Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter som skapas för elevers läsförståelse samt vilka hinder och möjligheter som skapas för elevers delaktighet i grupparbete genom arbetssättet kooperativt lärande. Videoobservation användes som huvudsaklig metod och kompletterande elevintervjuer genomfördes. Videobservationerna genomfördes i åk 6 vid fem olika tillfällen. Materialet analyserades utefter två olika utgångspunkter: (a) olika förhållningssätt till texter i samtalet i relation till begreppet textrörlighet; samt (b) elevers delaktighet i grupparbete i relation till fastställda kriterier från tidigare forskning. I empirin synliggjordes att olika möjligheter att förhålla sig till texter uppstod i textsamtalen. I både elevsamtalen och de lärarledda samtalen möjliggjordes flera typer av textrörlighet, de lärarledda samtalen syftade dock oftare till en djup textbaserad rörlighet. Det framkom även olika karaktäristika hos de samtal som kategoriserades som lyckade sekvenser av grupparbete och de som inte uppfyllde kriterierna. De lyckade samtalssekvenserna karaktäriserades av att eleverna lyssnade aktivt samt bad om hjälp och hjälpte varandra och flera av dessa sekvenser innehöll en struktur för samarbetet. Samtliga samtal som inte uppfyllde kriterierna för lyckade grupparbeten saknade både struktur och lärarstöd. Resultatet tyder på att när läsförståelsearbetet skedde genom arbetssättet kooperativt lärande möjliggjordes en elevinteraktion som bidrog till olika sätt att förhålla sig till texten. Vikten av lärarens stödjande funktion synliggjordes både gällande läsförståelseutvecklingen och samarbete i grupperna. Samarbete uppstod inte i alla grupper, vilket kan tyda på att elever behöver stöd i samarbete för att öka allas delaktighet och lärande.