Spelling suggestions: "subject:"akutavdelning"" "subject:"akutavdelningar""
1 |
Kommunikation mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården.Asthede-Rydström, Anette January 2009 (has links)
Omvårdnad av svårt sjuka patienter kräver ett professionellt omhändertagande där sjuksköterskor och läkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter ställer stora krav på vårdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vård behöver sjuksköterskor och läkare en väl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete är en förutsättning för god vård med hög vårdkvalitet och patientsäkerhet. Strävan efter en bättre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och läkare förespråkar en mer hälsosam arbetsmiljö som i slutändan kan ge bättre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården. Metoden har kvalitativ ansats och baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att största delen av kommunikation bestod av informationsutbyte. God kommunikation påverkade inte patientens behandlingsresultat eller prognos men resulterade i färre fel och misstag vilket gav en ökad patienttillfredsställelse/ patientsäkerhet. Sjuksköterskor hade en central kommunikationsroll och var mer nöjda med rak och öppen kommunikation än läkare, sjuksköterskor hade i regel svårare att stå på sig i konflikter. Läkare angav i högre utsträckning än sjuksköterskor att samarbete fungerade bra. Vid konflikthantering var kompromiss den mest valda strategin för både läkare och sjuksköterskor.
|
2 |
Kommunikation mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården.Asthede-Rydström, Anette January 2009 (has links)
<p>Omvårdnad av svårt sjuka patienter kräver ett professionellt omhändertagande där sjuksköterskor och läkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter ställer stora krav på vårdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vård behöver sjuksköterskor och läkare en väl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete är en förutsättning för god vård med hög vårdkvalitet och patientsäkerhet. Strävan efter en bättre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och läkare förespråkar en mer hälsosam arbetsmiljö som i slutändan kan ge bättre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården. Metoden har kvalitativ ansats och baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att största delen av kommunikation bestod av informationsutbyte. God kommunikation påverkade inte patientens behandlingsresultat eller prognos men resulterade i färre fel och misstag vilket gav en ökad patienttillfredsställelse/ patientsäkerhet. Sjuksköterskor hade en central kommunikationsroll och var mer nöjda med rak och öppen kommunikation än läkare, sjuksköterskor hade i regel svårare att stå på sig i konflikter. Läkare angav i högre utsträckning än sjuksköterskor att samarbete fungerade bra. Vid konflikthantering var kompromiss den mest valda strategin för både läkare och sjuksköterskor.</p>
|
3 |
Sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende på akutavdelningarDomert, Zinamider January 2019 (has links)
Domert, Z. Sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende på akutavdelningar.En litteratur studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolpoäng.Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Självskadebeteende utgör utmaningar för omvårdnaden. Det kan vara svårt att förstå motiv och tankar bakom sådana självdestruktiva handlingar. Det finns forskning som visar att sjuksköterskor ibland har negativa attityder mot personer med självskadebeteende vilka kan påverka deras bemötande av dessa patienter inom vården.Syfte: Att undersöka vilka attityder som sjuksköterskor, som arbetar på akutavdelningar, har mot patienter med självskadebeteende, samt undersöka bakomliggande faktorer och orsaker.Metod: Detta arbete är en integrativ översikt, som tar avstamp i tillgänglig kvantitativ forskning som finns inom området och därefter undersöker vilka faktorer som kan belysa och förklara varför sjuksköterskor på akutavdelningar har de attityder de har mot patienter med självskadebeteende, samt hitta mönster och samband i alla relevanta orsakskedjor.Resultat: Sjuksköterskor på akutavdelningar visar sig till största delen ha positiva attityder mot personer med självskadebeteende, efter mätningar med självskattningsformulär i tillgänglig kvantitativ forskning. Övriga faktorer som kan ha betydelse för negativa attityder hos sjuksköterskor är bl.a avsaknad av kunskap om självskadebeteende, riktlinjer som inte följs, brister i psykosocial bedömning, remitteringar och eftervård, stress, hög arbetsbelastning, brister i ledning och organisation samt tid och ekonomi. Rekommendationer är att det görs förbättringar av alla ovanstående faktorer för att nå en helhetseffekt och därigenom direkt eller indirekt förbättra attityder hos sjuksköterskorna men framförallt förbättra patientupplevelserna av vården, och se till att patienterna får den vård de behöver för deras psykiska besvär.Konklusion: Sjuksköterskor på akutavdelningar har till största delen positiva attityder till patienter med självskadebeteende. Det kan finnas skillnader i attityder mot patienter med självskadebeteende och hur patienterna uppfattar vården och omsorgen beroende på om det handlar om psykiatrin jämfört med akutavdelningar. Utbildning om självskadebeteende saknas i hög grad på de flesta akutavdelningar. Psykosociala bedömningar, remitteringar och eftervård kan behöva ses över och förbättras. / Domert, Z. Nurses working in emergency departments, and their attitudes towards patients who self-harm.A litterature review. Degree project in nursing 15 credit points.Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: Self-harming behaviour is a challenge for emergency care nurses. There are difficulties understanding motives and intentions behind actions of such self-destructive behaviour. Research shows that nurses sometimes have negative attitudes towards patients with self-harming behaviour, which, in turn, can affect their approach towards these patients negatively.Aim: To investigate what attitudes nurses working in emergency departments, have towards patients with self-harming behaviour, and research what factors and causes lie behind these attitudes.Method: This work is an integrative overview which purpose is to compile available quantitative research in this field and then find out what factors can highlight and explain why nurses in emergency departments have the attitudes they have, and find patterns and connections in all relevant chains of causality.Results:Nurses on emergency departments have overall mostly positive attitudes towards patients submitted for self-harm, as measured by self-reported questionnaires. Other factors which can have importance for explaining nurses' negative attitudes are, among other things, lack of knowledge about self-harm, guidelines which are not followed, incomplete or lack of psychosocial assessment and referrals, lack of aftercare, stress, high workload, lack of supervision and support, and time and economical factors. Recommendations includes improving care on all the above points to achieve a holistic effect that directly or indirectly improves nurses' attitudes and thereby improve the patients experience and satisfaction with care and make sure they get care for their psychological problems.Conclusion: Nurses on emergency departments have mostly positive attitudes towards patients with self-harming behaviour. There may be differences in measured attitudes and patients perceptions of perceived care, depending on whether psychiatric care or somatic emergency care are addressed. Education about self-harm is mostly missing in emergency departments. Psychosocial assesments, referrals, and aftercare may need improvements.
|
4 |
Patienters upplevelse av vårdmötet med sjuksköterskor på en akutmottagning : En kvalitativ litteraturstudie / Patients' experience of the care meeting with nurses in an emergency department : A qualitative literature studyAlyassin, Hisham, Gustavsson, Jerker January 2023 (has links)
Bakgrund: Omvårdnad och kommunikation var avgörande för sjuksköterskor i ett vårdmöte. Kommunikationen skulle vara tydligt vilket uppnås genom både verbal och ickeverbal kommunikation. Det gav sjuksköterskor en möjlighet att se patienterna som enhelhet. Att förstå patienternas upplevelser i vårdmötet på akutmottagningar var viktigt för sjuksköterskor, det för att främja ett personcentrerat vårdmöte. Genom att lyssna på patientens berättelse och vara empatisk kunde sjuksköterskor förstå patientens situation och behov bättre. Det kunde minska stress och oro hos patienten, vilket gav en bättre vårdupplevelse. Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters upplevelse av vårdmötet med sjuksköterskor på en akutmottagning. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv. Resultat: I studiens resultat framkom det att patienterna kände brist på omvårdnad i vårdmötet med sjuksköterskor, vilket resulterade i känslor av ignorans och obetydlighet. För att öka patienternas välbefinnande betonades vikten av personcentrerad vård, där sjuksköterskor visade empati, engagemang och såg patienten som en helhet. Konklusion: Studien visade att majoriteten av patienterna ville träffa en sjuksköterska som förmedlar trygghet och respekt till patienten. Patienterna ansåg att det var sjuksköterskor som styr utgången av vårdmötet på en akutmottagning. / Background: Nursing care and communication were crucial for nurses in a care encounter. Communication would be clear which is achieved through both verbal and non-verbal communication. It gave nurses an opportunity to see the patients as a whole. Understanding the patients' experiences in the care encounter in emergency departments was important for nurses, in order to promote a person-centered care encounter. By listening to the patient's story and being empathetic, nurses could better understand the patient's situation and needs. It could reduce stress and anxiety in the patient, which provided a better care experience. Aim: The purpose of the study was to shed light on patients' experience of the care meeting with nurses in an emergency department. Method: The method was a qualitative literature study based on ten qualitative scientific articles from a patient perspective. Findings: In the results of the study, it emerged that the patients felt a lack of care in the care meeting with nurses, which led to feelings of ignorance and insignificance. In order to increase the patients' well-being, the importance of person-centered care was emphasized, where nurses showed empathy, commitment and saw the patient as a whole. Conclusion: The study showed that the majority of patients wanted to see a nurse who conveys security and respect to the patient. The patients believed that it was nurses who control the outcome of the care meeting in an emergency department.
|
Page generated in 0.0727 seconds