<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.</p><p>Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut. En viktig del i opinionsarbetet är att skapa debatt i samhället på olika sätt. Ett sätt att få uppmärksamhet kring en fråga är att genomföra en studie eller en rapport. Man arbetade även med kampanjer, utbildningar, utställningar, debattartiklar och seminarier, där man har möjlighet att bjuda in politiska beslutsfattare.</p><p>När det gällde lobbyarbete skedde det både lokalt och internationellt. Organisationerna påpekade vikten att bygga personliga relationer med politiker och att vara medveten om politiska arbetsmetoder. Viktiga kontakter är massmedia, opinionsledare, regering, riksdag, kommun och landsting. Alla de ideella organisationer som jag har talat med har någon form av kontakt med beslutsfattare, i syfte att driva politiska frågor. Ofta har de många olika kontakter inom olika nivåer i politiken. För de ideella organisationerna i undersökningen är det viktigt att uppnå vissa politiska mål och att påverka politiska beslut i frågor, allt ifrån humanitär rätt, barn och äldres situation, medicinskt bistånd, till att göra något åt ensamheten och de allt glesare sociala nätverket i Sverige. Lobbying bedrivs på kommunal nivå, men är också riktad mot internationella organ som EU och FN, samt olika departement, framför allt utrikesdepartementet, men även justitiedepartementet och försvarsdepartementet. Organisationerna upplevde att de i vissa fall fick gehör för sina frågor hos politiker, men att deras frågor inte alltid låg högt på den politiska agendan. Organisationerna deltar inte institutionaliserat i den politiska påverkansprocessen, men som organiserade intressen har de i varierande grad möjlighet att påverka politiska beslut utifrån.</p><p>Redaktionellt utrymme i tidningar ansågs som viktigt. Samtidigt är det angeläget att kombinera det med PR- och reklamkampanjer som ligger i tiden. Mediearbetet ansågs som mycket betydelsefullt av de ideella organisationer jag talade med och man är inriktad på att ha en hög servicenivå gentemot journalister. Organisationerna hade varierande genomslag i media och särskilt de mindre organisationerna påpekade att de gärna ville ha större täckning. Man påpekade också vikten av att vara kreativ och innovativ i sina påverkansförsök.</p>

<p><p><strong> </strong></p><strong></strong></p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet.<em> </em>Det finns en viss kunskap och intresse för samtalets betydelse för patientens hälsa och välmående. Men att de anser att sin utbildning inte varit tillräcklig och att det finns behov och önskemål om mer kunskap inom samtals metodik samt att man i liten utsträckning utnyttjar den kunskap som finns. Slutligen visar även resultatet på att läkarna har behov av handledning och kollegialt stöd och de har en liten kunskap om vad motiverande samtal är.<em></em></p><p> </p><p> </p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik. Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut. En viktig del i opinionsarbetet är att skapa debatt i samhället på olika sätt. Ett sätt att få uppmärksamhet kring en fråga är att genomföra en studie eller en rapport. Man arbetade även med kampanjer, utbildningar, utställningar, debattartiklar och seminarier, där man har möjlighet att bjuda in politiska beslutsfattare. När det gällde lobbyarbete skedde det både lokalt och internationellt. Organisationerna påpekade vikten att bygga personliga relationer med politiker och att vara medveten om politiska arbetsmetoder. Viktiga kontakter är massmedia, opinionsledare, regering, riksdag, kommun och landsting. Alla de ideella organisationer som jag har talat med har någon form av kontakt med beslutsfattare, i syfte att driva politiska frågor. Ofta har de många olika kontakter inom olika nivåer i politiken. För de ideella organisationerna i undersökningen är det viktigt att uppnå vissa politiska mål och att påverka politiska beslut i frågor, allt ifrån humanitär rätt, barn och äldres situation, medicinskt bistånd, till att göra något åt ensamheten och de allt glesare sociala nätverket i Sverige. Lobbying bedrivs på kommunal nivå, men är också riktad mot internationella organ som EU och FN, samt olika departement, framför allt utrikesdepartementet, men även justitiedepartementet och försvarsdepartementet. Organisationerna upplevde att de i vissa fall fick gehör för sina frågor hos politiker, men att deras frågor inte alltid låg högt på den politiska agendan. Organisationerna deltar inte institutionaliserat i den politiska påverkansprocessen, men som organiserade intressen har de i varierande grad möjlighet att påverka politiska beslut utifrån. Redaktionellt utrymme i tidningar ansågs som viktigt. Samtidigt är det angeläget att kombinera det med PR- och reklamkampanjer som ligger i tiden. Mediearbetet ansågs som mycket betydelsefullt av de ideella organisationer jag talade med och man är inriktad på att ha en hög servicenivå gentemot journalister. Organisationerna hade varierande genomslag i media och särskilt de mindre organisationerna påpekade att de gärna ville ha större täckning. Man påpekade också vikten av att vara kreativ och innovativ i sina påverkansförsök.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet. Det finns en viss kunskap och intresse för samtalets betydelse för patientens hälsa och välmående. Men att de anser att sin utbildning inte varit tillräcklig och att det finns behov och önskemål om mer kunskap inom samtals metodik samt att man i liten utsträckning utnyttjar den kunskap som finns. Slutligen visar även resultatet på att läkarna har behov av handledning och kollegialt stöd och de har en liten kunskap om vad motiverande samtal är.

This investigation is a pilot survey whose main purpose is to investigate with work evaluation and attitude analysis whether the orthopedists and surgeons work can be equaled, why the wages differences exists between women and men, and also which preventive measures the organization can use to even out the wages differences between the genders. In relation with the investigation I have applied the reflexive way of thinking to establish which difficulties come up in the work of gender-equality. The result’s from work evaluation displays that the works are equivalent but the salaries are not, which can depend on value discrimination,gender discrimination and the organization theory. Wages differences between women and men depend on, according to the informers, partly by historical explanation and partly by the old directors who was allowed to retain regular salary when they post transformed. The common point of view is that men have a larger work experience and therefore a higher salary. The managements attitude towards gender-equality issues is of absolute importance in order to achieve and bring a change within the organization. The measure positive special treatment is proposed to be used as an improving method to achieve (gender)equality between the posts and to even out the wages difference between the sexes. To establish whether or not gender discrimination exist in the investigated organization there needs to be done a whole lot supplementary studies like a complete wage (salary) mapping which includes all supplements and more interviews among the organizations all occupation groups. / Utredningen är en pilotstudie vars huvudsyfte är att via arbetsvärderingsanalysen och attitydundersökningen undersöka om ortopeders och kirurgers arbete kan jämställas, varför löneskillnader mellan kvinnor och män finns, samt vilka åtgärder organisationen kan använda för att jämna ut lönerna mellan könen. I samband med undersökningen har jag också valt att tillämpa det reflexiva tankesättet för att undersöka vilka som svårigheter uppstår i samband med jämställdhetsarbetet. Resultatet från arbetsvärderingen visar att det handlar om likvärdiga arbeten men inte lika löner, vilket kan ha sin förklaring i värdediskriminerings-, genus- och organisationsteorin. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män beror, enligt informanterna, dels på historiska förklaringar och dels på de gamla cheferna som har fått behålla sin ordinarie lön i samband med omplacering. Den allmänna synen är att män har längre arbetslivserfarenhet och därför högre lön. Ledningens inställning till jämställdhetsfrågor har vidare vistas vara helt avgörande för att förändringsarbetet inom organisationen skall kunna genomföras. Åtgärden positiv särbehandling har föreslagits som en metod för att uppnå jämställdhet mellan befattningarna och för att jämna ut löneskillnaderna mellan könen. För att undersöka om könsdiskriminering föreligger inom den undersökta organisationen behövs en del kompletterande studier såsom en komplett lönekartläggning som inkluderar alla tillägg och fler intervjuer bland organisationens samtliga yrkesgrupper.

De senaste decennierna har sjukvården förändrats. Förändringsarbetet är inspirerat av New Public Management genom införandet av reformer. Teorier och organisatoriska modeller som fungerat bra inom det privata näringslivet har applicerats på organisationer inom den offentliga sektorn, vilket medfört en ökad admininistrativ arbetsbörda. Verksamhetsreformen gjorde det möjligt för andra yrkesgrupper än läkare att ta plats inom högre ledande positioner inom offentlig svensk sjukvård. Förändringarna inom sjukvården har krockat med den medicinska professionen. Läkare som har ett ledningsansvar hamnar i en korsning med ökade krav avseende politik, ekonomi och styrning jämfört med tidigare. Denna studie fokuserade på verksamhetschefer som är läkare, vilket ledde till studiens forskningsfråga: Hur förhåller sig verksamhetschefer till sitt arbete inom offentlig sjukvård?   Syftet med studien är att öka förståelsen av hur läkare i en ledande position upplever och relaterar till sin egen arbetssituation inom den svenska sjukvården.   Det är en hermeneutisk studie som har en abduktiv forskningsansats. Semi-strukturerade intervjuer har gjorts via telefon med totalt åtta intervjupersoner. Intervjupersonerna har två gemensamma faktorer – de är läkare och verksamhetschefer.   Ökade krav på styrning, mätning och admininstration har gjort att verksamhetscheferna upplever att sjukvården blivit mer produktionsbaserad. Fokus på ekonomi har ibland tenderat till att bygga över medicinska prioriteringar. Verksamhetschefens ansvar borde minska och fler stödfunktioner borde implementeras för att underlätta det administrativa arbetet. Alla verksamhetschefer har valt att fortsätta med kliniskt arbete vid sidan av sina övriga uppgifter. Flera personer delegerade även en del administrativa arbetsuppgifter. Möten och personalrelaterade frågor uppfattades vara tidskrävande arbetsuppgifter. Medicinsk kompetens i form av att vara läkare ansågs vara nödvändig för att förstå verksamheten, något som politiker och centrala ledningsfunktioner saknar. Mer makt och inflytande borde förslagsvis flyttas över från politiker till den operativa nivån.

Inom vården utförs ofta schemaläggning av personal manuellt, vilket kräver mycket tid och resurser. Att planera arbetet för en grupp läkare, med dess ofta mycket komplexa sammansättning vad gäller exempelvis arbetsuppgifter och kompetenser, är ingen lätt uppgift. Detta examensarbete studerar huruvida en automatiserad taktisk bemanningsplanering med en tidshorisont på ett halvår till ett år, skulle kunna underlätta denna uppgift. I rapporten presenteras en måloptimeringsmodell som implementerats i AMPL för att med CPLEX som lösare generera förslag till bemanningsplaner. För att utveckla en matematisk modell som väl representerar de förutsättningar som råder vid bemanningsplanering av läkare har alternativa formuleringar provats och utvärderats. Den mest lovande av modellerna, som baseras på måloptimering, har i en pilotstudie testats på data från Onkologiska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus. Flexibiliteten i modellen gjorde att den enkelt kunde användas på de data som erhölls därifrån. Resultatet från pilotstudien indikerar att den utvecklade modellen har kapacitet att ge förslag till rimliga bemanningsplaner. / Scheduling of staff in the health care industry is typically done by hand, thus consuming a lot of time and effort. To plan the work for a group of physicians is a complex task, having to take into account factors like individual preferences and competences among the physicians. This thesis studies whether an automated tactical workforce planning, with a time horizon of half a year to a year, could facilitate this task. This thesis presents a goal programming model for generating suggestions to workforce plans for physicians. The model has been implemented in AMPL and is solved using CPLEX. During the development of the mathematical model for workforce planning, alternative model formulations have been tested and evaluated, and some of these are presented in the report. The most promising of them is one based solely on goal programming, and it has been tested in a pilot study on data from the Oncology Clinic at the University Hospital in Linköping. The flexibility of the model made it easy to use on the data provided by the clinic. The result of the pilot study indicates that the developed model has the capacity to give reasonable suggestions for workforce plans.

This dissertation is concerned with the learning of occupational identities in health care and medical services. The aim is to increase the knowledge of what characterizes occupational identities how these are learnt, and what potential driving forces exist that can contribute to the development of both occupational identities and health care activities. Learning is seen as a continuous process of participation in everyday social practices, in which occupational identities are formed, maintained and developed. Both occupational identities and social practices are context-bound. In order to shed light on the forming, maintaining and developing character of learning I have started from three different models; a social-interactionist, an institutional and a contextual. The dissertation is based on case studies of three care units. A health-care centre, a medical clinic and an anaesthesia clinic. The study comprises two data-collection phases. The first phase includes interviews with personnel and management at the three care units. The second phase includes self-observation studies in the form of diaries kept by personnel at the medical and anaesthesia clinic. It appears from the results that there are both similarities and differences between occupational groups and the activities in which they work. There also exist certain differences that have to do with the individuals' experience, career paths and length of employment. On this basis, occoupational identities can he analyzed on a occupational-related, an activity-related and an individual-related level. Learning can also from this point of view be seen as an interplay between those three levels.

Humanitarian help organisations today may benefit on improving their location analysis when placing field hospitals in countries hit by a disasters or catastrophe. The main objective of this thesis is to develop and evaluate a spatial decision support method for strategic placing of field hospitals for two time perspectives, long term (months) and short term (weeks). Specifically, the possibility of combining existing infrastructure and satellite data is examined to derive a suitability map for placing field hospitals. Haut-Katanga in Congo is used as test area where exists a large variety of ground features and has been visited by aid organisations in the past due to epidemics and warzones. The method consists of several steps including remote sensing for estimation of population density, a Multi Criteria Evaluation (MCE) for analysis of suitability, and visualization in a webmap. The Population density is used as a parameter for an MCE operation to create a decision support map for locating field hospitals. Other related information such as road network, water source and landuse is also taken into consideration in MCE. The method can generate a thematic map that highlights the suitability value of different areas for field hospitals. By using webmap related technologies, these suitability maps are also dynamic and accessible through the Internet. This new approach using the technology of dasymetric mapping for population deprival together with an MCE process, yielded a method with the result being both a standalone population distribution and a suitability map for placing field hospitals with the population distribution taken into consideration. The use of dasymetric mapping accounted for higher resolution and the ability to derive new population distributions on demand due to changing conditions rather than using pre-existing methods with coarser resolution and a more seldom update rate. How this method can be used in other areas is also analysed. The result of the study shows that the created maps are reasonable and can be used to support the locating of field hospitals by narrowing down the available areas to be considered. The results from MCE are compared to a real field hospital scenario, and it is shown that the proposed method narrows down the localisation options and shortens the time required for planning an operation. The method is meant to be used together with other decision methods which involves non spatial factors that are beyond the scope of this thesis.

Epiteloidcellig granulomatos (ECG) är en patologanatomisk diagnos (PAD) av en inflammationstyp som kan ses i orala vävnadsbiopsier. Inflammationsbilden visar infiltrat av inflammationsceller och epiteloidcelliga granulom med eller utan jätteceller, därtill kan ödematös vävnad och fibros presenteras. Makroskopiskt ses en symtombild med t ex läpp- och ansiktssvullnad, munvinkelragader och gingivala hyperplasier. Klinisk ställs exklusionsdiagnosen orofacial granulomatos (OFG). Etiologin är multifaktoriell och kan ses vid exempelvis Crohns sjukdom (CS) och sarkoidos. På Avdelning för Oral Patologi, Malmö Tandvårdshögskola, sker PAD av biopsier som vid ECG diagnoskodas med 995, vilket tilldelats 152 remissfall. Metoden utgörs av en retrospektiv uppföljning av dessa remisser med syfte att undersöka etiologin, utfört remitteringshandhavande, samt för att få en uppfattning om den orala biopsin bidragit till eventuell systemisk sjukdomsdiagnos och huruvida återkoppling mellan remissinstanserna förekommit. Vidare undersöktes om ett eventuellt samarbete mellan tandläkare och läkare praktiserats.Antalet deltagande vårdgivare i studien visar på ett intresse för ECG och dess etiologi. Misstänkt etiologi var i de flesta fall CS vilket stämde överens med ställd diagnos. Remitteringshandhavandet visade i vissa fall på bristande återkoppling mellan inkluderade vårdinstanser och vårdgivare samt avsaknad av förutbestämda remitteringsvägar. Andra remissfall visade väl fungerande samarbete mellan vårdyrken och instanser samt att den orala biopsin i vissa fall bidragit till ställd systemisk sjukdomsdiagnos. Författarna önskar att studien i förlängningen ska kunna bidra till väl fungerande kommunikation mellan berörda vårdgivare med förhoppning om snabbare handhavande, säkrare patienthantering med tidigare ställd diagnos och minskat lidande för patienterna. / Epithelioid cell granulomatosis (ECG) is a diagnosis of anatomical pathology (PAD) and a type of inflammation seen in oral biopsies. ECG presents with histological features such as epithelioid cell granuloma with or without presence of multinucleated giant cells, inflammatory cells and occasionally oedematous fibrotic changes. Clinical symptoms presents as e.g. enlargement of lips, facial swelling, angular cheilitis and gingival hyperplasia. Orofacial granulomatosis (OFG) is the clinical diagnosis given PAD ECG with a multifactorial aetiology e.g. Crohn’s disease (CS) and sarcoidosis. The Department of Oral Pathology, Faculty of Odontology, Malmö University, determine PAD of oral biopsies that when given ECG are marked with the code of diagnosis 995, given 152 referrals. This retrospective follow-up of referrals with PAD ECG aims to investigate represented aetiology, management of referrals and to get a notion of whether the oral biopsy has contributed to systemic diagnosis, if there has been any feedback between included instances and collaboration between dentists and physicians. Number of included participants could be interpreted as an interest in ECG, which most frequently showed to be CS, agreeing with later confirmed diagnosis. The management in some cases of referral lacked feedback between health professionals as well as absence of predetermined ways of referral. Others showed cooperation and that the oral biopsy had contributed to diagnosis of systemic disease. The authors wish that this study will contribute to a well functional communication between health professionals, anticipating a more efficient and secure management of patients, improvement of early diagnosis and decreased patient discomfort.