Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter som skapas för elevers läsförståelse samt vilka hinder och möjligheter som skapas för elevers delaktighet i grupparbete genom arbetssättet kooperativt lärande. Videoobservation användes som huvudsaklig metod och kompletterande elevintervjuer genomfördes. Videobservationerna genomfördes i åk 6 vid fem olika tillfällen. Materialet analyserades utefter två olika utgångspunkter: (a) olika förhållningssätt till texter i samtalet i relation till begreppet textrörlighet; samt (b) elevers delaktighet i grupparbete i relation till fastställda kriterier från tidigare forskning. I empirin synliggjordes att olika möjligheter att förhålla sig till texter uppstod i textsamtalen. I både elevsamtalen och de lärarledda samtalen möjliggjordes flera typer av textrörlighet, de lärarledda samtalen syftade dock oftare till en djup textbaserad rörlighet. Det framkom även olika karaktäristika hos de samtal som kategoriserades som lyckade sekvenser av grupparbete och de som inte uppfyllde kriterierna. De lyckade samtalssekvenserna karaktäriserades av att eleverna lyssnade aktivt samt bad om hjälp och hjälpte varandra och flera av dessa sekvenser innehöll en struktur för samarbetet. Samtliga samtal som inte uppfyllde kriterierna för lyckade grupparbeten saknade både struktur och lärarstöd. Resultatet tyder på att när läsförståelsearbetet skedde genom arbetssättet kooperativt lärande möjliggjordes en elevinteraktion som bidrog till olika sätt att förhålla sig till texten. Vikten av lärarens stödjande funktion synliggjordes både gällande läsförståelseutvecklingen och samarbete i grupperna. Samarbete uppstod inte i alla grupper, vilket kan tyda på att elever behöver stöd i samarbete för att öka allas delaktighet och lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare i F-3 resonerar om den muntliga interaktionens betydelse för elevers läsutveckling samt på vilka sätt lärarna använder sig av det muntliga i läsundervisningen. Studien grundar sig i teori som ser läsning som något som utvecklas i en meningsfull och social kontext. I studien presenteras och redogörs för begreppen läsning som social praktik, textrörlighet samt inre och yttre motivation. För att undersöka de valda frågeställningarna har svensklärare i F-3 intervjuats genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att majoriteten av lärarna använder muntlig interaktion i sin läsundervisning eftersom de anser att muntlig interaktion har betydelse för elevers läsutveckling utifrån tre syften: det skapar stöttning, ökar elevernas motivation och främjar en fördjupad förståelse för texter. Vidare visar resultatet att lärarna planerar och genomför läsundervisning med muntligt innehåll i olika hög utsträckning. Somliga lärare genomför strukturerade textsamtal som en undervisningsaktivitet medan andra lärare har spontana samtal om det lästa när tillfälle ges. Diskussionen tar upp och problematiserar denna skillnad mellan lärarnas didaktiska val för textsamtal i relation till tidigare forskning som beskriver vikten av att samtal om det lästa sker strukturerat och planerat för att leda till läsutveckling. Att det finns en tydlig skillnad i lärarnas didaktiska val för att genomföra textsamtal innebär att alla elever inte har en likvärdig läsundervisning. Somliga elever i F-3 får delta i planerade och strukturerade textsamtal i högre utsträckning än andra elever beroende på lärarens didaktiska val och syn på läsning som en social praktik.

Myndigheten för tillgängliga medier ger ut tidningen 8 SIDOR med nyheter på lättläst svenska,  som riktar sig till alla med lässvårigheter. Uppsatsens syfte är att ta reda på om läsare i  målgruppen och skribenter till texter i tidningen har samma syn på vad som är en lättläst och  begriplig text, och vad de tycker förenklar och försvårar en text. Tio elever i årskurs 7-8 i grundsärskolan och grundskolan har fått samtala i tre fokusgrupper om  tre texter från tidningens webbsida. Samtalen har analyserats utifrån begreppet textrörlighet,  som är ett verktyg som analyserar läsarens relation till texten. Textrörlighet delas upp i  textbaserad rörlighet, rörlighet utåt och interaktiv rörlighet. De två journalister som har skrivit  texterna har intervjuats om begreppet lättläst, mottagaranpassning och texterna. I många fall resonerar elever och journalister lika, men eleverna önskar tydligare rubriker och i  viss mån ämnen som är mer anpassade till dem själva. Det som fungerar bäst för elevernas  textbaserade rörlighet är när texten är logiskt uppbyggd och har lagom svåra ord samt en  välvald bild. För textrörligheten utåt fungerar det bäst när eleverna har intresse och  förkunskaper i ämnet. Den interaktiva rörligheten fungerar inte särskilt bra inför någon av  texterna, vilket kan bero på ovana vid att läsa tidningsartiklar och/eller ovana vid att reflektera  över texter. Slutsatsen är att en tydlig mottagaranpassning är viktig och ger resultat, men är  svår att genomföra när tidningen har ett stort urval av ämnen och många olika målgrupper.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att studera hur lärare som arbetar i grundskolans tidigare år arbetar med att lässtrategier för att utveckla elevers läsförståelse. För att undersöka detta har två metoder använts, först genomfördes en observation och därefter en intervju med de enskilda lärarna. I studien har fyra lärare med olika arbetslivserfarenhet medverkat. Resultatet som framkommit genom studien är att läsförståelse är en viktig del för att kunna inhämta ny kunskap. En betydelsefull del för att utveckla elevers läsförståelse är att kontinuerligt under hela skolgången arbeta med olika texter och ge eleverna verktyg i form av läsförståelsestrategier som de kan tillämpa. I studien presenteras modellerna, Reciprocal Teaching, Transactional Strategies Instruction, Concept-Oriented Reading Instruction samt Questioning the Author som alla fyra är framtagna metoder som kan användas i samband med läsning. En viktig aspekt som tas upp i studien är hur lärare arbetar med elever som har en svagare läsförståelse, de anpassar undervisningen utifrån individers olika behov. Studien visar även att en viktig faktor för elevernas utveckling är att lärare har kunskaper och kompetens om hur de ska arbeta för att utveckla elevers läsförståelse. / This is a qualitative study aimed at studying how teachers work with reading strategies to develop students' reading comprehension in middle school. To investigate this, two methods have been used, an observation was conducted first and then an interview with the individual teachers. Four teachers with different work experience have participated in the study. The results obtained by the study is that reading comprehension is an important part of acquiring new knowledge. An important part of developing students' reading comprehension is to continuously work throughout the school with different texts and provide students with tools in the form of reading comprehension strategies that they can apply. The study presents the models, Reciprocal Teaching, Transactional Strategies Instruction, Concept-Oriented Reading Instruction and Questioning the Author as all four are developed methods that can be used in conjunction with reading. An important aspect that is addressed in the study is how teachers work with students who have a weaker reading comprehension, they adapt the teaching based on individual needs. The study also shows that an important factor for pupils' development is that teachers have knowledge and skills about how to work to develop students' reading comprehension.