Årligen dör cirka 90000 människor i Sverige. Ungefär 80 procent är till följd av obotlig sjukdom, en så kallad långsam död där patienten kan vara i behov av palliativ vård. Palliativ vård innebär ett förhållningsätt som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliten för patienter med obotlig sjukdom eller skada utifrån ett helhetsperspektiv samt ge stöd åt patientens närstående. Vården är under ständig utveckling och det som utgör god kvalitet ändrar sig med tiden. För att följa med i kvalitetsutvecklingen i vården används nationellt framtagna indikatorer inom specifika områden som möjliggör jämförelser med liknande verksamheter runt om i landet. Socialstyrelsen har tagit fram nio nationella indikatorer utifrån den palliativa vårdens fyra hörnstenar; symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation samt stöd till närstående för den palliativa vården. Av de nio indikatorerna är det åtta indikatorer som går att mäta med hjälp av data från Svenska palliativregistret, ett nationellt kvalitetsregister med fokus på patientens sista vecka i livet. Data som registreras i Svenska palliativregistret används som underlag för kvalitets och förbättringsarbeten inom palliativ vård både nationellt och inom den egna verksamheten. Syftet med studien var att jämföra sjuksköterskors och läkares registrering i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät efter dödsfallet med avseende på överensstämmelse. Som metod genomfördes en jämförande studie med kvantitativ ansats med en prospektiv design där sjuksköterskor och läkares registrering i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät samlades in över tid och studerades i avseende på överensstämmelse, om reliabiliteten påverkas. Studien utfördes på två specialiserade palliativa slutenvårdsavdelningar i Stockholm. Reliabilitet innebär tillförlitlighet, att ett instrument eller en enkät mäter det som det är tänkt att mäta och inget annat. Resultatet visade på skillnader när olika professioner registrerade i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät inom områden som information, symtomskattning samt bedömning av förekommande symtom. Professionernas registrering överensstämde i högre utsträckning inom områden som om patienten hade ordinerade läkemedel i injektionsform, om patienten hade dropp eller sondnäring under sista dygnet samt frågor gällande munhälsa och förekomst av trycksår. Som slutsatsen kan sägas att föreliggande studie väcker frågor gällande reliabiliteten när olika professioner registrerar i ett nationellt kvalitetsregister efter att ha vårdat samma patient. Mer forskning behövs för att undersöka om olika professioners registrering i ett nationellt kvalitetsregister påverkar kvaliten och utvecklingen i den palliativa vården.

Det råder brist på läkare i Sverige och landstingen kommer att behöva rekrytera läkare från andra länder för att klara av framtida behov. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur det är att komma till Sverige och arbeta som läkare om man genomfört sin utbildning i något annat land och undersöka de faktorer som gör att man trivs. Jag utgår ifrån att trivsel bidrar till att de vill stanna kvar på sina arbetsplatser även om faktorer såsom hemlängtan och andra karriärmöjligheter kan göra att läkarna ändå flyttar tillbaka, faktorer som en trivsam arbetsplats inte kan kompensera för. Studien är kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. En tematisk analys av resultatet presenteras och diskuteras utifrån relevanta teorier och tidigare forskning. Resultatet visar att läkarna upplever en stor osäkerhet vid ankomsten som beror till största delen på bristande språkkunskaper och avsaknaden av stöd från familj. Handledare, mentorer och chefer bidrar med stöd i stor utsträckning och stödet från dem kanske kan hjälpa läkarna att hantera negativa faktorer som stress och professionell osäkerhet. Intressant för framtida forskning skulle vara att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska och utländska läkares upplevelse av trivsel och vad det beror på. / There is a shortage of doctors in Sweden and county councils need to recruit physicians from other countries to cope with future needs. The purpose of this thesis is to find out what it is like to come to Sweden to work as a doctor if the education was completed in another country and to investigate the factors that make them thrive and experience job satisfaction. I assume that job satisfaction makes them want to remain at their jobs, even if factors such as homesickness and other career opportunities can contribute to the fact that doctors still wants to move back, factors a pleasant workplace cannot compensate for. The study is qualitative and five semi-structured interviews were conducted. A thematic analysis of the results are presented and discussed on the basis of relevant theories and previous research. The results show that doctors are experiencing great uncertainty initially due in most part to a lack of language skills and the lack of support from family. Tutors, mentors and managers contribute support to a large extent and the support from them might help foreign doctors cope with negative factors such as stress and professional uncertainty. Interesting for future research would be to examine whether there is any differences between Swedish and foreign doctors experience of job satisfaction and what it depends on.   Keywords: foreign doctors, wellbeing, support, tutors, coping

The purpose of the study is to understand whether, and if so why, the Swedish medical profession's position on the availability and shortage of doctors during the 1950s and 1960s could be interpreted as an expression of an overall common mentality within the medical profession. The start and end points of the study (1950 and 1970) cover the emergence of the Swedish welfare state. The emergence of the welfare state is the contextual background to this study and how that influenced the medical profession's social status and perception of the future role of their own profession. The source material for the study is mainly from the Swedish medical journal (Svenska Läkartidningen) and meeting minutes from various Swedish medical organisations, primarily the Swedish Medical Association (Sveriges Läkarförbund). Government public inquiries, government bills and the daily press have also been analysed. The analysis is based on three central proposals for action from the government to secure the future supply of doctors and stem the shortage of doctors. The proposals were the transfer of foreign doctors to Sweden, the expansion of education of doctors and the reorganisation of the Swedish health care system. The study shows that the argumentation from the Swedish medical profession against all proposals from the government consisted of several different rhetorical manoeuvres to exercise social closure. Another conclusion is that until the mid-1960s, both the Swedish Association of Young Doctors and the Swedish Medical Association acted mainly as professional associations, rather than as traditional trade unions regarding the expansion of the medical profession. From the mid-1960s, there are tendencies indicating that the association more began to resemble a traditional trade union. However, professional issues such as improvement in the profession, demands for exclusivity, social status and issues of legitimisation appear to have been more important throughout the period than more traditional trade union issues such as pay, employment conditions and the working environment. The professions' opposition to increasing the number of doctors, regardless of the method proposed by the government and responsible authorities, was characterised by a clear guild spirit. The study shows that the medical organisation arguments against the various proposals were driven by union strategies, attitudes, and norms and in some cases ideology. The mentality of medical professional representatives and individual doctors was influenced by the professional status of the medical profession with inherent norms and attitudes based on the doctors' self-perceived expertise and scientifically anchored professional identity. A central conclusion from the study is that the main rhetorical line of the professional representatives was that more doctors were neither desirable nor needed in the medical profession and therefore most of the arguments against an expanded medical profession were based on some form of protectionism. This was justified by the profession by using historical analogies and by conducting their own 'objective and scientific' investigations. A right-wing based criticism of society at the time and a fundamentally conservative view of the economy, the tax system and the expansion of the welfare state also served as rhetorical tools from the medical profession in the debate on the shortage of doctors.

Digitala vårdsystem är idag ett av sjukvårdens främsta verktyg för att erbjuda en effektiv och säker vård.  Tidigare forskning har dock visat att vårdpersonalen ofta upplever både för- och nackdelar med digitala vårdsystemen. I den här studien har 800 medicinska sekreterare, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett sjukhus i Region Halland fått chansen att svara på en enkät om deras upplevelse av digitala vårdsystemet VAS (Vårdadministrativt system). Studien visar att vårdpersonalen inom alla yrkesgrupper har en övervägande negativ upplevelse av VAS men att medicinska sekreterare har en mer positiv upplevelse än övriga yrkesgrupper och att läkare och sjuksköterskor har de mest negativa upplevelserna av VAS. Andra faktorer som kan påverka upplevelsen har också studerats och jämförts med resultaten av enkäten. Viss korrelation kan ses mellan upplevelse av tillräcklig utbildning, ålder och yrkesverksamma år och upplevelsen av VAS. Utifrån enkätens fritextsvar går att utläsa att vårdpersonalen i allmänhet upplever VAS som ologiskt, ineffektivt, inte särskilt användarvänligt eller intuitivt. De upplever även regelbundet tekniska problem. Vårdpersonalen uppskattar dock att många andra program de använder är integrerade med VAS och att alla vårdgivare i Halland är kopplade till samma system.

As a patient you can find a lot of information concerning health and diseaseson the Internet. Purpose: The purpose of my study is to gain a betterunderstanding of how physicians relate to well-informed patientsfrom the point of doctor's changing role in meeting the patient related to theweb-based patient information. Today's patients are turning increasingly tothe Internet before they visit their doctor, this is due to the electronic healthinformation is available 24 hours a day, 7 days a week while the regulardoctor usually have several weeks of waiting. Problems that can arise with theWeb-based information is that the patient does not have a medical educationto know whether the information is appropriate or not. Method: To explorethese questions, I decided to use both qualitative semi-structured postalquestionnaires and telephone interviews in which the physicians preferreddifferently. My respondents were five licensed physicians who had experienceof many patients encounters. Findings: The physicians in myresearch have an overall positive and relaxed attitude towards patients whoseek information on the Internet. Nevertheless, they say it is important topoint out that its a bad idea to rely only on Internet sources. This becauseInternet is not a substitute for professional medical advice or treatment. Amedical doctor not only need to make a personal examination but also havethe education, experience and the critical eye that is needed to make the rightdiagnosis. The physicians in my study often prefer the medical professionaljournals to Internet as a result of old habits related to their medical educationand the feeling that these journals are more thrustworty. Still, the physiciansagreed that they sometimes themselves find the World Wide Web useful ifthey are from reliable sources. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this study is to find out how and to what extent doctors use the hospital library’s collection of print and electronic medical journals. Major changes have the last years occurred in the journal collection. The journals are very costly and little is known about the user satisfaction with them. Therefore it’s important to examine how satisfied the users are with the collection and how they utilize it. The main questions are: How satisfied are the doctors with the hospital library’s collection of print and electronic medical journals? Is there a difference between how and to what extent the print and electronic medical journals are used? What do the doctors think about the use of electronic journals? The theories used are about marketing, marketing research, library collections and how the collection can be developed to meet researchers need. Five clinics at a Swedish hospital were chosen for the study. A group questionnaire was handed out to the doctors at different kinds of meetings at the clinics, 52 of the 53 respondents answered. The result shows that most of the doctors use the print and electronic journals more seldom than once a month and mostly to read selected articles. The majority of the respondents mean it is important that the library supply a print and an electronic collection of medical journals and they are satisfied with the present collection. Their opinions about electronic journals vary but are mostly positive. / Uppsatsnivå: D

<p>Bakgrund: Genom läkemedelsreformen överfördes kostnadsansvaret för läkemedel från staten till landstingen med syfte att dämpa de skenande läkemedelskostnaderna. I dagsläget är det patientavgifterna och förskrivningen av läkemedel som landstingen kan påverka. Om förskrivningen ska ändras för att minska kostnaderna är det läkarna som måste påverkas till att ändra sitt förskrivningsmönster. I studier av hur läkare möter krav på ekonomistyrning har tre starka institutioner – etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper – identifierats. Om nämnda institutioner är starka inom läkarkåren, kan det vara svårt att styra läkarna mot mål som inte överensstämmer med institutionerna.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse för ekonomistyrning riktad mot läkare som profession.</p><p>Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där Landstinget i Östergötlands ekonomistyrning av läkemedelsförmånen studeras ur ett ledningsperspektiv. Uppsatsens empiriska material har samlats in genom intervjuer samt studier av dokument i form av utredningar, rapporter och statistik.</p><p>Resultat: Direktstyrning i svag form, det vill säga hur professionen bör istället för ska agera, kan tillåtas av professionen om den utformas i samförstånd med densamma. Social styrning, som innebär att de anställda ska påverka varandra, leder till att autonomin inom professionen upprätthålls i förhållande till den administrativa ledningen. Målstyrning samt en långtgående decentralisering medför att de professionella har handlingsutrymme och därmed en stor autonomi. Genom ett stort handlingsutrymme tillåts professionen även att följa sina etiska regler. Professionens kunskapsövertag gentemot den administrativa ledningen innebär att det är svårt att styra en profession med byråkratisk auktoritet, eftersom kunskapsauktoriteten har större inflytande över läkarna som profession. För att kunna styra med kunskapsauktoritet måste professionen styras med social styrning det vill säga genom att påverka varandra. Ekonomistyrning som syftar till att åstadkomma ekonomialisering, det vill säga institutionaliserad ekonomisk medvetenhet, måste verka i samspel med de tre institutionerna – etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper.</p> / <p>Background: With the Pharmaceutical reform cost responsibility for pharmaceuticals was transferred from the state to the county councils with the purpose of reduce the runaway costs for pharmaceuticals. Today it is the patient fees and prescriptions of pharmaceuticals that the county councils can affect. If prescriptions are to be changed to reduce costs it is the doctors that have to be influenced to change their prescription patterns. Studies of how doctors meet demands of management control have three strong institutions – ethical rules, a high degree of autonomy and superior knowledge towards other groups – been identified. If these institutions are strong within the medical faculty, it can be difficult to control the doctors towards goals that are not in compliance with the institutions.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to contribute to a greater understanding of management control aimed at doctors as a profession.</p><p>Method: The thesis is a qualitative case study where the County Council of Östergötland management control of the pharmaceutical reform is studied from a top-down perspective. The empirical material has been gathered through interviews and studies of documents in the form of inquiries, reports and statistics.</p><p>Results: Direct control in a weak form – that is how the profession should react instead of how it will react – can be accepted by the profession if it is formed in consensus with the same. Social control – that involves employees to influence each other – leads to that the autonomy within the profession is maintained in relation to the administrative management. Result control and a far-reaching decentralization gives the professionals freedom of action and with that, greater autonomy. With greater freedom of action the profession is also able to follow its ethical rules. The professions superior knowledge compared to the administrative management means that it is difficult to control a profession with bureaucratic authority due to the fact that the knowledge authority has a greater influence over the doctors as profession. To be able to control with knowledge authority the profession has to be controlled socially, that is by influencing each other. Management control aiming to achieve “financial normalization”, that is institutionalised financial consciousness, has to act in cohesion with the three institutions – ethical rules, a high degree of autonomy and knowledge superiority towards other groups.</p>

<p>Sjuksköterskeyrket är det äldsta traditionellt, professionella kvinnliga yrket inom vården. Sjuksköterskan kan bidra till en bra samverkan genom sin omvårdnadskunskap och yrkeskompetens. Syftet med studien var att belysa faktorer av betydelse för samarbetet mellan sjuksköterska och läkare som kan inverka på en välfungerande samverkan mellan de båda professionerna. Metoden är utförd som en litteraturstudie där sammanställning av forskning inom aktuellt område har genomförts genom systematiska sökningar i olika databaser. I resultatet framkom fem kategorier av viktiga faktorer för samverkan mellan läkare och sjuksköterskor, dessa var traditionella hierarkiska strukturer, respekt och jämställdhet, kunskap, kommunikation, samt strategier för förbättrad samverkan. Sjuksköterskor upplevde sig underordnade under läkare beroende på ojämlikheter som uppstår genom bristande respekt och dåliga kunskaper om andra professioners ansvarsområden. Kommunikation framhölls som en avgörande faktor för en positiv samverkan mellan sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskans kunskaper i att informera, planera, organisera och kommunicera verbalt och skriftligt visade sig ha stor betydelse för hur relationen utvecklade sig mellan olika professioner. Grunden för en bra relation mellan sjuksköterska och läkare är att kunna kommunicera och använda sig av olika strategier för att främja samverkan positivt. Sjuksköterskan kan bidra till att förbättra olika faktorer i samverkan professionerna.</p> / <p>Nursing profession is the oldest traditional female occupation in medical care. The nurse can contribute to a good collaboration by her nursing knowledge and professional competence. The aim of this study was to illuminate factors of meaning between nurse and physician that has impact on collaboration between those professions. The method was a literature study where research was compiled within the topical area and conducted by systematical searches in different databases. The result shows different categories that appeared to be important factors for collaboration between nurses and physicians. Categories shown were traditional hierarchical structures, respect and equality, knowledge, communication and different strategies for improved collaboration. Several nurses experienced that subordination of nurses depended on inequalities that comes from lack of respect and bad knowledge about each others professional occupations. Communication was pointed out as a conclusive factor that contributed to a positive collaboration between the nurse and the physician. Nurses knowledge about informing, planning, organizing, and communicating both in oral and in writing was of importance for developing collaboration between different professions. The foundation for a good relationship between nurse and physician is to be able to communicate and to use different strategies in order to promote collaboration in a positive manner. Nurses have the ability to improve different factors of collaboration between the professions.</p>

<p>The governance and control of healthcare organizations has traditionally been run byprofessions inside the organization (Fölster et al., 2003). During the last decades Swedishhealthcare has undergone an institutional transformation where the governance has changedfrom professional governance to a more market like one (Sahlin-Andersson, 2006). Governingof healthcare can however be problematic as professional work is characterized by a highlevel of autonomy and tacit knowledge (cf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001). An expression ofthe new kind of governance is the annually published report “Öppna jämförelser av hälso- ochsjukvårdens kvalitet och effektivitet”. The report measures and ranks the quality of Swedishhealthcare. The purpose of this thesis is to describe if, and in that case how, doctors in theexercise of their profession are affected by governance through ”Öppna jämförelser”. Thestudy was carried out as a qualitative case study where six doctors from two different clinicswere interviewed.The results from this study show that ”Öppna jämförelser” does not affect doctors in theexercise of their profession to a large extent. It does however contribute to increasedprofessional knowledge. Audit and ranking is also seen as a ”carrot” to perform better. As atool to measure and rank the quality of healthcare, ”Öppna jämförelser” needs to be developand improved. The doctors argue that the measured indicators are blunt and that they do nothave any influence in what is being measured. ”Öppna jämförelser” is however perceived as agood initiative but would get more meaning for the doctors in the exercise of their professionif more and also other indicators would be included.</p> / <p>Hälso- och sjukvårdsorganisationer har traditionellt sett styrts, kontrollerats och granskats avprofessioner inom organisationen (Fölster et al., 2003). Under de senaste decennierna har detdock skett en institutionell förändring av den svenska sjukvården där styrningen gått från starkprofessionell styrning till mer av en marknadsliknande styrning (Sahlin-Andersson, 2006). Ioch med förändringen ställs det idag allt högre krav på att sjukvården skall öppnas upp förinsyn och göras granskningsbar (Levay & Waks, 2006). Styrning av sjukvården är dock inteoproblematiskt då professionellt arbete kännetecknas av tyst kunskap och hög grad avautonomi (jmf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001).Ett uttryck för den nya formen av styrning är den årliga publikationen av rapporten”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet”. I rapportenrangordnas olika indikatorer på hälso- och sjukvårdens kvalitet på landstingsnivå. Syftet meddenna uppsats är att med hjälp av en fallstudie beskriva om, och i så fall hur, läkare i derasyrkesutövning påverkas av styrning i form av ”Öppna jämförelser”. Studien är en kvalitativfallstudie där sex läkare på två olika kliniker intervjuades.Resultaten av studien visar att ”Öppna jämförelser” inte påverkar läkare i derasyrkesutövning till särskilt hög grad men att rapporten bidrar till att kunskapen inomprofessionen ökar. Granskning och jämförelser ses även som en morot för att prestera bättre.Som verktyg för att mäta och rangordna sjukvårdens kvalitet behöver ”Öppna jämförelser”enligt våra respondenter utvecklas och förbättras. Läkarna menar att måtten är ”trubbiga” ochatt de själva inte har något inflytande över vad som mäts. Rapporten upplevs dock som ett brainitiativ men skulle få mer betydelse för läkarna i deras yrkesutövning om fler och även andraindikatorer skulle ingå.</p>

The governance and control of healthcare organizations has traditionally been run byprofessions inside the organization (Fölster et al., 2003). During the last decades Swedishhealthcare has undergone an institutional transformation where the governance has changedfrom professional governance to a more market like one (Sahlin-Andersson, 2006). Governingof healthcare can however be problematic as professional work is characterized by a highlevel of autonomy and tacit knowledge (cf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001). An expression ofthe new kind of governance is the annually published report “Öppna jämförelser av hälso- ochsjukvårdens kvalitet och effektivitet”. The report measures and ranks the quality of Swedishhealthcare. The purpose of this thesis is to describe if, and in that case how, doctors in theexercise of their profession are affected by governance through ”Öppna jämförelser”. Thestudy was carried out as a qualitative case study where six doctors from two different clinicswere interviewed.The results from this study show that ”Öppna jämförelser” does not affect doctors in theexercise of their profession to a large extent. It does however contribute to increasedprofessional knowledge. Audit and ranking is also seen as a ”carrot” to perform better. As atool to measure and rank the quality of healthcare, ”Öppna jämförelser” needs to be developand improved. The doctors argue that the measured indicators are blunt and that they do nothave any influence in what is being measured. ”Öppna jämförelser” is however perceived as agood initiative but would get more meaning for the doctors in the exercise of their professionif more and also other indicators would be included. / Hälso- och sjukvårdsorganisationer har traditionellt sett styrts, kontrollerats och granskats avprofessioner inom organisationen (Fölster et al., 2003). Under de senaste decennierna har detdock skett en institutionell förändring av den svenska sjukvården där styrningen gått från starkprofessionell styrning till mer av en marknadsliknande styrning (Sahlin-Andersson, 2006). Ioch med förändringen ställs det idag allt högre krav på att sjukvården skall öppnas upp förinsyn och göras granskningsbar (Levay &amp; Waks, 2006). Styrning av sjukvården är dock inteoproblematiskt då professionellt arbete kännetecknas av tyst kunskap och hög grad avautonomi (jmf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001).Ett uttryck för den nya formen av styrning är den årliga publikationen av rapporten”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet”. I rapportenrangordnas olika indikatorer på hälso- och sjukvårdens kvalitet på landstingsnivå. Syftet meddenna uppsats är att med hjälp av en fallstudie beskriva om, och i så fall hur, läkare i derasyrkesutövning påverkas av styrning i form av ”Öppna jämförelser”. Studien är en kvalitativfallstudie där sex läkare på två olika kliniker intervjuades.Resultaten av studien visar att ”Öppna jämförelser” inte påverkar läkare i derasyrkesutövning till särskilt hög grad men att rapporten bidrar till att kunskapen inomprofessionen ökar. Granskning och jämförelser ses även som en morot för att prestera bättre.Som verktyg för att mäta och rangordna sjukvårdens kvalitet behöver ”Öppna jämförelser”enligt våra respondenter utvecklas och förbättras. Läkarna menar att måtten är ”trubbiga” ochatt de själva inte har något inflytande över vad som mäts. Rapporten upplevs dock som ett brainitiativ men skulle få mer betydelse för läkarna i deras yrkesutövning om fler och även andraindikatorer skulle ingå.