och multisekventiellt. Den längre versionen förutsätter mer omfattande förkunskaper och större behov av information. Versionen på lätt svenska förutsätter dock några förkunskaper som inte förutsätts i den längre versionen. Det är till exempel förkunskaper om hur ett fästingbett ser ut och de förkunskaper som krävs för att kunna tolka fotografiska närbilder. Versionen på lätt svenska förutsätter även att modelläsaren behöver fler förklaringar och instruerande budskap. Resultaten antyder vad versionerna förutsätter hos de empiriska mottagarna och föranleder en diskussion om hur versionernas höga krav på hälsolitteracitet kan hindra brukarvänligheten. Resultaten visar dock att versionernas utformning ger möjligheter för breda grupper att tillgodogöra sig innehållet. Studien belyser några viktiga utmaningar som är relevanta när texter ska mottagaranpassas till breda grupper. / <p>Uppsatsen ingår i kursen språkrådgivning och textvård magisterkurs, 30 hp.</p>