Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger anser att de samtalar med barn i vardagen, vilket besvaras med forskningsfrågorna: Vilka variationer av yttranden framträder när pedagogerna diskuterar kring hur de samtalar med barn i vardagen? Hur beskriver pedagogerna vilka villkor som finns för att vardagssamtal ska kunna möjliggöra utveckling av barns samtalsfärdigheter? Studien utgår från socialkonstrutionisktisk teoribildning samt diskurspsykologi som metodologisk utgångpunkt. För insamling av material användes ett fokusgruppssamtal med fem medverkande pedagoger. De variationer som tydligast synliggjordes i resultatet är tidens betydelse och roll spelar roll. Resultatet visar att genom pedagogernas yttranden kring tidens betydelse är det rimligt att dra slutsatsen att tiden konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser. Genom pedagogernas yttranden kring roll spelar roll är det rimligt att dra slutsatsen att pedagogerna intar roller som konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan ser på barns språkutveckling och att undersöka vad utvalda pedagoger anser är viktigt för att barnen i verksamheten ska utvecklas språkligt. Uppsatsen baseras på sex intervjuer med pedagoger på två olika förskolor som ligger placerade i områden där miljön utgörs av fristående villor, skog och mark. Avsikten är att ta reda på vad just dessa informanter anser och att sedan sammanställa informationen på så sätt att likheter och skillnader kommer fram. Resultatet av undersökningen visar att verksamheterna på förskolorna är väl grundade i styrdokumenten men att lika stor vikt läggs vid att anpassa arbetet efter de barn som finns representerade i gruppen. Vardagssamtal är det som ses som det viktigaste för att barnens språk ska utvecklas och att man som pedagog har en medvetenhet i sitt sätt att samtala med barnen. Faktorer som en liten del av pedagogerna anser påverkar språkutvecklingen är bl.a. lek och rörelse. En slutsats som kan dras är att pedagogerna i förskolorna arbetar aktivt och medvetet med att utveckla barns språk men att man i vissa fall inte ser till alla de faktorer som skulle kunna underlätta språkutvecklingen. Alla de olika faktorerna som leder till språkutveckling värderas inte lika högt.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan ser på barns språkutveckling och att undersöka vad utvalda pedagoger anser är viktigt för att barnen i verksamheten ska utvecklas språkligt. Uppsatsen baseras på sex intervjuer med pedagoger på två olika förskolor som ligger placerade i områden där miljön utgörs av fristående villor, skog och mark. Avsikten är att ta reda på vad just dessa informanter anser och att sedan sammanställa informationen på så sätt att likheter och skillnader kommer fram. Resultatet av undersökningen visar att verksamheterna på förskolorna är väl grundade i styrdokumenten men att lika stor vikt läggs vid att anpassa arbetet efter de barn som finns representerade i gruppen. Vardagssamtal är det som ses som det viktigaste för att barnens språk ska utvecklas och att man som pedagog har en medvetenhet i sitt sätt att samtala med barnen. Faktorer som en liten del av pedagogerna anser påverkar språkutvecklingen är bl.a. lek och rörelse. En slutsats som kan dras är att pedagogerna i förskolorna arbetar aktivt och medvetet med att utveckla barns språk men att man i vissa fall inte ser till alla de faktorer som skulle kunna underlätta språkutvecklingen. Alla de olika faktorerna som leder till språkutveckling värderas inte lika högt.