<p>Vi har valt att enligt en fenomenologisk ansats undersöka sex lärares uppfattningar om disciplin i klassrummet, samt även hur goda lärandemiljöer skapas och lärarens samt elevens roll i klassrummet.</p><p> </p><p>Syftet med detta arbete är att ta reda på verktyg som olika lärare använder sig av för att skapa en bra lärandemiljö. Våra empiriska studier baserar sig på en kvalitativ metod. Vi har utfört sex observationer med elever i årskurs sju på två olika skolor som ligger i närheten av en tätort i södra Norrland. Före eller efter varje observation genomförde vi intervjuer med lärarna. Det var olika lärare till alla lektioner vilket gjorde att de också blev sex till antalet. Det kom att vara tre olika klasser vi observerade. En klass var integrerad bestående av elever från två olika klasser, medan de övriga var helklasser.</p><p> </p><p>Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur lärandemiljön sett ut i de svenska skolorna under ca hundra år och hur lärarens roll förändrats under motsvarande period. </p><p> </p><p>Med utgångspunkt i de observationer och intervjuer vi utfört har vi valt att granska elevens roll och beteende i klassrummet samt lärarens roll och beteende i klassrummet. Utifrån intervjuerna har vi granskat uppfattningar om lärandemiljöer och skapandet av goda sådana samt även om disciplin medverkar till en god lärandemiljö.</p><p>Vi har funnit att det är stora variationer i lärares sätt att förhålla sig till disciplin, lärandemiljö och ledarskap. Variationerna kan bero på variabler som t.ex. att elevens behov inte är tillgodosedda i klassrummet, läraren har inte en bra relation till eleverna eller att läraren inte litar på sin egen kompetens (ämne, didaktik, ledarskap). Detta är något vi kopplar ihop med resultat och relevant litteratur i analysen och i diskussionsdelen.</p><p> </p><p>Till slut behandlar och diskuterar vi de reflektioner vi kommit fram till under arbetets gång. Vi lägger dessutom fram några uppslag till framtida forskning.  </p>

<p>Questions about discipline have always been current within the Swedish school system, from the sixteenth century until today. The purpose of this study is to compare the discipline in two old-time elementary schools, located on Gotland, with each other.</p><p>This study will compare an old-time elementary school from the countryside with an old-time elementary school from a town to show the differences in discipline between the coun-tryside and a town. This study will also focus on how questions about discipline changes from 1847 to 1937/1941. In order to do so I have studied the regulations from the two schools and compared them with each other. When I discuss discipline I will use Michel Foucault’s theory concerning the development of power and discipline in modern society.</p><p>My study shows that it did not differ much in questions of discipline between the two ex-amined old-time elementary schools. However, changes in discipline between the two ex-amined periods are evident. Changes in society that follows in the footprints of liberalism and democratic progress are prominent in the latter period that I have studied. These changes in society have obviously effected questions about discipline as they appear in the regulations. The early form of discipline, often in the shape of a salient teacher using force to discipline the pupils, has transformed into a more subtle form of discipline. A new way to carry out dis-cipline, that uses other indirect forms of discipline such as grades and examinations, are tak-ing form during the nineteenth century and are probably still doing so.</p>

Vi har valt att enligt en fenomenologisk ansats undersöka sex lärares uppfattningar om disciplin i klassrummet, samt även hur goda lärandemiljöer skapas och lärarens samt elevens roll i klassrummet.   Syftet med detta arbete är att ta reda på verktyg som olika lärare använder sig av för att skapa en bra lärandemiljö. Våra empiriska studier baserar sig på en kvalitativ metod. Vi har utfört sex observationer med elever i årskurs sju på två olika skolor som ligger i närheten av en tätort i södra Norrland. Före eller efter varje observation genomförde vi intervjuer med lärarna. Det var olika lärare till alla lektioner vilket gjorde att de också blev sex till antalet. Det kom att vara tre olika klasser vi observerade. En klass var integrerad bestående av elever från två olika klasser, medan de övriga var helklasser.   Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur lärandemiljön sett ut i de svenska skolorna under ca hundra år och hur lärarens roll förändrats under motsvarande period.    Med utgångspunkt i de observationer och intervjuer vi utfört har vi valt att granska elevens roll och beteende i klassrummet samt lärarens roll och beteende i klassrummet. Utifrån intervjuerna har vi granskat uppfattningar om lärandemiljöer och skapandet av goda sådana samt även om disciplin medverkar till en god lärandemiljö. Vi har funnit att det är stora variationer i lärares sätt att förhålla sig till disciplin, lärandemiljö och ledarskap. Variationerna kan bero på variabler som t.ex. att elevens behov inte är tillgodosedda i klassrummet, läraren har inte en bra relation till eleverna eller att läraren inte litar på sin egen kompetens (ämne, didaktik, ledarskap). Detta är något vi kopplar ihop med resultat och relevant litteratur i analysen och i diskussionsdelen.   Till slut behandlar och diskuterar vi de reflektioner vi kommit fram till under arbetets gång. Vi lägger dessutom fram några uppslag till framtida forskning.

Studiens syfte är att studera hur 1649 års skolordning framställer disciplin i textform. Med hjälp av de kategorier som Foucault presenterade i hans verk Övervakning och straff kommer jag att undersöka skolordningen för att identifiera gemensamma drag mellan de två böckerna. Resultatet visar att många av de disciplinära metoder som Foucault uppvisade i sin bok förekom tidigare än förväntat i Sverige. Med hjälp av fördelningen av verksamheten i olika små delar, såsom olika klasser eller rum, förenklades det disciplinära arbetet. På samma sätt fungerade själva byggnaden som en sluten miljö där eleverna kunde avskiljas från varandra och från resten av samhället. Där kunde maktmaskineriet fungera effektivt.  Rangordningen bland eleverna skapades genom en kontinuerlig analys och klassificering av individerna. Med hjälp av rangordning gjordes det möjligt att utnyttja kroppens maximala kraft. Verksamheten skulle vara produktiv och ekonomisk stabil. Examinationer fungerade också som ett sätt att klassificera de olika individerna i olika grupper. De som inte uppfyllde skolans krav bestraffades så att de till slut lärde sig det de skulle.

Syftet med den här uppsatsen är att få en inblick i statens föreställning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka två statliga utredningar från 1940- och 2000-talet. De två utredningar heter Betänkande om sinnesslövården (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjälp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda på statens föreställningar.  För att specificera föreställningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt är begreppsanvändning, vården och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat på att föreställningen om psykiskt funktionshinder har förändrats enormt genom historisk tid. På 1940-talet ansågs funktionshinder som ett hot för samhället och därför avskiljdes från allmänheten. I nutid har man åstadkommit vetenskaplig kunskap om funktionshinder vilket påverkat hanteringen av de funktionshindrade. Nu ges stöd till funktionshindrade för att deras vardagsliv ska underlättas och känna sig inkluderade i samhället.

Syftet med uppsatsen är att undersöka prästens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrån Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara på hur prästens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgångspunkt används Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet är hämtat från tidigare studier om prästens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prästens makt går att applicera i Foucault tankar om makt med hjälp av disciplin.

Questions about discipline have always been current within the Swedish school system, from the sixteenth century until today. The purpose of this study is to compare the discipline in two old-time elementary schools, located on Gotland, with each other. This study will compare an old-time elementary school from the countryside with an old-time elementary school from a town to show the differences in discipline between the coun-tryside and a town. This study will also focus on how questions about discipline changes from 1847 to 1937/1941. In order to do so I have studied the regulations from the two schools and compared them with each other. When I discuss discipline I will use Michel Foucault’s theory concerning the development of power and discipline in modern society. My study shows that it did not differ much in questions of discipline between the two ex-amined old-time elementary schools. However, changes in discipline between the two ex-amined periods are evident. Changes in society that follows in the footprints of liberalism and democratic progress are prominent in the latter period that I have studied. These changes in society have obviously effected questions about discipline as they appear in the regulations. The early form of discipline, often in the shape of a salient teacher using force to discipline the pupils, has transformed into a more subtle form of discipline. A new way to carry out dis-cipline, that uses other indirect forms of discipline such as grades and examinations, are tak-ing form during the nineteenth century and are probably still doing so.

A calm environment, conducive to learning, is one of the most basic prerequisites for good learning. This study has an important special education focus as good studies are of particular importance for students with special needs. It´s more difficult for them, often with their origins in socio-economically vulnerable environments, to compensate for a lack of peace of mind and a poor working environment. The overall aims are with the theories of Aspelin and Persson (2011) and a bottom-up method investigate teachers in a larger Swedish municipality and their views on studies in their classes and gain in-depth knowledge of their experiences, their experience of using disciplinary measures to achieve a calm environment, conducive to learning, and whether they perceive that the school supports them in the use of such measures according to the Swedish School Act.  A literature review describes what a good study environment can create, much based on the central concept of classroom management. The fact that even a skilled teacher sometimes needs to take disciplinary action is not an objective in itself. Methods of this kind could not be given too much importance and be seen as punishment by the students. According to the Swedish School Act, they are supposed to be a natural part of the school's everyday life. A larger municipality in Sweden has been investigated by putting questions to the teachers, using a Google questionnaire. According to the teachers in the municipality surveyed, there are major shortcomings in maintaining a calm environment, conducive to learning in grades 6 to 9. The problem in public schools in the city is particularly high, although the municipal schools in the country also have widespread shortcomings according to study. Independent schools in the urban environment also face major challenges. Two-thirds of all teachers in the survey find that students sometimes talk about other things than studies during lessons. Students' late arrivals, unrest and brawls outside the classroom, students' private use of mobiles and students moving inside and out of the classroom interfering with teaching, is an obstacle giving one third of teachers. A majority of teachers are in favor of disciplinary measures to improve the quality of study. However, about half of the teachers in the municipal city school do not believe that they receive sufficient support from the school managements to create a good study environment. This study suggests that unscientific practices is pre-emanating in public schools. There is reason to be skeptical about movements, especially when they want to use theories that are not scientifically tested and since according to the Swedish law it is illegal to use methods that lack scientific support. Many municipalities, including several of the largest cities and the municipality in this study, seems to use unscientific methods and practice that are not fully supported by the Swedish School Act.

Diskussionen om disciplin, menar vi, har präglat mycket av de senaste årens skoldebatt. Syftet med detta arbete är att undersöka om nuvarande och kommande skollag ger mandat för lärare att kunna skapa ordning i skolan. För att besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte gjorde vi en litteraturstudie över de skollagar vi nämnde tidigare. Det vi fann om disciplin i dessa skollagar menar vi ger inte tillräckligt med stöd för lärare att skapa den ordning som vi menar behövs för att kunna bedriva undervisning och ha den fostransroll som yrket kräver. Dock råder det skillnad mellan gällande skollag som endast innehåller få föreskrifter rörande lärares möjlighet att skapa disciplin och komman-de skollag vilken inrymmer betydligt fler föreskrifter som, vi menar, ger lärare ett större mandat att skapa disciplin. / The discussion concerning issues of discipline, we believe, has characterized much of the recent school debate. The aim of this work is to examine whether current and future school legislation provides teachers with a sufficient mandate to maintain at school. In order to answer our questions and achieve our aim, we made a literature study of these school laws. We found that stipulations concerning discipline contained in the school laws do not provide enough support for teachers to maintain the order that we believe is needed to engage in teaching and play the part in the children’s social training that is required in the profession. However, there is a difference between the existing school legislation, which only contains few provisions relating to teachers' ability to create dis-cipline, and upcoming school legislation, which includes many more regulations, thereby giving teachers a broader mandate to create discipline, we believe.

No description available.